Musikerutbildningen vid högskolan för scen och musik har en kursplan som i princip bestÄr av egetövande, lektioner för respektive instrumentlÀrare, orkesterspel och spel med olika ensembler samtteoretiska kurser av olika slag som hÀnger samman med utbildningen. Kurser och övningar i gruppförekommer i vÀldigt liten utstrÀckning. I det hÀr arbetet vill jag hÀvda att utbildningen till klassiskmusiker hade kunnat förbÀttras avsevÀrt om kursplanen Àven tillfördes gruppövningar, t ex ispelteknik. Under vÄren 2012 genomförde jag tillsammans med ett antal andra blÄsmusiker pÄutbildningen andningsövningar i grupp, enligt konceptet ?The breathing gym?.

Forskning har visat att förmÄgan att identifiera korrekta och felaktigavittnes utsagor varierar stark frÄn grupp till grupp (Lindholm 2008).Detta tycks bero pÄ att vissa individer har mer erfarenhet och trÀningav sÄdana bedömningar. Syftet med denna studie Àr att undersöka omdet Àr möjligt att förbÀttra förmÄgan att diskriminera mellan korrektapÄstÄende frÄn felaktiga, genom att ge mÀnniskor tillgÄng till kunskapom systematiska skillnader mellan dessa. En grupp med- och en utaninstruktioner om skillnader fick fylla i ett av tre frÄgeformulÀr dÀr defick bedöma olika pÄstÄende. Resultatet visade att de som hade fÄttinstruktioner var bÀttre pÄ att bedöma olika pÄstÄende Ànkontrollgruppen, under förutsÀttningar att korrelationen mellanosÀkerhetstecken och vittnesprestation var hög. Ytterligare forskningbehövs för att kunna utveckla instruktioner som har starkare effekt ochsom fungerar vid bedömningen av flera typer av pÄstÄende..

Detta  arbete  studerar  huruvida  en  dynamisk  balansering  av  rÀttvisa  kan  förhöja spelares uppfattning av balans i tÀvlingsinriktade asymmetriska spel. Arbetet grundar sig  pÄ  att  balans  Àr  relativt  vilket  gör  att  statisk  balansering  i  tÀvlingsinriktade asymmetriska spel kan uppfattas som orÀttvisa. Arbetet utgÄr ifrÄn Schell och Sirlins definitioner  av  balans  samt  bygger  pÄ  deras  teorier  om  hur  ett  rÀttvist  spel  bör designas. Ett kortspel med en dynamisk balanseringsmekanik utvecklas och testas av tre  grupper  dÀr  en  grupp  spelar  utan  den  dynamiska  balanseringsmekaniken,  en grupp  spelar  med  den  och  en  grupp  spelar  bÄde  med  och  utan  den  dynamiska balanseringsmekaniken. Under undersökningen erhÄlls data dels genom observation av  spelandet  och  dels  frÄn  semistrukturerade  intervjuer.  Resultaten  ger  ingen enhetlig  bild  men  tyder  pÄ  att  en  dynamisk  balanseringsmekanik  kan  förhindra  att obalans  uppstÄr  samt  att  det  i  de  grupper  den  anvÀnts  upplevdes  öka  spelets underhÄllningsvÀrde.  .

Detta arbete Àr en studie av hur motivation pÄverkar individens inlÀrning. LÀr vi oss bÀttre om vi Àr motiverade? Kan man motiveras under en utbildning och nÄ lika goda resultat som om man hade varit motiverad vid utbildningens början? Detta Àr nÄgra av de frÄgor som jag stÀllt mig inför min undersökning om motivationens pÄverkan pÄ inlÀrningen.Undersökningen av problemet har skett med en kvalitativ intervju med bestÀmda frÄgor. I denna undersökning har jag utgÄtt frÄn de faktorer som pÄverkar motivation - vilja, delaktighet, tilltro, sjÀlvförtroende, information och kunskap samt trygghet. Med dessa faktorer som utgÄngspunkt har jag stÀllt frÄgor för att reda ut hur stor betydelse individens motivation har för det han/hon lÀr sig.Resultatet av min undersökning visar att motivationen har betydelse för vÄr inlÀrning.

Functional Subgrouping Àr en metod för konflikthantering, anvÀndbar pÄ sÄvÀl individ, grupp som organisationsnivÄ. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning pÄ individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier Àr sÄledes stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förstÄelse för metoden utifrÄn anvÀndning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt.

