Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlÀrning. Rapporten Àr sedd frÄn lÀrarperspektiv dÄ jag har intervjuat fyra lÀrare. Jag har som grund anvÀnt mig av William Glassers teori om inlÀrningsgrupper.För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lÀrare. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna ansÄg att gruppen Àr mycket viktig för individens lÀrande och att grupper Àr livsviktigt dÄ alla mÀnniskor vill tillhöra en grupp, för att kÀnna sig vÀrdefull och nödvÀndig. Grupptillhörighet gör ocksÄ att individen kan pÄverka sin situation och inte kÀnna sig vÀrdelös och maktlös.  .

En av de mest anammade metoderna för radikal organisationsförÀndring det senaste decenniet Àr Business Process Reengineering (BPR). BPR har fÄtt kritik för att den inte tar tillrÀcklig hÀnsyn till de mÀnskliga aspekterna som finns vid en organisationsförÀndring. Dessa mÀnskliga aspekter Àr t.ex. Äsikter, tankar och kÀnslor som en individ har. De mÀnskliga aspekterna finns sÄledes hos varje enskild individ inom organisationen och det Àr dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till dessa aspekter för att ex.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vad Kultur pÄ recept för lÄngtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhÀllet, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. FrÄgestÀllningarna diskuteras via tvÄ kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas pÄ innan uppsatsen lÀses, Àr nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen Àr mer kritiskt analyserande. De bÄda Àr lika ?sanningsbÀrande? trots att de ska förmedla olika kÀnslor, insikter och frÄgor hos mottagaren.

Den hÀr undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lÀrares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning Àr kommunikationen mellan elever och lÀrare viktig nÀr det gÀller bedömning. Stor vikt lÀggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lÀrande i skolan. Formativ bedömning krÀver ett samarbete mellan eleven och lÀraren. I undersökningen intervjuades elva elever i Ärskurs 9.

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell lÀggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den frÀmsta anledningen till att Àndringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sÄdan grupp av personer med anspelning pÄ bl.a.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militÀra hade för uppfattningar av ett hÀlsofrÀmjande projekt som genomförts pÄ deras arbetsplats. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om dessa individer upplevde att detta projekt pÄverkat deras arbetsmiljö och hÀlsa, och i sÄ fall hur. Arbetsplatsen Àr en stor och viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid pÄ arbetet vilket gör att det finns möjlighet att pÄverka ett stort antal individers hÀlsa genom projekt och andra typer av hÀlsofrÀmjande arbete inom denna arena. Det har Àven visat sig att det inte i nÄgon större utstrÀckning forskats angÄende projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i Är 4-6 sÄg pÄ sitt informella inflytande. Meningen var frÀmst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehÄllet i undervisningen samt vilka möjligheter och begrÀnsningar de hade i sitt informella inflytande.VÄr undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever.VÄr undersökning visade att elevernas informella inflytande var begrÀnsat. Eleverna ansÄg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att rÀcka upp handen eller att vÀlja stenciler hade inflytande.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka vilka mÄl och ÄtgÀrder som finns i de ÄtgÀrdsprogram som Àr upprÀttade för elever med brister i lÀsförstÄelse och vilka teorier dessa har sitt ursprung i, samt att diskutera vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande.Teori och metod:Studiens kunskapsansats Àr diskursanalys. Diskursanalys innebÀr att man studerar samhÀllsfenomen dÀr sprÄket stÄr i fokus och dÀr sprÄket inte bara Äterger verkligheten, utan Àven formar den. I studien Àr det texten i ett antal ÄtgÀrdsprogram som granskas. Som analytiskt verktyg anvÀnds tolkningsrepertoarer vilka sorterar under diskurspsykologi. Detta innebÀr att text och tal studeras i syfte att se hur de anvÀnds i olika sammanhang.

