Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare vÀlbefinnande ochpositiva kÀnslor pÄ arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare pÄ fyra bank- och försÀkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjÀlp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva kÀnslor och vÀlbefinnande i stor grad Àr relationer,dels med kollegor men ocksÄ med kunder. Positiva kÀnslor kan ha en vÀldigt högspridningsförmÄga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade ocksÄ att det Àrviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Distriktssköterskan ska bedriva hÀlsofrÀmjande arbete bÄde pÄ individ, grupp- och samhÀllsnivÄ. HÀlsosamtalet kan vara en del av distriktssköterskans arbetsuppgift för att nÄ fram till patienten med hÀlsoinformation. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka patientens erfarenheter av hÀlsosamtalet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod genom att intervjua sex patienter, som deltagit i planerade hÀlsosamtal pÄ vÄrdcentral. Intervjuerna spelades in pÄ band och texten skrevs ut ordagrant av författarna.

SamhÀllet erbjuder ett stort utbud av trÀningsmöjligheter, bÄde individuellt och i grupp. Dock rör mÀnniskor överlag allt mindre pÄ sig och fetman ökar, vilket Àr ett problem bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Studiens syfte var att fÄ förstÄelse för trÀningsgruppens funktion i trÀningssituationen samt för individens trÀning. Interaktionen inom trÀningsgruppen har Àven studerats. Detta Àr av intresse dÄ man strÀvar efter att fÄ fysiskt inaktiva personer att börja trÀna.Studien utgick ifrÄn kom-i-gÄng ?gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att fÄ fysiskt inaktiva studenter att börja trÀna.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext problem som fÄtt större uppmÀrksamhet pÄ senare tid. Det kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det sÄvÀl ur ett individ- som samhÀllsperspektiv Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket i sin tur ökar risken för ohÀlsa ur mÄnga aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för orovÀckande skolfrÄnvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för ökad nÀrvaro.Metod: Litteraturstudie dÀr data utgörs av resultat frÄn sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehÄllsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier vÀxte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrÄnvaro, konsekvenser av skolfrÄnvaro, ÄtgÀrder för att minska frÄnvaro och förmodade vinster av detta.

VÄr ambition Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarens val av skönlitteratur. Undersökningsmetoden vi har valt Àr kvalitativa intervjuer med lÀrare. Vi kom fram till nio faktorer som pÄverkar valet; eleven, lÀrarens elevsyn och syn pÄ skolans uppgift, lÀrarens syn pÄ litteraturlÀsning, lÀrarens syn pÄ svenskÀmnets uppgift, lÀrarens Àmneskombination, tillgÄngen till litteratur, aktuella hÀndelser och teman, elevens eget val av skönlitteratur samt andras rekommendationer. Vi drar slutsatsen att faktorerna kan delas in i tre grupper: Grupp ett, med eleven, lÀrarens Àmneskombination, tillgÄngen till litteratur och aktuella hÀndelser och teman, Àr stommen som undervisningen utgÄr ifrÄn. Grupp tvÄ, med lÀrarens elevsyn och syn pÄ skolans uppgift, lÀrarens syn pÄ litteraturlÀsning och lÀrarens syn pÄ svenskÀmnets uppgift, genomsyrar alla val lÀraren gör.

Interaktiv mikro-TV (i”TV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhÄlla. I den hÀr uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bÀra runt pÄ en nÀstan komplett sÀndningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstÄr genom möjligheten att koppla samman flera anvÀndares sÀndningar, dÀr de deltagande personerna kan pÄverka det som sÀnds. Det erbjuds ocksÄ interaktivitet för tittarna som kan vÀlja vilken sÀndning de vill följa.Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur anvÀndandet skulle se ut och för att tÀnka sig in i situationer dÀr en individ skulle ha en vilja och ett behov av att anvÀnda en sÄdan teknologi. Med hjÀlp av de hÀr scenarierna har jag tagit fram förslag till olika grÀnssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta.

Bedömning av arbetsförmÄga vid tidiga signaler pÄ ohÀlsa respektive lÄngvarig sjukskrivning Àr en vardaglig men mÄnga gÄnger svÄr uppgift inom företagshÀlsovÄrden. ArbetsförmÄgan inverkar pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och tillfredstÀllelse med livet som i sin tur pÄverkar förmÄgan att arbeta. Projektets syfte var att kartlÀgga hÀlsoupplevelse och arbetsförmÄga, att söka samband mellan arbetsförmÄga, livstillfredsstÀllelse och vÀlbefinnande samt att analysera skillnader i arbetsförmÄgeupplevelsen mellan icke sjukskrivna, korttidssjukskrivna och lÄngtidssjukskrivna patienter. Det var Àven viktigt att förstÄ om en sÄdan kartlÀggning kan anvÀndas vid ett första lÀkarbesök och vilka för- och nackdelar som fanns.ArbetsförmÄga, livstillfredsstÀllelse och hÀlsoupplevelse hos 31 konsekutiva nybesökspatienter, de flesta icke- eller korttidssjukskrivna (grupp 1), analyserades med hjÀlp av ett testbatteri bestÄende av tre sjÀlvskattningsformulÀr Work Ability Index (WAI), WHO:s vÀlbefinnande index-5 (WHO-5) och Life satisfaction-11 (LiSat-11). Patienternas arbetsförmÄga och sjukskrivning jÀmfördes med en annan grupp bestÄende av 40 konsekutiva patienter, de flesta lÄngtidssjukskrivna (grupp 2), som var remitterade för bedömning av arbetsförmÄga.Diskrepans mellan anledning till lÀkarbesök och bakomliggande orsak konstaterades hos de flesta i grupp 1.

