Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att beskriva vilka insatser och vilket stöd pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ som pÄverkar elever med funktionsnedsÀttning i en inkluderad verksamhet. Det Àr elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien Àr en fallstudie gjord pÄ ett mindre gymnasium. Emperin bestÄr av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsÀttning. Studien begrÀnsas till funktionsnedsÀttningar som benÀmns autismspektrumtillstÄnd och intellektuell funktionsnedsÀttning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lÀrare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det Àr möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

Denna kvalitativa studie undersöker lÄngvarig effekt (0,5- 1 Är efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd pÄ Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, vÄren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvÀrdera dessa individers individuella upplevelser och tillÀmpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvÄr respektive ett Är efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet pÄ ett tidigt stadium utifrÄn kognitiva och beteendeterapeutiska tillÀmpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist pÄ anpassad feedback frÄn ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgÄende nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fÄtt ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrÄn alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta pÄ egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrÄgade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds).

För att kunna fÄ en förklaring till varför en man utövar vÄld mot sin kvinna mÄste man fÄ ett begrepp om varför överhuvudtaget en individ börjar utöva vÄld mot en annan individ, Àven nÀr det gÀller vÄld utanför relationer. Vi har beskrivit olika förklaringsmodeller till varför mannen slÄr och varför kvinnan stannar, samt vilka faktorer som inverkar pÄ aktörerna. Vanmakten spelar en betydande roll nÀr det gÀller vÄldsutövning. Hur han kontrollerar maktlöshet Àr en produkt av inlÀrning och erfarenhet. En förklaring till varför vÄld utvecklas och fortsÀtter att utövas av mannen mot kvinnan Àr den sÄ kallade mormaliseringsprocessen.

Bakgrund: Varje Är drabbas flera individer av traumatiska hjÀrnskador orsakade av yttre vÄld mot huvudet. Det kan leda till olika funktionssvÄrigheter som pÄverkar och förÀndrar livet. Individen gÄr frÄn att vara sjÀlvstÀndig till att bli beroende av andras hjÀlp och stöd i vardagen.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av rehabilitering efter en traumatisk hjÀrnskada.Metod: Den systematiska litteraturstudien utgick frÄn en vÀl formulerad och klar frÄga som sedan besvarades metodiskt genom att ha identifierat, valt, vÀrderat och analyserat relevant forskning. Analysen grundades pÄ en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Det visade sig att individer som drabbats av en traumatisk hjÀrnskada upplevde begrÀnsningar i vardagen och hade en rÀdsla för att misslyckas under rehabiliteringsprocessen. Information och stöd hade stor betydelse och upplevdes bÄde positivt och negativt för individen.

Bakgrund: Fotografering Àr pÄ tapeten mer Àn nÄgonsin. FörsÀljningen av systemkameror slÄr nya rekord för varje Är och hÀr Canon och Nikon de vÀrldsledande kameramÀrkena. MÄnga av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumÀrket och kan inte tÀnka sig att byta till det konkurrerande kameramÀrket. HÀngivenheten kan dock tyckas mÀrklig dÄ de tvÄ fotogiganterna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra i sina produktutbud.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns dÄ kameramÀrkenas produkter knappt skiljer sig Ät.AvgrÀnsningar: Studien utförs frÀmst utifrÄn ett konsumentperspektiv ? producenternas perspektiv har sÄledes inte behandlats.

Retinitis Pigmentosa (RP) Àr en ögonsjukdom som leder till blindhet, sjukdomsförloppet varierar frÄn individ till individ och det finns för nÀrvarande ingen botande behandling. Att utveckla en synskada successivt och bli tvungen att anpassa sig efter en ny vardag skapar osÀkerhet och ett stort lidande. HjÀlpmedel som underlÀttar vardagen mottages motvilligt och den synskadade förnekar vanligtvis sin situation. Som sjuksköterska Àr det viktigt att ha förstÄelse för den synskadades situation och lidande för att kunna skapa en god vÄrdrelation. Problemet Àr att det finns lite forskning inom omrÄdet, vilket leder till upprepade missförstÄnd och ett vÄrdlidande för patienten.

SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.

Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn begrepp som objektivitet, aktör, individ, struktur, kön och förmedlande, kunna ÄskÄdliggöra eventuella förÀndringar mellan olika lÀroböcker. Undersökningen baserar sig pÄ sex olika lÀroböcker tagna ifrÄn tre olika lÀroplansperioder Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Undersökningen bestÄr av bÄde en kvalitativ och kvantitativ analys. FrÄgestÀllningen för undersökningen Àr: Kan man i lÀroböckerna se ett samband mellan innehÄll och gÀllande lÀroplaner utifrÄn nÀmnda begrepp? Metoden för undersökningen utgÄr ifrÄn begreppen, objektivitet, aktör, individ, struktur, kön och förmedlande.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka lÀrprocesser som sÀtts igÄng hos körsÄngare i ett sceniskt projekt. Vilka Àr de möjliga lÀrprocesserna? Hur skiftar de frÄn individ till individ? Vilka faktorer anser körsÄngarna bidrar till upplevelse av egen utveckling?Jag har anvÀnt mig av den litteratur och de uppsatser som publicerats inom nÀrliggande omrÄde i första hand pÄ svenska. Det huvudsakliga materialet Àr de kurssvar som 30-talet körsÄngare i Damkören Söt Likör vid Karlstad Universitet lÀmnade in som tentamensuppgift vid Kursen Sceniskt körprojekt med publik inriktning i vilket merparten av körmedlemmarna deltog. Kursen bestod i att instudera det för kören specialskrivna körverket Snorvipas Saga och tillsammans iscensÀtta och marknadsföra detta i en timslÄng förestÀllning inför betalande publik som en del av körens 20?Ärs jubileum hösten 2007.För att utvÀrdera svaren anvÀnder jag en narrativ metod dÀr jag utgÄr frÄn Judit Bells beskrivning i Introduktion till Forskningsmetodik.

Bakgrunden till uppsatsen Àr brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det Àr förutsÀgbarheten eller flexibiliteten som Àr viktigast i beslutsfattandet för att fÄ adekvat hjÀlp nÀr man har ett funktionshinder. Vi har nÄgon gÄng kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av förÀldraförsÀkringen eller genom skolan, men det finns individer som har mÄnga olika möten med myndigheter och dÀr kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet.Studiens utgÄngspunkter för den teoretiska referensramen Àr kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvÄrighet. DÄ kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlÀngda handlÀggningstider. LÀkarintyg har varierande kvalitet som ocksÄ kan vara en del i kommunikationssvÄrigheterna. Bristande samverkan Àr en annan.

Abstrakt Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i vÀrlden under mycket lÄng tid. Nikotinet medför att mÀnniskor blir beroende bÄde fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstÄnd och Àr idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje Är till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning Àr ett stort folkhÀlsoproblem.

Arbetet undersöker det straffrÀttsliga rekvisitet ?tillÄtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestÀmmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsÀttning för att en individ ska kunna ge en tillÄtelse som gör gÀrningen straffri Àr att denna har förmÄga och tillfÀlle att göra detta, dvs. sjÀlvbestÀmmande. Inom straffrÀtten Àr sjÀlvbestÀmmande ideologiskt preciserat utifrÄn en idé om mÀnniskan som en fri individ, vilket fÄr konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillÄtelse?.

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrÄgasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort Àr de tvÄ grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av Äret lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sÀgs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur har jÀmförts med fokus pÄ sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bÀgge dessa arter hör.

MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.