Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och mÀn Àr ett vÀlutforskat faktum. Vi vet ocksÄ att skillnaderna var större förr och att vi har gÄtt mot en positiv utveckling med mer jÀmstÀllda löner.Studiens syfte Àr att mer ingÄende undersöka hur lönerna skiljer sig Ät mellan kvinnor och mÀn inom olika yrkesklasser. FrÄgorna vi stÀller oss Àr om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhÄllandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper sÄsom utbildningslÀngd, Är i förvÀrvsarbete, senioritet pÄ arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplÀrningstid, antal understÀllda och antal minderÄriga barn i hushÄllet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi Àven titta pÄ tidigare forskning kring Àmnet löneskillnader.Vi har valt att anvÀnda oss av multipel regressionsanalys dÄ detta möjliggör att se till mÄnga oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vÄr analys gjort tre separata multipla regressioner.

Relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ Àr en viktig faktor för idrottsrelaterad framgÄng. MÄnga forskare framhÀver dess vikt och menar att det ibland Àr den mest avgörande faktorn. Vidare Àr det bevisat att engagemang Àr viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen Àr dÀrför att undersöka huruvida relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod anvÀndes och undersökningen gjordes pÄ 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tÀvlingsidrottare i Äldern 15-18 Är. Undersökningen Àr en tvÀrsnittsstudie med frÄgeformulÀr baserat pÄ tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, bÄde för totala gruppen av respondenter och pÄ de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade pÄ ett positivt, medelstarkt samband dÀr en förÀndring i engagemang kan förklaras av en förÀndring i relation till 20 procent.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om det var finns stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin för möjligheten att konkurrensutsÀtta den ?mjuka sektorn? i kommunerna, frÀmst dÄ förvaltningsomrÄden som innehÄller myndighetsutövning. Jag har avgrÀnsat mig till kommunens socialtjÀnst och dess individ- och familjeomsorg. Jag presenterar myndighets- och förvaltningsbegreppen. Litteraturstudier samt intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Det finns mÄnga orsaker till att en individ behöver genomgÄ en stomioperation och sedan leva med denna. De vanligaste anledningarna Àr bland annat de inflammatoriska tarmsjukdomarna, ulcerös kolit och Crohns sjukdom, samt cancer i tjock- och Àndtarm respektive urinblÄsan. Att leva med en stomi kan pÄverka en mÀnniskas livsstil och livskvalitet. För att varje individ skall fÄ sina omvÄrdnadsbehov tillgodosedda av sjuksköterskan mÄste upplevelsen av att leva med en stomi synliggöras. Om denna kunskap inte belyses finns en risk att ett lidande uppstÄr samt att individens integritet och identitet kan skadas.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur tvÄ olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat tvÄ rektorer samt tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor i norra Stockholm och stÀllt frÄgor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgÄngspunkter vi har anvÀnt oss av Àr delaktighet ur ett socialt perspektiv dÀr vi diskuterar hur den sociala gemenskapen pÄverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven pÄverkas av att flyttas mellan stora och smÄ grupper och vilka metoder skolorna vÀljer att anvÀnda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har Àven utgÄtt frÄn delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv dÀr vi resonerar kring hur eleven ska fÄ göra sig hörd, att de mÄste ta egna initiativ och vÄga ta för sig i undervisningen för att kunna kÀnna en delaktighet. Att vÄga ta för sig krÀver ocksÄ en del av skolan och dess organisation, som lÀrare mÄste man försöka skapa en trygg och sÀker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i.

PÄ bara nÄgra Är har svensk reklam gÄtt frÄn nionde plats till tjugotredje plats bland vÀrldens mest prisbelönade lÀnder. Uttalanden i media om en försÀmrad traditionell svensk reklam pÄstÄs bero pÄ ett flertal faktorer, den hÄrda konkurrensen om svensk talang inom reklam Àr en. Den digitala framgÄngen visar Ä andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av vÀrldens tio mest framgÄngsrika byrÄer inom digital kommunikation Àr svenska. SÄvÀl yttre som inre mer branschspecifika krafter pÄverkar den svenska reklambranschen.Av uttalanden i media Àr det tydligt att förÀndringar ses pÄ olika sÀtt. Det torde i sin tur ha en inverkan pÄ hur en aktör med ledande befattning sedan förhÄller sig till dessa i den egna verksamheten.

Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

Vid start av amning Àr det viktigt att modern kÀnner att hon kan fÄ stöd frÄn anhöriga och frÄn experter. Om amningen inte fungerar kan mamman fÄ svÄrt att knyta an till sitt lilla barn och mamman kan börja tvivla pÄ sitt moderskap. BarnavÄrdcentralsjuksköterskan (BVC-sköterskan) har en framtrÀdande roll som amningsstödjare. BVC-sköterskan behöver dÀrför ha mycket kunskap kring barnets behov och ha en förmÄga att kunna samtala med förÀldrarna. Det ligger pÄ BVC-sköterskans ansvar att mötet med mamman blir vÄrdande.

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

Uppsatsen behandlar hur skivbolagen vÀljer att marknadsföra begÄvningar/egenskaper hos en artist. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr sex mindre fallstudier inkluderades. De sex artister/grupper som studerats innefattade valen av marknadsföring vid lanseringen, begÄvning samt varumÀrkesbyggande. I undersökningen har alla anvÀnt sig efter det som kallas ett planerat angreppssÀtt, vilket gÄr ut pÄ att ha en strategisk plan pÄ hur de skall marknadsföra artisterna/grupperna för att uppnÄ störst möjlig effekt. För att pÄverka konsumenterna vÀljer skivbolagen att sammansÀtta marknadsföringsinsatserna efter benÀmningen i referensramen, marknadsföringsmaskinen.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur personalen arbetar frĂ€mjande och förebyggande med barns sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehĂ„llet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen frĂ€mjande och förebyggande runt sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgĂ„ngspunkt frĂ„n en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet lĂ€ggs tyngdpunkten pĂ„ att lĂ€rande och utveckling sker i samspel mellan mĂ€nniskor i det sammanhang och den sociokulturella miljö dĂ€r individen ingĂ„r.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta omrÄden. För att fÄ en större inblick i SFI gjordes dÀrför denna kvalitativa studie över lÀrares syn pÄ undervisning inom SFI med hjÀlp av tvÄ fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lÀrare ser pÄ sÄvÀl sin egen undervisning som undervisning inom detta omrÄde i stort. Vidare frÄgar sig författarna hur lÀrare ser pÄ de sprÄkliga omrÄdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt lÀs- och skrivförmÄga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhÀlle, SFI-undervisning och individ, som uppstÄtt under pÄgÄende studie.

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ nysocialiseringsprocessen, det vill sÀga proces-sen som en individ genomgÄr efter placering pÄ anstalt eller behandlingshem. MÄlsÀttningen med nysocialiseringsprocessen Àr att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhÀllet, med andra ord att de inte Äterfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien Àr att beskriva hur samverkan frÄn omgivningen kan pÄverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen Àr Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, Ätagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras pÄ elva intervjuer med re-presentanter frÄn myndigheter i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

The purpose of the study is to describe how financial management functions within the individual and family care services in three mid-sized municipalities.27 interviews with managers and key personnel at three management levels in Örebro, VĂ€xjö and Jönkö-ping were conducted using a descriptive approach and qualitative method. In addition governing docu-ments and delineations in regards to these municipalities have been studied.The combined findings show that all municipalities have separate visions and control systems/models for their municipality with focus on management by objectives and politically determined goals, which in-clude economical measurements and requirements for the departments. Moreover, are also tracking sys-tems, which are described as following up on the results thru indicators and/or measurable goals. The municipalities utilize framework financials and budget processing on a high level and its timings appears similar in each municipality.Additionally the study has shown that there is a desire and aspiration to implement central economic goals in all three municipalities. The interviewees describe how they use their leadership to anchor, follow up and create participation in economic objectives and results thru instrumental and institutional leadership.