Introduktion Psykisk ohÀlsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förÀndring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohÀlsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i vÀlmÄende och livskvalitet efter en 6 veckors trÀningsperiod, och om nÄgon skillnad kunde ses mellan individuell trÀning eller trÀning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna mÀn (n=4) och kvinnor (n=8) Älder 36 ± 12,3 Är. En enkÀtundersökning gjordes före och efter en 6 veckors trÀningsperiod.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjÀlper elever i deras arbete med texter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur i Àmnet och genomfört en mindre undersökning dÀr jag provade teorierna pÄ en grupp elever. DÀrefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att fÄ veta vad de tyckte om arbetssÀttet. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att skrivprocessen Àr en modell som hjÀlper de flesta elever men krÀver övning och förstÄelse för hur man kan bli hjÀlpt. Dessutom anser jag att varje lÀrare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Introduktion Psykisk ohÀlsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förÀndring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohÀlsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i vÀlmÄende och livskvalitet efter en 6 veckors trÀningsperiod, och om nÄgon skillnad kunde ses mellan individuell trÀning eller trÀning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna mÀn (n=4) och kvinnor (n=8) Älder 36 ± 12,3 Är. En enkÀtundersökning gjordes före och efter en 6 veckors trÀningsperiod.

Hur blir en individ bra pĂ„ golf? Det Ă€r en frĂ„ga mĂ„nga vill kunna ha ett svar pĂ„, men idagslĂ€get finns inga entydiga svar. Det övergripande syfte med denna studie Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de trĂ€ningar som genomförs inom svensk landslagsverksamhet kĂ€nnetecknas av Deliberate Practice teorin. Studien har gjort en kvalitativ intervjustudie pĂ„ trĂ€nare knutna till Swedish golfteam. Öppna frĂ„gor om trĂ€narnas syn pĂ„ hur en individ utvecklar expertis, samt hur trĂ€narna utför sina trĂ€ningar har anvĂ€nts.

Projektet har undersökt om medveten motoriktrÀning ger nÄgra eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmÄga kan för-bÀttras under denna relativt korta tidsperiod. TvÄ barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraÄringar och en grupp med femÄringar, Under pro-jektets gÄng hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som Àgnades Ät medveten motoriktrÀning med fokus pÄ momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfÀllet observerades barnen med utgÄngspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration frÄn MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motoriktrÀning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska fÀrdigheter nÀr det gÀller att springa och hoppa.

Syftet med denna studie har varit att hitta de kritiska aspekterna för eleverna att lÀra sig sÀrskilja fyrhörningarna, kvadrat, rektangel, romb och parallellogram. Vidare har vi undersökt hur undervisningen kan genomföras för att eleverna ska ha möjlighet att kÀnna igen och korrekt namnge fyrhörningarna samt hur lÀraren kan ge eleverna möjlighet att erfara variation av vÄrt valda lÀrandeobjekt. För att besvara ovanstÄende frÄgor har vi anvÀnt oss av learning study som forskningsmetod. De 3 momenten som har ingÄtt i vÄr studie Àr förtest, lektion och eftertest. Studien har genomförts i Ärskurs 2 i 3 relativt kunskapshomogena elevgrupper som vi i studien kallar grupp 1, 2 och 3.

I denna studie har sju gymnasieelever intervjuats om hur de uppfattar sin sprÄkliga prestation i muntlig gruppredovisning. Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer och Àr skriven ur ett social-psykologiskt perspektiv, alltsÄ hur mÀnniskor fungerar i samspel med andra. Resultatet pekar pÄ att eleverna uppfattar det som att deras sprÄk förÀndras beroende pÄ om redovisningen sker i grupp eller individuellt med lÀraren. Ingen av eleverna tyckte att sprÄket blev mer formellt eller korrekt i grupp, medan de flesta uppfattade det som att sprÄket blir mer korrekt och formellt nÀr redovisningen sker enbart för lÀraren. Resultatet indikerar ocksÄ pÄ att elever med lÄg sjÀlvkÀnsla helst redovisar i grupp medan de med hög sjÀlvkÀnsla helst redovisar enbart framför lÀraren.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kommunikation mellan modersmÄlslÀrare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som anvÀndes var observationer av tre grupper en grupp frÄn förskola, en grupp i Äk 1 och 2 och en grupp i Äk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmÄlslÀrarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmÄlslÀrarna, barnen och eleverna anvÀnde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. KodvÀxling och kroppssprÄk var de vanligaste strategierna som anvÀndes under samtal och diskussion.

Bakgrund: Sjukdomslidande uppkommer dÄ smÀrtor och plÄgor frÄn den egna kroppen framtrÀder. VÄrdlidande innebÀr dÄ en individ lider pÄ grund av vÄrd eller brist pÄ vÄrd. En god relation mellan sjuksköterskan och individen skapar grunden för ett gott möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan sjuksköterskan och individen som upplever vÄrdlidande och/eller sjukdomslidande inom den somatiska slutenvÄrden. Metod: Den hÀr studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ artikelsökning.

