Sökresultat:
6021 Uppsatser om Individ- grupp och organisatorisk nivć - Sida 22 av 402
Problembaserat lÀrande i en flexibel lÀrandemiljö
Detta utvecklingsarbete Àr utfört pÄ Komvux i Kalix med syfte att utveckla och fördjupa ett gruppcentrerat lÀrande genom att anvÀnda PBL. Arbetet genomfördes under sex veckor och bestod av en inledande planeringsvecka följt av fyra veckor för genomförande och avslutades med en utvÀrderingsvecka. Undersökningen visade att eleverna utvecklat sig pÄ följande omrÄden: informationssökning, strukturering, muntlig redovisning, kritisk granskning samt arbete i grupp. I utvÀrderingen fann vi att eleverna sÀrskilt uppskattade den ökade gruppkÀnsla som momentet medförde. De ansÄg att PBL-momentet skapat en grupp av vad som tidigare var en samling individer.
Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta
Begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rÀttigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som Àger talet och dominerar i en diskurs. Makt Àr en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmÀnskliga relationer. Barn kan sÀgas befinna sig i en underordnad position pÄ sÄvÀl individ nivÄ som pÄ grupp- och samhÀllsnivÄ. Hur kommer barns bÀsta fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavÄrdsarbete.
Revisorsassistentens socialiseringsprocess : En kvalitativ studie om socialisering och identifiering inom en revisionsbyrĂ„ i Ărebro
Purpose: This paper aims to describe the socialization process that audit associates experience within an auditing firm that is included in the Big 4-sphere. Our purpose is also to describe which attributes that characterize the organizational identity, and how these attributes are reflected in the self-image of the associates. Furthermore, we seek to explain how the socialization process has influenced the organizational identification. This subject is of interest since the business of auditing is facing higher demands from regulators and politicians, due to the bankruptcy of HQ-bank among others during the financial crisis in the beginning of the 21st century. Earlier research claims that the socialization process of recruits, especially in the initial state of the employment, has a major impact on their future values and attitudes in their job performance.
 Distriktssköterskans erfarenheter och instÀllningar till FYSS och FaR
Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och instÀllningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hÀlsocentraler med hög respektive lÄg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog frÄn tvÄ topplistplacerade hÀlsocentraler och en icke topplistplacerade hÀlsocentral i ett lÀn, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav tvÄ kategorierOrganisation och Individ för de topplistade hÀlsocentralerna respektive den icke topplistade hÀlsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hÀlsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi.
Distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta med tobaksavvÀnjning i grupp
Tobaksbruk Ă€r förknippat med ohĂ€lsa, stor risk finns att drabbas av följdsjukdomar. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta med tobaksavvĂ€jning i grupp. En studie med kvalitativ ansats och deskriptiv design har gjorts. Ă
tta distriktssköterskor som arbetar med tobaksavvÀjning i grupp har intervjuats. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.
"HjÀlp det brinner!" : Hur förskollÀrare och grundskollÀrare beskriver specialpedagogisk handledning
Studiens syfte Àr att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fÄtt av specialpedagog, med mÄlet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i förskollÀrarnas och grundskollÀrarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrÄgan pÄ handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att anvÀnda systemteorin som redskap försöker vi förstÄ hur en vÀxelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn dÀremellan. Fyra förskollÀrare och fem grundskollÀrare frÄn sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.
Hur kommunicerar nÄgra elever i grupp vid matematisk problemlösning?
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elever i skolÄr 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrÄn detta se om det fanns nÄgra likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvÀgagÄngssÀtt och strategier. Undersökningen skedde med hjÀlp av tre matematiska problem. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrÄn vÄr huvudfrÄga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende pÄ problemlösningarnas utformande och innehÄll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna sprÄk, bild och tal..
Feminism och mÄngkulturalism : en fallstudie om motsÀttningar mellan individrÀttigheter och grupprÀttigheter
Hedersrelaterat vÄld och praktiserandet av traditioner som arrangerade Àktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkÀnnande av kulturella divergenser i en rad vÀstliga lÀnder. Studiens syfte Àr att belysa stÄndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rÀttigheter och gruppens rÀttigheter i ett mÄngkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgÄr frÄn filosofen Martha Nussbaum teori om mÀnskliga funktionsförmÄgor och definition av mÀnskliga rÀttigheter. Jag har analyserat tvÄ aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (föresprÄkar individrÀttigheter) samt Charles Taylor (föresprÄkar grupprÀttigheter). Studiens centrala frÄga samt övergripande frÄgestÀllningar Àr:Vad Àr mÀnskliga rÀttigheter?- ur det filosofiska perspektivet,- ur Taylors respektive Okins stÄndpunkter och- ur det levda livets?Jag har intervjuat en kvinna, frÄn en annan kulturell kontext Àn den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme.
