MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.

Arbetet undersöker det straffrÀttsliga rekvisitet ?tillÄtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestÀmmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsÀttning för att en individ ska kunna ge en tillÄtelse som gör gÀrningen straffri Àr att denna har förmÄga och tillfÀlle att göra detta, dvs. sjÀlvbestÀmmande. Inom straffrÀtten Àr sjÀlvbestÀmmande ideologiskt preciserat utifrÄn en idé om mÀnniskan som en fri individ, vilket fÄr konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillÄtelse?.

Ridsporten Àr Sveriges nÀst största ungdomssport endast fotbollen Àr större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hÀstar pÄ ett eller annat sÀtt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tÀvling. 200 000 Àr medlem i nÄgon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populÀrare att skaffa egen hÀst antingen Àr den uppstallade hemma eller sÄ hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer pÄ en begrÀnsad yta som de ska samsas om.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr militÀrpolisen Àr behörig och anses ha polisiÀra befogenheter. Avsaknaden av en tydlig grÀns belyses och problematiseras med krav uppstÀllda av lagstiftaren som utgÄngspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gÀllande MP:s behörighet saknas, och dÄ frÀmst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation pÄ grund av rÀttighetskrÀnkande ÄtgÀrder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rÀttighetsbegrÀnsningen..

SammanfattningNÀr resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolÄr 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgÄng av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikÀmnet, vilket vÀckte vÄrt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. VÄrt motiv var att vi genom denna studie ville förstÄ dagens kunskapsdiskussion och stÀrka oss i kommande diskussioner om varför vi vÀljer ett visst innehÄll i matematikundervisningen. Syftet med vÄrt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgÄng och dÀrefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jÀmförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stÀmde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003.

Ridsporten Àr Sveriges nÀst största ungdomssport endast fotbollen Àr större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hÀstar pÄ ett eller annat sÀtt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tÀvling. 200 000 Àr medlem i nÄgon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populÀrare att skaffa egen hÀst antingen Àr den uppstallade hemma eller sÄ hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer pÄ en begrÀnsad yta som de ska samsas om.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser pÄ sin yrkesroll med hjÀlp av olika syn pÄ roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter har jag med hjÀlp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse. Under studiens gÄng har jag fokuserat pÄ lÀrarnas egen förestÀllning. Jag har avgrÀnsat mig till att intervjua lÀrare pÄ en skola i Stockholm av flera anledningar, dels pÄ grund av att det finns en intressant aspekt i hur lÀrare pÄ just den hÀr skolan ser pÄ roller, dels att jag lÀtt kunde fÄ tillgÄng till forskningsfÀltet. IntervjufrÄgorna byggde pÄ följande tre teman; förvÀntningar, erfarenhet och roller.

Studiens syfte Àr att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser pÄ substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras pÄ fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, lÀkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier anvÀnts: biologiska teorier, systemteorier, stÀmplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn pÄ bakgrunden till ett drogmissbruk dÄ samtliga anser att orsaken beror pÄ bÄde genetiska och sociala faktorer. Personalen anser Àven att behandlingsenhetens klienter Àr i behov av kemiskt framstÀllda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta dÄ det bidrar till att klienterna kan börja fokusera pÄ andra livsomrÄden utöver droganvÀndandet.

Syftet med studien Àr att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppvÀxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frÄgan har vi anvÀnt oss utav sjÀlvdeklarationsenkÀter som respondenter har besvarat vid 15 Ärs Älder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundÀrdata frÄn Karolinska Institutet som har genomförts pÄ tvillingar, vilka har följts upp under flera Är. Denna studie utgÄr dock enbart frÄn sjÀlvdeklarationsrapporterna frÄn 15 Ärs Älder. UtifrÄn syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar:Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppvÀxten och sjÀlvdeklarerade antisociala beteenden vid 15 Ärs Älder bland svenska ungdomar?  Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Abstract The aim was to see how burn victims experience their situation and if they feel suffering. Then it is discussed against different perspectives of suffering. The problems were ?How does a burn victim experience their situation??, ?Does a burn victim suffer?? and ? How does the attitude inflect the suffering?? To find the answers, the authors made a literature review in which already published interviews from ordinary papers were used. In the result, the authors used the individual?s own words.

HushÄllens aktiviteter ger upphov till en signifikant andel av vÀxthusgasutslÀppen i vÀrlden, och ÄtgÀrder för att begrÀnsa deras klimatpÄverkan Àr sÄledes av stor vikt.  Trotts att mÄnga stÀder lyckats reducera sina utslÀpp av vÀxthusgaser pÄ lokal nivÄ ger  invÄnarna istÀllet upphov till allt större utslÀpp i utlandet via de varor de konsumerar. Den konventionella metoden för att  mÀta  vÀxthusgasutslÀpp frÄn  aktiviteterna  i en stad baseras  dock  pÄ ett produktionsperspektiv, dÀr endast de utslÀpp som görs inom regionens geografiska grÀnser inkluderas, vilket innebÀr att potentiella utslÀppsreduceringar  frÄn konsumtion  inte ÄskÄdliggörs. I denna rapport berÀknas de potentiella utslÀppsminskningarna frÄn ett antal klimatÄtgÀrder som kan utföras pÄ individ-  och  hushÄllsnivÄ för att minska vÀxthusgasutslÀppen. Dessa analyseras sedan ur ett produktions- och konsumtionsperspektiv med syftet att undersöka hur valet av utslÀppsperspektiv pÄverkar möjligheterna till minskad klimatpÄverkan pÄ individ- och hushÄllsnivÄ. Resultatet visar att det Àr viktigt att svenska stÀder betraktar vÀxthusgasutslÀppen frÄn hushÄllets aktiviteter ur ett konsumtionsperspektiv för att kunna ÄskÄdliggöra den fulla potentialen hos utslÀppsreducerande ÄtgÀrder som utförs pÄ hushÄllsnivÄ.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.