I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas pÄ vÄrdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer pÄ vÄrdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primÀrvÄrden. Med utgÄngspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primÀrvÄrdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till grÀnsfrÄgor. Slutsatsen Àr att psykologens yrkesroll pÄ vÄrdcentralen befinner sig i jurisdiktionens grÀnsomrÄde och innebÀr ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spÀnningsfÀltet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Att anpassa och förÀndra sig i takt med sin omgivning Àr en nödvÀndighet för organisationer. Ledarskap i förÀndringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förÀndringar, men Àven medarbetares kunskap och insatser har kommit att vÀrderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förÀndringar samt medarbetares syn pÄ önskat ledarskap under organisatoriska förÀndringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa tvÄ variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmÀtning inom VÀgverket. Syftet Àr att analysera sammansÀttningen av effektivitetsmÄtt och hur dessa prioriteras bland de mÄtt som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av VÀgverkets effektivitetsmÄtt undersöks och analyseras utifrÄn dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen Àr av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen efterstrÀvas. MÄtten Àr erhÄllna frÄn VÀgverket, kompletterande mÄttinformation Àr insamlad frÄn personal pÄ VÀgverket samt frÄn dess mÄl och mÄttdatabas.

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrÄgasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort Àr de tvÄ grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av Äret lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sÀgs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur har jÀmförts med fokus pÄ sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bÀgge dessa arter hör.

Detta examensarbete behandlar problematiken kring krÀnkningar frÄn skolpersonal mot elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ, en sÀrskilt utsatt elevgrupp. Bakgrunden bygger pÄ de lagar och FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, m.fl. som styr skolans arbete med krÀnkande behandling. Vidare anvÀnds specialpedagogiska perspektiv samt kognitiva och socialstrukturalistiska teorier för att förklara begreppen kÀnsla och empati. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om komplexiteten av krÀnkningar frÄn skolpersonal mot elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ.

Som specialpedagog Àr det viktigt att se det goda, det friska och vad det Àr som skapar framgÄng, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete Àr att hitta framgÄngfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick pÄ ett individuellt program pÄ gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för att de skulle uppnÄ sina mÄl ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats dÄ jag har intervjuat tre elever och deras förÀldrar samt tvÄ pedagoger.

Titel: PÄ spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hÀlsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mÄr bra pÄ arbetet.Syfte: Studiens syfteÀr att beskriva hur arbetsrelaterad hÀlsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvÀndiga för att vidmakthÄlla hÀlsa.Metod: Studien Àr enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrÄn kvalitativinnehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Resultatet bestÄr av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelÄg. Huvudteman somframkom var; HÀlsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, OhÀlsa, Arbetsrelaterad ohÀlsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; IndividnivÄ,GruppnivÄ och Organisatorisk nivÄ.

Syftet Àr att kartlÀgga om rektorers och specialpedagogers helhetssyn blir synlig kring eleven med ÄtgÀrdsprogram. FrÄgestÀllningar vi vill ha svar pÄ i arbetet Àr:Hur ser arbetsgÄngen ut kring ÄtgÀrdsprogram?Hur görs pedagogiska utredningar i samband med upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram?Hur beskrivs ÄtgÀrder pÄ individ-, grupp-, och organisationsnivÄ?Eftersom vi bÄda dagligen kommer i kontakt med elever i behov av sÀrskilt stöd sÄ kÀndes det naturligt att vÀlja att fördjupa oss i arbetet kring ÄtgÀrdsprogram. Med tanke pÄ att vi lÀser till specialpedagoger sÄ tyckte vi att vi ville ta in specialpedagogens förvÀntade helhetssyn. Vi förvÀntade oss att hitta ÄtgÀrder frÀmst pÄ individnivÄ och vÄgade inte hoppas pÄ att hitta sÀrskilt mycket pÄ grupp- och skolnivÄ.

I denna uppsats har jag valt att undersöka hur ledningen i en kommunal verksamhet arbetar med arbetspolicyn. Jag har Àven undersökt vad som definierades som organisatorisk olydnad och hur det hanterades i balansförhÄllandet mellan kontroll och förtroende. Jag har försökt fÄnga ledningens och anstÀlldas upplevelser kring arbetspolicyn, kontroll och förtroendeförhÄllandet.Intervjuerna med de tvÄ cheferna och medarbetarna genomfördes pÄ deras respektive arbetsplats, dels av praktiska skÀl och dels för att intervjuerna var arbetsrelaterade. Jag anvÀnde mig av en intervjumall som bestod av tolv öppna frÄgor. NÀstan alla Ätta intervjuerna tog mellan 40-60 minuter, en intervju tog endast 30 minuter.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolÄr tre lÀgger i begreppet ?att utgÄ frÄn varje enskild individ? i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet bÄde utifrÄn deras tolkning av det och utifrÄn deras arbetssÀtt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och den analysmetod som har anvÀnts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgÄngspunkt i diskursanalys. Detta innebÀr att pedagogernas artikulationer har hÀrletts till olika diskurser med hjÀlp av ekvivalenskedjor.

Syftet med denna studie Àr att studera sambandet mellanorganisatorisk rÀttvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet Àr Àven att undersökasambandet nÀr det kontrolleras för kön, Älder, yrke ochanstÀllningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frÄgeformulÀr och dÀrefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys dÀr flera gruppers medelvÀrdesskillnader har jÀmförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rÀttvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstÄr somsignifikanta respektive icke signifikanta nÀr det kontrolleras för kön,Älder, yrke och anstÀllningsform.

Min essÀ handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete pÄ förskolan ? hur man ska hantera barn och förÀldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma nÀr olika vÀrden stÀlls mot varandra sÄ som kollegornas olika synsÀtt pÄ verksamheten och pÄ lÀrande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som Àr praktiskt i situationen. Jag inleder essÀn med tvÄ berÀttelser om situationer frÄn mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgÄngspunkt nÀr jag reflekterar över dilemmat med hjÀlp av olika teorier.

SammanfattningNÀr resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolÄr 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgÄng av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikÀmnet, vilket vÀckte vÄrt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. VÄrt motiv var att vi genom denna studie ville förstÄ dagens kunskapsdiskussion och stÀrka oss i kommande diskussioner om varför vi vÀljer ett visst innehÄll i matematikundervisningen. Syftet med vÄrt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgÄng och dÀrefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jÀmförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stÀmde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003.

Företag brukar ge ut övergripande mÄl och arbetsbeskrivningar, det vill sÀga funktionella roller, till sin personal. Dock Àr det lÀtt hÀnt att individer och grupper kan finna andra mÄl och roller, vilket kan leda till att arbetsgruppens medlemmar strÀvar Ät olika hÄll. VÄrt syfte Àr sÄledes att analysera vilka mÄl och roller individen kan ha i en arbetsgrupp samt hur detta kan pÄverka individen och samarbetet inom gruppen. Den metod vi har tillÀmpat grundar sig i en kvalitativ ansats, dÄ det Àr fördelaktigt inom studier av arbetsmiljö, roller och gruppers vanor och beteenden. Vi har sÄledes observerat en arbetsgrupp och dess kommunikation samt genomfört intervjuer med nyckelpersoner.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.