Som en del av sjuksköterskans arbete, Àr rökavvÀnjningsÄtgÀrder en viktig del. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om sjuksköterskan roll vid rökavvÀnjning av patienter med ett sjukdomstillstÄnd. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie, baserad pÄ fem kvantitativa artiklar. Resultatet blev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskans tobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist och Sjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter som inte Àr motiverade att sluta röka och dÀrför fÄr minst hjÀlp. Det Àr just denna grupp som behöver mycket mer hjÀlpinsatser och information kring rökningens effekter, för att kunna finna motivation till att sluta röka..

PÄ strokeenheten, Universitetssjukhuset i Linköping, ges strokeinformation till patienter och nÀrstÄende i grupp. Gruppinformationen hÄlls en gÄng i veckan av personal som arbetar pÄ strokeenheten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om denna gruppinformation var anpassad för personer med afasi. Vidare var syftet att genom en litteraturstudie undersöka hur en strokeinformation i grupp bÀst anpassas för personer med afasi och sedan jÀmföra denna kunskap med strokeinformationen. Genom observation och fokusgruppsintervju med berörd personal undersöktes upplÀgg av strokeinfomationen samt personalens erfarenheter, Äsikter och tankar kring afasi och afasi-vÀnlig kommunikation.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Intresset för organisationskultur har varit stort bÄde inom den akademiska forskningen sÄvÀl som i den mer praktiskt inriktade managementlitteraturen. Flera studier har fokuserat pÄ i vilken utstrÀckning organisationskultur gÄr att styra men att studera medarbetarnas egna upplevelser av styrningsförsöken i och med vÀrderingsstyrning tenderar emellertid att vara mindre vanligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra medarbetares egen upplevelse av vÀrderingsstyrning samt vad de anser att en stark organisationskultur innebÀr för deras arbete, bÄde i form av möjligheter samt svÄrigheter. Studiens empiriska material utgÄr frÄn fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare frÄn ett vÀrderingsstyrt företag med en stark företagsanda. Resultatet lyfter fram att medarbetarna upplever att företagsandan innebÀr de ser pÄ varandra som en nÀra sammanbunden grupp, likt en familj, som delar gemensamma förestÀllningar och vÀrderingar.

Syftet med denna c-uppsats har varit att öka kunskapen om socialtjÀnstens ansvar förbrottsoffer utifrÄn att en sÀrskild bestÀmmelse om denna grupp införts i socialtjÀnstlagen (5kap. 11 § SoL). I undersökningen har bÄde rÀttsdogmatisk och rÀttssociologisk metodanvÀnts. Resultatet av undersökningen har visat att brottsoffers situation under den politiskaprocessen har betraktats som ett strukturellt eller generellt problem och att socialnÀmndenbör bedriva ett aktivt arbete för denna grupp. Att det nu finns specifika mÄl för brottsoffer isocialtjÀnstlagen betyder emellertid inte att deras behov nu har ett starkare rÀttsligt skydd Ànandras.

Syftet med vÄr studie Àr att genom kvalitativa intervjuer söka förstÄelse för hur elever i en högstadieklass pÄ en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi anvÀnder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet pÄverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har anvÀnt oss av Àr intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har anvÀnt oss av denna metod Àr för att söka förstÄelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp.Den slutsats vi drar Àr att identitetsskapande hos eleverna pÄverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna.

Enligt Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte vÀrderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ÀndÄ vÀrderingar och kontroller pÄ barnet som individ. I förskolan uppmÀrksammas vÀrderingsdilemmat frÀmst inför utvecklingssamtalen. För att inte vÀrdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i Àmnet som kan stÀrka oss och andra förskollÀrare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med Ätta intervjuade förskollÀrare dÀr vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera deras syn pÄ, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska ocksÄ studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte vÀrdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit Àr olika syn pÄ syftet med utvecklingssamtalet och dÀrmed olika syn pÄ vilket tidsperspektiv som frÀmst ska belysas pÄ samtalet. Studiens resultat visar ocksÄ att förskollÀrarna blandar nya och gamla synsÀtt pÄ barnet.