Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en integrering av barn med autism kan se ut i Àmnet idrott och hÀlsa och hur den upplevs av en lÀrare i idrott och hÀlsa.1. Hur kan en integrering se ut i Àmnet idrott och hÀlsa? 2. Hur pÄverkas lÀrarens undervisning av en integrering av barn med autism i Àmnet? 3.

SmÀrta Àr ett mycket komplicerat fenomen och sjÀlva upplevelsen av smÀrta varierar frÄn individ till individ.Nociceptiv smÀrta Àr smÀrta orsakad av vÀvnadsskada eller hotande vÀvnadsskada och delas in i somatisk smÀrta och visceral smÀrta. Hur smÀrtan upplevs Àr beroende av orsak till smÀrta och pÄ vilka sensoriska nervfibrer som Àr aktiveradeDet perifera nervsystemet bestÄr av till ryggmÀrgen ledande ? afferenta ? och frÄn ryggmÀrgen kommande ? efferenta ? nervtrÄdar. Sensoriska nervfibrer delas in i tre grupper efter funktion, anatomi och med vilken hastighet de förmedla elektriska impulser De nervÀndstrukturer som svarar pÄ kraftiga oftast vÀvnadsskadande (noxiska) stimuli benÀmns nociceptorer.Kemiska mediatorer Àr viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen. Det Àr ett komplicerat samspel mellan de olika signalsubstanserna som avgör hur vi upplever smÀrta.I ryggmÀrgens inre finns den centralt belÀgna grÄ vÀvnad (substantia grisea) och det Àr hÀr som nervös information sorteras, bearbetas och lagras och dÀr alla synaptiska omkopplingar Àger rum.

Detta arbete fokuserar pÄ hÀlsa inom skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att undersöka hur elever och lÀrare i Ärskurs 9 uppfattar det hÀlsorelaterade innehÄllet i skolÀmnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua tvÄ lÀrare och 17 elever i Ärskurs 9 pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen Àr Aaron Antonovskys teori om hÀlsoutveckling: kÀnsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori Àr ett sÀtt att förklara vad som pÄverkar och utvecklar hÀlsa hos en individ.

Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar pÄ utformningen av ett samarbetscenter belÀget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktÀr det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver sjÀlv utformningen har omfattande arbete lagts ner pÄ visualisering och presentation. Samarbetscenter Malmös syfte Àr att fungera som ett forum för Àventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlÀrning.

Fenomenet kodvÀxling fÄr ofta endast lovord. Den hÀr undersökningen tar fasta pÄproblematiken kring kodvÀxling och undersöker om kodvÀxlingens resultat alltid Àrpositiva. Som material har jag anvÀnt inspelningar och formulÀr som koncentrerar sigpÄ behÀrskning av finska sprÄket i Sverige och kodvÀxling mellan finska och svenskabland tvÄsprÄkiga barn, ungdomar och vuxna.Resultaten visar att kodvÀxling i sig Àr ett positivt fenomen som krÀver godbehÀrskning av bÄda sprÄken. Nackdelar kan vara dess starka pÄverkan pÄminoritetssprÄket, t.ex. genom inlÄnade strukturer som ersÀtter de ursprungligastrukturerna.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka fÄ förstÄelse för hur en individ upplever sin livsvÀrld. Fokus har legat pÄ vad som intervjupersonen har lyft fram som betydelsefullt i hans liv, vilka hÀndelser som kan betraktas som vÀndpunkter i livet och vad dessa har haft för pÄverkan för livet efter vÀndpunkten. I denna uppsats finns ett försök att anta ett fenomenologiskt tankesÀtt, dÀr vissa aspekter av fenomenologin har lyfts fram. Uppsatsen grundar sig pÄ en persons livsberÀttelse som kommit till genom konversationsintervju. Materialet har sedan transkriberats och tolkats utifrÄn en sammanvÀvning utav det fenomenologiska- och hermeneutiska perspektivet.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om hur ungdomar med utlÀndsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende sjÀlva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att fÄ en tÀckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. DÄ min förförstÄelse var att ungdomars utlÀndska bakgrund pÄ olika sÀtt pÄverkar deras livssituation ville jag ocksÄ veta hur deras utlÀndska bakgrund har pÄverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svÄrigheter kan finnas för ungdomar med utlÀndsk bakgrund i det svenska samhÀllet. FrÄgestÀllningarna besvarades av tre ungdomar vilket ocksÄ innebÀr att studien hade ungdomsperspektiv.

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gÄng kunnat se en utveckling hos pedagogerna. FrÄn att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrÄn gruppen. Pedagogerna kÀnner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, frÀmst pga tidsbrist. Genom att utgÄ frÄn pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter pÄ individ, grupp och organisationsnivÄ..

Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att jag vill titta nÀrmare pÄ hur man bygger ett framgÄngsrikt ishockeylag, dÀr man fÄr ut det mesta av varje individ för att pÄ sÄ vis bilda en svÄrslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, bÄde pÄ isen och vid sidan om.Syftet med uppsatsen Àr att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda pÄ hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera.Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för mitt arbete:Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget?Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget?Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag ocksÄ ska fÄ en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, sÄ kommer ocksÄ intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras.Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching ocksÄ Äterfinns i intervjupersonernas svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen vÀldigt annorlunda ut, jÀmfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina svar ocksÄ visade prov pÄ att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, bÄde nÀr det gÀller laget som helhet och den individuella spelaren.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att synliggöra förskollÀrarnas tankar och synsÀtt kring hur de uppfattar att de behandlar barnen ur ett genusperspektiv i konfliktsituationer. Undersökningen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och intervjuer av sex förskollÀrare. De Àr verksamma pÄ tre olika smÄbarnsavdelningar i förskolan. Resultatet visar att de flesta förskollÀrarna anser sig behandla flickor och pojkar likadant i konfliktsituationer. Men de Àr överens om att hade de blivit observerade av en objektiv individ, hade kanske deras handlande visat sig vara annorlunda.

Syftet med studien Ă€r att undersöka lantbrukarnas beslutfattande i relation till risk. Mer specifikt undersöks och identifierar studien vad som Ă€r grundkĂ€llorna/domĂ€nerna till risken. Inom varje kĂ€lla/domĂ€n identifieras lantbrukarnas attityd och hantering av risk utifrĂ„n lantbrukarnas perspektiv. Studien baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med sex lantbrukare i Hallands lĂ€n, dĂ€r lantbrukarna sjĂ€lva fĂ„r berĂ€tta utifrĂ„n sina egna perspektiv var de upplever att risken finns pĂ„ gĂ„rden och hur de hanterar risken. Även sex pĂ„stĂ„enden stĂ€lls i ett format som kallas ?Likert statement scale? under intervjun betrĂ€ffande lantbrukarnas risktagande för att fĂ„nga upp en generell riskattityd bild. Lantbrukarna upplever risk inom ett flertal domĂ€ner som i produktion, pris/marknad, finansiell, person och humankopplad och institutionella omrĂ„den.