En jÀmförande in-vitro studie av den vertikala cementspalten hos fyra olika framstÀllningsmetoder för 3-leds broar i CoCr-legering
Inledning: För att uppnÄ ett kliniskt optimalt slutresultat för dentala ersÀttningar inom den fasta protetiken Àr passformen en av de viktigaste aspekterna. Detta för att ersÀttningarna ska kunna vara kliniskt acceptabla och fungera i patientens mun samt att de rent materialtekniskt ska kunna fungera i ett lÄngtidsperspektiv.
Syfte: Syftet med den hÀr in-vitro studien var att:? JÀmföra den vertikala passformen samt kantanslutningen pÄ fyra olika framstÀllningsmetoder för en 3-leds bro i CoCr-legering och komma fram till vilken framstÀllningsmetod som har den bÀsta passformen.
? Komma fram till vid vilken del av bron den sÀmsta respektive den bÀsta passformen infinner sig.
Material och metod: 32 provkroppar framstÀlldes. Dessa bestod av 3-leds broar gjorda i CoCr-legeringar med likartad sammansÀttning. De 32 provkropparna delades in i 4 olika grupper sÄ att man fick 8 individer i varje grupp.
Vikten av att arbeta och verka tillsammans : En studie om hur grupper skapas inom Försvarsmakten
Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i att social sammanhÄllning Àr mycket viktigt för militÀra förband för att de ska kunna fungera i den varierande arbetsmiljö de Àr tvungna att arbeta i. undersökningen syftar till att studera de praktiska metoder och strukturer som Förvarsmakten anvÀnder sig av för att skapa starka arbetslag och öka den sociala sammanhÄllningen. Som teoretiskt ramverk anvÀnds Durkheims religionsbegrep det heliga och de profana, totem och ritualer. Totem Àr de symboler som grupper av mÀnniskor anvÀnder för att visualisera det de anser Àr heligt samtidigt som dessa symboler identifierar individen som bÀr dem till gruppen. Ritualer har den egenskapen att de för mÀnniskor nÀrmare varandra och sÀtter oss i rörelse.
Elever med orovÀckande skolfrÄnvaro, risk- och skyddsfaktorer och förebyggande insatser
Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext problem som fÄtt större uppmÀrksamhet pÄ senare tid. Det kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det sÄvÀl ur ett individ- som samhÀllsperspektiv Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket i sin tur ökar risken för ohÀlsa ur mÄnga aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för orovÀckande skolfrÄnvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för ökad nÀrvaro.Metod: Litteraturstudie dÀr data utgörs av resultat frÄn sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehÄllsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier vÀxte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrÄnvaro, konsekvenser av skolfrÄnvaro, ÄtgÀrder för att minska frÄnvaro och förmodade vinster av detta.
Kunskapscentrum i kunskapsintensiva organisationer - Centers of Excellence
Dagens konkurrensutsatta miljö gör det nödvÀndigt för företag och andra organisationer att nyttja de resurser som finns tillgÀngliga inom organisationen pÄ bÀsta sÀtt. En viktig aspekt i arbetet med att finna konkurrensfördelar Àr att ta till vara och samordna den samlade kunskapen hos personalen. Ett begrepp som man allt oftare trÀffar pÄ inom organiserandet av kunskap Àr Centre of Excellence, eller kompetenscentrum. Det finns dock ingen entydig innebörd av detta begrepp, och det förekommer i flera olika sammanhang, pÄ skilda nivÄer - som delar av stora företagskoncerner - som arbetsform i samarbete mellan myndighet, högskola och industri ? som statusgaranti för individ- eller gruppbaserad kompetens.
Insidan ger sjuksköterskan svaren
Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med lÄngvarig smÀrta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar anvÀndes för att fÄnga deltagarnas inifrÄnperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med lÄngvarig smÀrta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvÄrdnadsmodell anvÀndes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, hÀndelser och upplevelser, förvÀntningar och förpliktelser, omgivningen samt vÀrderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv.
LÀrares uppfattningar om vilket som bÀst bidrar till lÀrandet hos studenter: grupparbete eller individuellt arbete
Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lÀrande pÄverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lÀrare anses pÄverka studenterna till ett bra lÀrande. Det Àr en kvalitativ studie dÀr sex lÀrare inom högre utbildning har intervjuats.Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp dÀr studenterna arbetar med frÀmmande personer som de inte kÀnner pÄverkar lÀrandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses dÀrmed vara den bÀsta arbetsformen för ett bra lÀrande.Respondenterna ansÄg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. DÀrför framkom det att individanpassad undervisning var nÄgot som respondenterna trodde skulle kunna hjÀlpa vissa studenter som har det svÄrt i skolan, sÄ att de sjÀlva fick vÀlja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta Àr en resursfrÄga för lÀrarna som inte har resurser för att rÀtta alla studenternas arbeten varje gÄng det Àr examination.
BARN SOM BEVITTNAR VĂ LD I HEMMET
PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.