This study explores employees subjective experience of their employment relation before and during an outsourcing process and has its starting point in the concept of the psychological contract. Eight employees, in the process of being outsourced, were interviewed. The focus was on ?the employees? individual experiences and stories about the subjective and perceived employment relationship. Data were analyzed using basic qualitative analysis.

DÄ behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskningförlÀnger överlevnaden för hjÀrtsjuka har socialstyrelsen i sina nationellariktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjÀrtsvikt medICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter medICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivafaktorer som pÄverkar ICD patienternas hÀlsorelaterade livskvalitet.Studierna pÄvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hadelÀgre hÀlsorelaterad livskvalitet, men pÄ individ nivÄ framkom detpÄverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier:psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid föranpassning och betydelsen av patientens Älder.Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvÄrdnadssituation att ingetrygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Detger patienten möjligheten att pÄverka sin hÀlsorelaterade livskvaliteteftersom den Àr avgörande för patientens vÀlmÄende och upplevelse avICD behandlingen.Informanterna i resultatstudierna var övervÀgande mÀn och ur ettgenusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien interepresenterar befolkningen i stort.Med hÀnvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka iframtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse avhÀlsorelaterad livskvalitet och ICD behandling..

Studiens utgÄngspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrÄn ett Tavistockinspirerat förhÄllningssÀtt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primÀr- och tandvÄrdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berÀttelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna sÀger sig uppleva nÄgon kvalitativ förÀndring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förÀndring i sÄ fall bestÄr av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

Bakgrund: Sjukdomslidande uppkommer dÄ smÀrtor och plÄgor frÄn den egna kroppen framtrÀder. VÄrdlidande innebÀr dÄ en individ lider pÄ grund av vÄrd eller brist pÄ vÄrd. En god relation mellan sjuksköterskan och individen skapar grunden för ett gott möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan sjuksköterskan och individen som upplever vÄrdlidande och/eller sjukdomslidande inom den somatiska slutenvÄrden. Metod: Den hÀr studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ artikelsökning.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community dÀr den gemensamma nÀmnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjÀlp av en egenkonstruerad enkÀt samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vÀnskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var Àven att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara pÄ en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar pÄ att mÄnga av de teorier gÀllande grupptillhörighet och vÀnskap Àven Àr applicerbara pÄ grupper formade online samt att kommunikationshjÀlpmedel sÄsom smileys underlÀttar konversationer i skriven form. Resultaten pekar Àven pÄ att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna Àr applicerbara pÄ en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med sÀkerhet sÀga att dessa Äterfinns.

Det Àr en liten del av befolkningen som stÄr för en stor del av brottsligheten. Denna grupp kallas för ?kroniker?. De har ofta en lÄng kriminell bana bakom sig och har anammat kriminalitet som en livsstil. En stor del av polisens vardag bestÄr av hantering av denna grupp och att avbryta en sÄdan livsstil har visat sig svÄrt, trots stora insatser.

Erytrocyten, den röda blodkroppen, innehÄller proteinet hemoglobin (Hb) vars frÀmsta uppgift Àr att transportera syre till kroppens alla vÀvnader. TillgÄngen till tappat blod frÄn blodgivare Àr mycket viktig inom sjukvÄrden. Det Àr viktigt att blodpÄsen tappas, hanteras och lagras pÄ rÀtt sÀtt för att undvika onödig hemolys av erytrocyter. För att se till att hemolysgraden hÄller sig under det rekommenderade grÀnsvÀrdet pÄ <0,8 % utförs regelbundna kvalitetskontroller pÄ erytrocytkoncentrat (e-konc) vid förvaringstidens utgÄng som Àr 42 dagar. Syftet med studien var att undersöka hur hemolysgraden (%) i erytrocytkoncentrat stiger under förvaringstiden, samt att se om upprepad mekanisk hantering vid tillverkning av dessa pÄverkar hemolysgraden.

Föreliggande studie syftade till att undersöka hur, ungdomar diagnostiserade med Asperger syndrom, ser pÄ sina liv i relation till diagnosen, och möjliga konsekvenser av diagnostiseringen. I detta syfte genomfördes öppna djupintervjuer med sex individer boende i SkÄne, samtliga i Äldern 16 - 34 Är.Diagnosens pÄverkan varierade frÄn individ till individ. TvÄ intervjupersoner hade mer eller mindre identifierat sig med diagnosen och upplevde att diagnosen förbÀttrat deras livssituation. TvÄ intervjupersoner ifrÄgasatte sin diagnos, och uppgav att diagnosen inte förbÀttrat deras liv och, för en av de bÄda, dessutom försÀmrat livet, i form av kraftigare missbruk och ökat sjÀlvskadebeteende. De tvÄ övriga intervjupersonerna undvek att tala om diagnosens inverkan pÄ deras liv, och höll sig frÀmst neutrala till diagnosen under intervjun..