Uppsatsens syfte Àr att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vÄr empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men frÀmst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara pÄ varifrÄn begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenÀr för att beskriva sig sjÀlva.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur kuratorer pÄ ungdomsmottagningar i Göteborg tÀnker och resonerar kring Àtstörningsproblematik och dess orsaker, samt hur deras resonemang kan förstÄs utifrÄn olika perspektiv pÄ sociala problem. Vi har Àven lyft fram hur kuratorerna konstruerar fenomenet Àtstörningar.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Resultatet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer med fem kuratorer pÄ fem olika ungdomsmottagningar i Göteborg. VÄr ambition var att fÄ nÀra beskrivningar av vÄra informanters synsÀtt. Vid vÄr analys har vi anvÀnts oss av teorier som handlar om olika sÀtt att se pÄ sociala problem.

Bakgrund Av alla kÀnda graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstÀmdhet, förnekelse, ilska, isolering, rÀdsla, hjÀlplöshet och misslyckande i samband med missfall. NÀr en individ genomgÄr svÄra kÀnslor, kriser eller problem anvÀnds psykologiska anpassningsstrategier för att bemÀstra eller hantera en situation. Coping Àr ett samlingsnamn pÄ olika anpassningsstrategier.

Denna studie baseras pÄ en kvalitativ undersökning bland elever i Ärskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrÄn den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohÀlsa. PÄ detta sÀtt anvÀndes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hÀlsa/ohÀlsa idag. Individer utför stÀndigt olika val i vardagen och Àr dÀrför viktigt i denna studie att framhÀva hur meningsfulla dessa val Àr för individen. Studien grundar sig pÄ elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman.

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..

I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.

Beslutsprocesser Àr ett vanligt Äterkommande inslag i varje mÀnniskas liv. Att fatta ett beslutÀr ocksÄ nÄgot som inte helt sÀllan Àr förknippat med vissa svÄrigheter. Olika krav pÄbeslutsfattaren Àr ofta nÀrvarande, och kravet att handla rationellt Àr inte ovanligt. Men vadinnebÀr det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstÄ oss pÄbegreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriskaundersökningar.

Denna studie handlar om individer som vÀljer att gÄ med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset lÄg i varför en individ vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse, nÀr vi lever i ett alltmer individualiserat samhÀlle, dÀr religionen fÄr mindre plats i mÀnniskors vardagsliv. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra pingstvÀnner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de kÀnner nÄgon utanförskap i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna berörde: Vad Àr det som gör att en individ vÀljer att ingÄ i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundÀra frÄgan som stÀlldes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "Àldre" samhÀllet (gemeinschaft) och det "nya" samhÀllet (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara Àr religionen, utan i hög grad gemenskapen.

Vargar hÄlls i fÄngenskap pÄ djurparker och olika forskningsanlÀggningar för att man vill bedriva forskning och utbilda djurparksbesökare. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om vargars beteende skiljer sig Ät i fÄngenskap och i det vilda. Vargar har ett stort register av beteenden som innehÄller allt ifrÄn förflyttning, jakt, lek, parning, valpuppfödning och hierarki. Vilda vargflockar bestÄr av familjeenheter med ett förÀldrapar och deras icke-könsmogna avkommor medan vargflockar i fÄngenskap ofta bestÄr av ihopsatta individer som inte Àr beslÀktade med varandra. Detta medför att hierarkin ser olika ut i fÄngenskap gentemot i frihet.

Bakgrund: Att undersöka sambandet mellan sjukfrÄnvaro och ledarskap Àr ett sÀtt att försöka förstÄ vad ohÀlsan beror pÄ. Att ohÀlsan och sjukfrÄnvaron pÄverkar individ, samhÀlle och företag diskuteras och försök har gjorts att klarlÀgga orsakerna. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur personer i ledande befattning i ett urval av organisationer hanterar personalens hÀlsa/sjukfrÄnvaro, samt att dÀrefter förklara hur ledarskapet pÄverkar densamma. Avsikten Àr ocksÄ att, sÄ lÄngt det gÄr, utveckla och testa valda teorier samt att dra slutsatser om hur organisationer, med förÀndrat ledarskap, kan minska sjukfrÄnvaron och öka lönsamheten. Genomförande: Ur ett omfattande material tillhandahÄllet av Nyckaltalsinstitutet har fyra olika typer av organisationer tagits fram.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

The study explores collective action in Sweden between 1980 to 1995 using time-series data from the European Protest and Coercion Database. In spite of severe hardship during the crisis of the early 1990s, Swedish strike-rates declined. However, contention merely shifted from workplaces into the streets; there was indeed a protest movement against austerity, as shown by a series of large demonstrations, and some riots, between 1989 and 1993. Further analysis indicates this movement faded as it was increasingly chanelled into the electoral campaign of the labor pary; having won the 1994 election, the organised labor movement no longer had an interest in sustaining the protest movement against austerity..

Undersökningen gÀller huruvida Àmnesbunden gymnasieundervisning i vÀrdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehÄlla samt förvÀntningar pÄ utfallet. Ett begrÀnsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrÄgades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas dÄ skollagen krÀver betygsÀttning som emellertid skulle fÄ alltför vittgÄende konsekvenser, men bekrÀftar ÀndÄ behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrÀdare ansÄg att samarbetsförmÄga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir dÀrmed ocksÄ en av mÄnga egenskaper en sÄdan undervisning skulle omfatta..

I studien undersöks hurvida individer som söker sig tillentreprenörskap i sitt yrkesval har en specifik personlighetsprofil somgÄr att urskilja frÄn mÀnniskor som vÀljer andra yrken. Detta görsgenom en enkÀtundersökning som jÀmför Big Five personlighetsdragoch sjÀlvkÀnsla hos 21 entreprenörstudenter och 18 filosofistudenter.Resultaten visar att det existerar signifikanta skillnader hosentreprenörstudenter vad gÀller neuroticism, öppenhet ochextraversion. Det uppkom ocksÄ skillnader mellan kvinnligaentreprenörstudenter och kvinnliga deltagare i kontrollgruppen vadgÀller sjÀlvkÀnsla. Resultaten antyder att personlighet har en pÄverkannÀr en individ vÀljer att bli en entreprenör, och att hög sjÀlvkÀnsla kanvara en viktig komponent för kvinnor som bestÀmmer för att satsa pÄ yrket..

Utbildning pÄ anstalt har de senaste Ären fÄtt ett rejÀlt uppsving i och med kriminalvÄrdens nyetablerade klientutbildning i form av lÀrcentrum pÄ anstalterna. Denna studie kartlÀgger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjÀlp av intervjuer med bÄde lÀrare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det beskrivs hur tiden pÄ anstalt upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen stÀller krav pÄ lÀrarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vÀgar att nÄ de intagna som för nÀrvarande inte deltar i studier..