Syftet: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ svar pÄ hur krÀnkning kan se ut pÄ de yrkesinriktade programmen. Hur elever uppfattar krÀnkningar inom deras program, och hur tycker de att skolan ska agera för att motverka krÀnkningar. Hur stor del har skolmiljön och könens roll för att motverka krÀnkningar och mobbning.Metoden:Metoden vi valde var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, för att pÄ sÄ sÀtt komma nÀrmare informanterna och deras erfarenheter gÀllande krÀnkningar och mobbning inom skolans lokaler. För att fÄ svar pÄ detta intervjuade vi Ätta elever inom fyra olika yrkesprogram. TvÄ elever pÄ Handelsprogrammet, tvÄ stycken pÄ Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

The study explores collective action in Sweden between 1980 to 1995 using time-series data from the European Protest and Coercion Database. In spite of severe hardship during the crisis of the early 1990s, Swedish strike-rates declined. However, contention merely shifted from workplaces into the streets; there was indeed a protest movement against austerity, as shown by a series of large demonstrations, and some riots, between 1989 and 1993. Further analysis indicates this movement faded as it was increasingly chanelled into the electoral campaign of the labor pary; having won the 1994 election, the organised labor movement no longer had an interest in sustaining the protest movement against austerity..

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Syftet med denna studie Ă€r att jĂ€mföra olika företags tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€tt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frĂ„gan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en sĂ„ passande individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Även vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad individ. Dessa frĂ„gor undersöks pĂ„ tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna.

Undersökningen gÀller huruvida Àmnesbunden gymnasieundervisning i vÀrdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehÄlla samt förvÀntningar pÄ utfallet. Ett begrÀnsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrÄgades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas dÄ skollagen krÀver betygsÀttning som emellertid skulle fÄ alltför vittgÄende konsekvenser, men bekrÀftar ÀndÄ behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrÀdare ansÄg att samarbetsförmÄga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir dÀrmed ocksÄ en av mÄnga egenskaper en sÄdan undervisning skulle omfatta..

Utbildning pÄ anstalt har de senaste Ären fÄtt ett rejÀlt uppsving i och med kriminalvÄrdens nyetablerade klientutbildning i form av lÀrcentrum pÄ anstalterna. Denna studie kartlÀgger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjÀlp av intervjuer med bÄde lÀrare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det beskrivs hur tiden pÄ anstalt upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen stÀller krav pÄ lÀrarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vÀgar att nÄ de intagna som för nÀrvarande inte deltar i studier..

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.

Abstract Uppsatsen behandlar Ă€mnena organiatorisk förĂ€ndring samt varumĂ€rkesladding. Även identitet, profil och image diskuteras. I arbetet har vi anvĂ€nt oss av Lindex som fallföretag. Omladdning av ett varumĂ€rke blir aktuellt nĂ€r mĂ€rkets brand equity stagnerat eller nĂ€r företag önskar förĂ€ndra de vĂ€rden som Ă€r kopplade till varumĂ€rket. Detta tillsammans med en organisatorisk förĂ€ndring har varit aktuellt i vĂ„rt fallföretag Lindex.

FörestÀllningar om arbete, familj och individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur förestÀllningar om "privata" och "offentliga" ordningar framtrÀder i personliga assistenters arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri bestÄr av material frÄn fem intervjuer med personliga assistenter.I arbetsbeskrivningarna framtrÀder förestÀllningar om familj, arbete och individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende individ, som framtrÀder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en autonom, privat enhet. Offentligt avgrÀnsas mot privat, men grÀnsen framtrÀder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.

Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar pÄ utformningen av ett samarbetscenter belÀget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktÀr det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver sjÀlv utformningen har omfattande arbete lagts ner pÄ visualisering och presentation. Samarbetscenter Malmös syfte Àr att fungera som ett forum för Àventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlÀrning.

Denna studie Àmnar att skapa en holistisk grund för bedömning av kvalitet och acceptans hos informationssystem och Ästadkommer detta genom att omfatta ett organisatoriskt, infologiskt och ett socialt perspektiv. Studiens huvudfrÄga lyder:Vilka slags kriterier Àr avgörande för att kunna bestÀmma ett informationssystems kvalitet och acceptans samt hur bör de tillÀmpas?Som svar pÄ studiens huvudfrÄga kan följande slutsatser hÀrledas:? Att det rÄder en stor likhet mellan teoretiska respektive empiriskaförestÀllningar kring de tre formerna av systemacceptans och attde bedömningskriterier som tillsammans skapar grunden för konstruktionen av SAM kan anses vara fullstÀndiga.? Att grupperingen av kriterierna i SAM under organisatorisk, infologisk respektive social acceptans har skapat en överblickbar och kÀrnfull förestÀllning men ocksÄ en förstÄelse kring varför denna gruppering Àr viktig.? Att ett informationssystems kvalitet pÄverkar och pÄverkas av helaorganisationens beteende. Detta innebÀr att den vanligt förekommande bedömningen av organisatorisk acceptans kan ses som en otillrÀcklig faktor för systemacceptans.Dessa kunskaper har tillkommit genom en systematisk utredningsprocess dÀr grunden till utredningen ligger i skapandet av en starkt validerad modell, vars reliabilitet dock Àr begrÀnsad med hÀnvisning till tidsbrist..

Kriminalitet under ungdomsÄren Àr vanligt förekommande och Moffitt (1993) har utformat en teori om att en stor grupp ungdomar under en begrÀnsad tid under tonÄren begÄr brott, sÄ kallad tonÄrstidsbegrÀnsad kriminalitet, medan en mindre grupp ungdomars brottslighet inte begrÀnsas till tonÄren, sÄ kallad lÄngvarig kriminalitet. Den föreliggande studien har analyserat data rörande en grupp pojkar (n=353) i Äldrarna 15-20 Är som dömts till ungdomstjÀnst i Stockholm. Syftet med den föreliggande studien var att söka identifiera dimensioner i gruppen och mönster i de brott de rapporterat att de begÄtt samt att beskriva gruppen utifrÄn problemomrÄdena skolproblematik, psykiatriska besvÀr, misshandel av förÀldraperson samt Älder för alkoholdebut respektive brottsdebut. Resultatet visade att det fanns stora skillnader med avseende pÄ kriminalitet i gruppen. En liten andel pojkar i gruppen har begÄtt en stor andel av brotten medan majoriteten av alla pojkar har begÄtt ett relativt fÄtal brott.

För att man ska lyckas med ett projekt sÄ Àr det ytterst viktigt att man har en projektgrupp som Àr kompetent och som arbetar bra. Gruppen ska helst vara anpassad till projektet och det ska finnas en variation av personligheter. Hur skapar man dÄ sitt dream team?Det finns en hel del olika tillvÀgagÄngssÀtt och olika syn pÄ en lyckad/bra projektgrupp. I detta arbete definieras en bra grupp som en grupp som arbetar effektivt för att uppnÄ dem uppsatta mÄlen utan att man stöter pÄ enkla problem lÀngst vÀgen. Detta görs genom att man kompletterar varandra. För att man ska fÄ en bra projektgrupp sÄ finns det en del faktorer som man bör tÀnka pÄ.