Studien handlar om att fÄ en inblick om hur vÀrnplikten pÄverkat vÄrt samhÀllsklimat, det kollektiva, den sociala sammanhÄllningen. Fokus har varit att se pÄ sociala fakta som kan ha pÄverkat samhÀllet. Det Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ semistrukturerade intervjuer, dÀr informanterna har givits utrymme, att reflektera och berÀtta hur det var under vÀrnpliktstiden, hur de sÄg pÄ sina vÀrnpliktsvÀnner och förhÄllningssÀttet gentemot varandra. Hur man kunde mötas som individ och grupp. VÀrnplikten var under en lÄng tid en övergripande del i samhÀllet och hade en tydlig folkförankring.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera den omvÀndelseprocess som sker vid en individs initiering i en manipulativ sekt. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och omvÀndelse presenteras. Fokus ligger pÄ svenska religiösa manipulativa sekter och jÀmförelser med Jehovas Vittnen och Livets Ord förekommer. OmvÀndelseprocessen analyseras genom uppsatsens teoretiska ramverk, vilket utgörs av Maslows Behovstrappa, teorier om attitydförÀndringar samt Festingers teori om kognitiv dissonans. De frÄgestÀllningar som uppsatsen söker besvara Àr: Vilka sociologiska och psykologiska situationer föreligger nÀr en individ ansluter sig till en manipulativ sekt? Hur ser omvÀndelseprocessen ut? samt Hur verkar de psykologiska processerna inom ramen för omvÀndelseprocessen? Slutsatsen som kunnat dras frÄn de psykologiska processer som verkar genom omvÀndelseprocessen Àr initialt att de mÀnskliga sociala behoven skapar en vilja att tillhöra en grupp.

Bakgrund: I Sverige har individer med utvecklingsstörning rÀtt att vÀlja boendeform. Det finns dock lite forskning som undersöker vilken boendeform som Àr mest lÀmplig för dessa individer. De Àr en sÄrbar individgrupp som behöver uppmÀrksammas mer i forskning.Syfte: Studien avsÄg att undersöka vilken boendeform som var mest lÀmplig för en individ med grav utvecklingsstörning. Detta gjordes genom att granska dennes boendeformsbyte frÄn gruppboende till enskilt boende,  utifrÄn ett omvÄrdnadsperspektiv.Metod: Mixed methods anvÀndes för att besvara syftet. Intervjuer och fokusgruppmöte anvÀndes för kvalitativ datainsamling.

BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förvÀntas öka globalt. Det finns mÄnga former av demenssjukdomar men gemensamma drag Àr att hjÀrnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning Àn normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar mÄnga av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmÄgor. LÀkemedel Àr av begrÀnsad nytta och dÀrför Àr olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vÄrden av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi Àr en sÄdan metod som med hjÀlp av sÄ kallade minnesvÀckare framkallar tidiga minnen.

Den hÀr fallstudien behandlar rollbildning i en specifik ensemble utifrÄn givna rollfunktioner. VÄra informanter i ensemblen har utgjorts av en grupp folkhögskolestudenter. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod i form av observationer. Bearbetningen av de inspelade observationerna har skett genom en transkribering och analys av denna. De viktigaste slutsatserna i vÄrt arbete har varit att det gÄr att identifiera roller utifrÄn vÄra givna rollfunktioner och att det gÄr urskilja ett mönster i rolltagandet.

HĂ€star Ă€r flockdjur och flocken har stor betydelse för deras möjlighet att uttrycka beteenden sĂ„som att klia varandra, leka, söka föda och uppfostra unga individer. Att hĂ„lla hĂ€star i större grupper Ă€r dock lĂ„ngt ifrĂ„n sjĂ€lvklart i hĂ€stvĂ€rlden idag och hĂ€stĂ€gare ifrĂ„gasĂ€tter ibland om det gĂ„r att hĂ„lla alla typer av hĂ€star i grupp. Mitt arbete syftar till att belysa frĂ„gan om grupphĂ„llning fungerar för alla hĂ€star. Det Ă€r inte ovanligt att hĂ„lla unghĂ€star grupp men nĂ€r det Ă€r dags för inridning stallar man ofta in dem en och en för lĂ€ttare hantering och för att vĂ€nja dem vid den typen av hĂ„llning. Det har dock visats att inridning gĂ„r fortare och lĂ€ttare om man fortsĂ€tter att hĂ„lla dem i grupp och hanteringen av hĂ€starna blir trevligare pĂ„ grund av fĂ€rre antal negativa beteenden gentemot trĂ€naren. Även hos nĂ„got Ă€ldre hĂ€star i trĂ€ning ger grupphĂ„llning positiva effekter dĂ„ hĂ€starna upplevs som mer tillmötesgĂ„ende under ridning. Den aggression och skaderisk mĂ„nga hĂ€stĂ€gare Ă€r oroliga för i samband med grupphĂ„llning kan ha att göra med hur hĂ€starna hĂ„lls.