I den hÀr studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar bÄde elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjÀlp av en enkÀt som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man mÄnga olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkÀten förekom i skolorna och med tanke pÄ denna variation bör det gÄ att hitta rÀtt stöd för varje individ.

SyfteAvsikten med vÄr studie Àr att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundlÀggande behov av att framstÄ som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensÄdan modifiering av varan pÄverkar dess modelivslÀngd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska mÀnniskan skapas en bild av vadsom karaktÀriserar den unika individen. DÀrefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förstÄelse för mÀnniskanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen gÄr till vÀga i sin konsumtiondÄ hennes frÀmsta motivation Àr att framstÄ som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framstÄsom unika.

Bakgrund: Palliativ vÄrd utförs i hela vÄrdkedjan, frÄn hemsjukvÄrd till specialistvÄrd pÄ institution. Palliativ vÄrd bygger pÄ en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vÄrd dÀr patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie frÀmst baserad pÄ metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet vÀxte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, övervÀldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vÄrd genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förstÄelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lÀttare hantera och delta i sin vÄrd. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara dÄ patienterna upplevde sig förbisedda av vÄrdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede gÄr inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrÄn en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den Àr..

I uppsatsen undersöks designerrollen sÄ som den ser ut idag utifrÄn teorin om att designerrollen liksom konstnÀrsrollen har tagit sig nya uttrycksformer.I uppsatsen undersöks designgrupperna Front och Form us with love i syfte att söka svar pÄ huruvida fenomenet designgrupper Àr nÄgot nytt. Men ocksÄ för att ta reda pÄ varför man vÀljer att arbeta som grupp och hur man framstÀlls/framstÀller sig som grupp. HÀr hÀvdas att fenomenet designgrupper i sig inte Àr nÄgot nytt. Författaren framhÄller dock att designerrollen har förÀndrats..

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i skolÄr 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation Àr indelat i tre omrÄden som analyseras utifrÄn sprÄket, vilka strategier som anvÀnds och den grupprocess som uppstÄr. Gemensamt för de tre inriktningarna Àr den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna. Metoden Àr en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild? och ljudupptagning, samt genom att en observatör förde anteckningar under inspelningen.

SammanfattningSömnproblem Àr vanligt förekommande hÀlsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits pÄ effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende pÄ graden av insomni, depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design anvÀndes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermÀtningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av depressiva symtom minskade för majoriteten.

I denna uppsats jÀmförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers lÀs- och skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn pÄ vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling pÄ omrÄdet och sÀtter det i relation till gynnsamma faktorer för lÀrande i stort. FrÄgestÀllningarna berör likheter i forskarnas metoder, lÀrarrollen samt lÀrande utifrÄn individ- och grupperspektiv. Som jag skrev ovan sÄ fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter Àr Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för bÄde lÀs- och skrivutveckling. I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lÀr sig strategier fram.

Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.

NÀr en individ kÀnner tillhörighet till en grupp ökar det individens psykiska vÀlbefinnande, bland annat individens sjÀlvkÀnsla. Syftet med denna studie var att se om tillhörighet till det svenska samhÀllet ökade individens sjÀlvkÀnsla. DÀrför undersöktes sambandet mellan tillhörighet till det svenska samhÀllet och sjÀlvkÀnsla. Deltagarna var 134 vuxenstuderande, varav 57 svenskar och 77 immigranter. Det fanns ett positivt samband mellan tillhörighet och sjÀlvkÀnsla, dock var det ingen skillnad mellan svenskar och immigranter.

Syfte: Att jÀmföra mÀtvÀrden frÄn tre instrument som anvÀnds för topografiska mÀtningar pÄ tvÄ olika patientgrupper: en med friska ögon och en med corneala tillstÄnd. Instrumenten som anvÀndes var Javal SchiÞtz keratometer, Topcon CA-200 topograf och Bon Sirius Scheimpflugkamera.Material och metod: Tre mÀtningar med respektive topograf och en mÀtning med keratometern utfördes pÄ samtliga 27 patienter som deltog i studien och sammanlagt 54 ögon mÀttes av. MedelÄldern pÄ deltagarna med friska ögon (Grupp 1) var 25 Är (21-44 Är) och pÄ de med corneala tillstÄnd (Grupp 2) var medelÄldern 34,4 Är (22-58 Är). Krökningsradie, styrka och gradtal pÄ de tvÄ huvudmeridianerna mÀttes med keratometern. Vid mÀtning med topograferna noterade vÀrden frÄn Sim-k och för 3, 5 och 7mm; dessa vÀrden jÀmfördes sedan med varandra.