Nilsson, Henrik och Waern, Anneli (2006) Kan vi undvika eller minska antalet skoldaghemsplaceringar? (Can we avoid or decrease resourse school placement?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi vill med arbetet undersöka om hemskolor kan skapa en bättre skolmiljö för barn som riskerar att placeras på skoldaghem. Vi vill se om skoldaghemsplaceringarna därigenom skulle kunna undvikas eller i vart fall minskas. Syftet med arbetet är att utifrån Antonovskys KASAM-teori undersöka hur personalen på skoldaghemmen upplever att de skapar en fungerande skolgång för eleverna och huruvida de anser att det är möjligt att applicera detta arbetssätt på hemskolorna så att skoldaghemsplaceringar undviks eller minskas. I arbetet redogörs för faktorer som påverka elevers skoldaghemsplacering. Vi vill genom intervjuer undersöka hur personalen på skoldaghem skapar bättre undervisningsmiljö för elever i riskzonen. Resultatet i vår undersökning visar att den intervjuade skoldaghemspersonalen anser att skoldaghemsplaceringar möjligen kan undvikas i vissa fall, men att flertalet elever som vistas på skoldaghemmen ändå är i behov av den miljö som skoldaghemmet kan erbjuda. Av vårt arbete kan vi dra slutsatser att elever som riskerar att bli placerade på skoldaghem ofta behöver; få och nära vuxenkontakter, ha möjlighet att vistas i mindre grupper, strukturerat och avskalat undervisningsstoff och mycket positiv förstärkning.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagogens kompetens används i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lärare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehåll och funktion. Metod: Litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lärare, verksamma på tre olika skolor, ligger till grund för vår studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt på skolorna. Enligt specialpedagogerna är deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet både på individ- grupp- och organisationsnivå. Det stämmer väl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lärarna är emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna på individnivå.

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i år 4, från två olika skolor. I den ena skolan går flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrån 6 bilder föreställande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrån det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tänker och känner.

Såväl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio år pekat på en social förändring i västerlänningars identitet, värderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ?ekonomisering? av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som präglas av konsumism mer än något annat. Här utförs en intertextuell diskursanalys av innehåll från två av Sveriges största dagstidningar under åren 1972, 1986 och 2006, med syftet att spåra den förändrade mediala framställningen av den ekonomiska verkligheten för läsaren och dennes förhållande och relation gentemot samhället, ekonomin och sig själv som ekonomisk aktör. Med årens gång blir innehållet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir närmast identiska.

I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning.Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet.Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans.

Föreliggande uppsats syftar till att presentera valmöjligheter och visa hur den svenskaamfibiska förmågan passar in i olika säkerhetspolitiska lösningar. Uppsatsen tydliggörnuvarande förmåga och ger en bild över olika sätt hur den amfibiska förmågan kanutvecklas. Problemformuleringen lyder: Hur kan olika koncept avseende svensk amfibiskförmåga utformas och utnyttjas i tidsperspektivet 2015-2025? I sex styckendelfrågeställningar besvaras vilka koncept medvidhängande motiv som finns idag, vilkadelförmågor som generellt ingår i koncepten och vilka förmågor Sverige saknar eller kanutveckla. Därefter redovisas och diskuteras hur olika svenska amfibiekoncept kan bildasoch utnyttjas i ett överordnat strategiskt och säkerhetspolitiskt sammanhang.

Detta examensarbete handlar om förutsättningarna idag för en individ, boende i flerbostadshus, att medverka till att sluta närings- och materialkretslopp genom att källsortera sitt fasta avfall. Examensarbetet består av två huvuddelar. Den första delen omfattar en beskrivning över de visioner om kretslopp som myndigheter och politiker gett uttryck för och de förväntningar och krav som ställs på hushållen från andra aktörer som har att genomföra myndigheternas intentioner. Dessutom ingår en kartläggning över förutsättningarna för hushållen att uppfylla dessa intentioner. I den andra delen undersöks huruvida de utsorterade återvunna fraktionerna kommer att ingå som returråvara i nyproduktionen, dvs om kretsloppen sluts.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

I takt med att samhället förändras gör även skolan det. Datorerna har fått en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter därmed nya utmaningar. På vilket sätt och till vad ska datorn användas är några av dem. Nätbaserade verktyg i form av lärplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook används av flertalet verksamma lärare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svårigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssätt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielärare har för uppfattningar om och förhållningssätt till att arbeta med nätbaserade verktyg i sin undervisning.

Ett av gymnasiesärskolans uppdrag är att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesärskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som använts är en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, där rektorer, arbetslagsledare, lärare och före detta elever från tre gymnasiesärskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar på att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesärskolans förberedelsearbete, något som stärks av Lpf 94. På skolorna finns ett nära samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvägledare samt i två av fallen även ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt från psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus låg på upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktärers oetiska beslut inom gråzoner i arbetslivet. Data analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaområden; Förminskning av egen skuld, Beroendeställning, Intressekonflikt, Vad är korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka individens olika dimensioner av jaget/Self-concept och dess betydelse för relationer mellan konsumenter och varumärken. Vi har valt att forma studien efter det existentiell-fenomenologiska paradigmet. Metoden är passande för att undersöka konsumenters erfarenheter av olika slag. Metoden innefattar djupintervjuer där respondenterna styr dialogen under intervjun. De teorier vi har valt att använda oss av är teorier kring relationen mellan individ och varumärke, Self-concept, referensgruppsteori, Conspicuous och Status Consumption samt varumärkesteori.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som är av betydelse i mötet med vårdaren enligt patienterna. Studien är en litteraturstudie, som utgått från en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som använts har varit en latent innehållsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp är svåra att hålla åtskilda i verkligheten.