Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin.Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån.Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna.

Uppsatsen handlar om de allmännyttiga bostadsbolagen, hur de sätter hyror för nybyggdabostäder, var i städerna dessa byggs samt om kostnaderna fördelas på äldre bostäder ibeståndet. Vidare ser jag på sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q för kommunernasom bostadsföretagen ligger i.Resultatet är att många av bostadsföretagen använder sig av omfördelningssystem vidhyressättning, och flera planerar att införa sådana system. Samtidigt omfördelas intekostnaderna till beståndet i särskilt hög grad. Det byggs klart fler centrala bostäder än tidigare,men att det inte klart om de är finare eller dyrare än de äldre. Det verkar heller inte finnasnågon större omfördelning av kostnader från centrum till ytterstaden..

Från och med 1 januari 2007 gäller nya och förenklade redovisningsregler som stadgar att alla verksamheter ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Mindre företag har dessutom möjligheten att använda ett förenklat årsbokslut. För enskilda näringsidkare finns en vägledning utgiven av Bokföringsnämnden i syfte att ge en överskådlig beskrivning av de nya reglerna och deras tillämpning. En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska använda sig uteslutande av reglerna i denna vägledning.Anledningen till att reglerna ändrades var enligt propositionen att det tidigare regelverket var komplicerat och svårt att överblicka. De nya reglerna i bokföringslagen som stadgar att bokslutsskyldighet nu gäller alla bokföringsskyldiga, syftar till att förenkla redovisningen för de allra minsta verksamheterna.

Författare: Robin Brändén och André NobaekHandledare: Åsa GustavssonExaminator: Helena ForslundTitel: Kostnadseffektivisering av truckanvändning: En fallstudie på Kalmar ABBakgrund/Problemdiskussion: Kalmar AB är beläget i Lidhult och är världens största anläggning som tillverkar gaffeltruckar. Utöver detta tillverkas även truckar som hanteringslösningar av containrar i hamnar och terminaler, där de idag är marknadsledande. Förtaget har idag 87 interntruckar, varav 52 egenägda och 35 leasade, som används inom produktionen vid förflyttning av material. Då de här truckarna har skiljande användning är Kalmar AB i behov av att undersöka truckarnas kostnader, baserat på deras nyttjande, för att på så vis bli mer kostnadseffektiva inom detta avseende. Vid eventuell service och reparation av truckarna används idag koncernens serviceavdelning, men leder till höga kostnader som företaget menar på kan reduceras ifall detta sköts internt.

Målet med utredningen i denna rapport har varit att kartlägga Martin Olssons transporter som körs av sju åkerier i Stockholmsregionen. Informationen från kartläggningen har sedan analyserats i syfte att ta fram ett förslag för ett transportupplägg för det studerade transportflödet. Information om flödena samlades in under en vecka och kan ses som ett stickprov på transportbehovet eftersom detta kan variera över året. Av den information som fanns tillgänglig att jämföra med var veckan dock förhållandevis representativ i jämförelse med andra perioder.Utredningen i rapporten gav efter analyser att dynamisk ruttplanering skulle ge minskade kostnader med ungefär 20 % under den studerade tidsperioden. Besparingen baserades på transportkostnaden, räknat i åkarens kostnader, för dynamisk ruttplanering jämfört med dagens zonplanering.

Aktiebolagsformen växte fram i Sverige under 1600-talet och den nu gällande lagstiftningen på området, aktiebolagslagen (2005:551), är den sjätte i raden. 2006 påbörjades det ett omfattade arbete med att se över och förenkla regler för att minska bolagens administrationskostnader.Förenklingsarbetet resulterade 2009 i en SOU innehållande förslag på regeländringar som skulle leda till minskade administrationskostnader och en förenklad vardag för bolagen. I slutet av 2013 presenterades det även en lagrådsremiss med förslag på regeländringar. Denna uppsats har behandlat dessa två förslag till regelförenklingar och analyserat effekterna. Under uppsatsens slutställande publicerades det en proposition, prop.

Intresset för längdskidåkning är större än på länge. Samtidigt blir vintrarna allt varmare, vilket leder till minskad snötillgång och därmed också en förkortad skidsäsong. För att lösa detta problem planerar företaget Lindbäcks Bygg att uppföra en skidtunnel på Lindbäcksstadion i närheten av Piteå. På uppdrag av detta företag har examensarbetet syftat till att utforma olika metoder för att på ett energieffektivt vis tillgodose denna tunnels snöbehov. Det huvudsakliga arbetet har utgjorts av dimensionering av system för snöproduktion och snölagring.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan.

Osteochondros (OC) och osteochondrosis dissekans (OCD) är en störning i den indirekta, endochondrala bentillväxten hos unga snabbt växande hästar. När prestationskraven på hästen ökar vid en högre ålder kan det leda till att den utvecklar hälta. Flera studier har visat att ostechondros har en genetisk komponent. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att ta reda på hur osteochondros nedärvs, hur olika selektionsstrategier påverkar prevalensen samt hur problemet kontrolleras inom aveln. Arvbarheten för OC och OCD i femorpatella leden var 0,07 respektive 0,02.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad.

Lastbilsindustrin är idag en komplex industri där marknaden präglas av stor konkurrens aktörerna emellan. För att utnyttja den fria marknaden och entreprenörens drivande krafter för en lyckad affär har Scania valt att tillämpa DOS-standarder för sina återförsäljare. Syftet med denna studie är att kartlägga de poster som försvårar en entreprenörs möjligheter att starta som återförsäljare för Scania. Studien har för avsikt att ligga till grund för vidare diskussioner och skapa en förståelse för vilka kostnader som påverkar entreprenören i startfasen. Kostnader som kan vara direkt avgörande vad det gäller att hitta lönsamhet i verksamheten. Direktiv från EU har fått Scania att skapa standarder bland sina återförsäljare.

I detta lärarexamensarbete har vi undersökt lärares erfarenheter av narkotikaanvändning bland elever och hanteringen av detta. Vi har också undersökt hur lärarna ser på sina kunskaper och relationen mellan den egna kompetensen och möjligheten att hantera misstänka narkotikasituationer bland elever samt om de anser att det tillhör lärarens yrkesroll att hantera drogmissbruk bland elever. Undersökningen tog även upp om lärarna var medvetna om det fanns någon handlingsplan mot droger på skolan. Tio lärare i Gällivare kommuns tätortsskolor i skolår 6-9 intervjuades. Som lärare följer man läroplanen och kursplaner för olika ämnen samt skollagen som tar upp skolan och lärarens skyldighet att arbeta för varje enskild individs välbefinnande.

Grön IT är ett begrepp som har fått mer uppmärksamhet i Sverige de senaste åren. Grön IT handlar mycket om att minska energiförbrukningen och med denna uppsats framgår det att arbetet kring detta redan pågår i viss mån, men företagen har inte kommit så långt än. Det finns fortfarande stora möjligheter att göra förbättringar. En viktig del i miljöarbetet är att engagera personalen genom utbildning. Grön IT innebär mer än bara klimatpåverkan, det innebär också lägre kostnader, ökad effektivitet och en stärkt image.

I detta examensarbete analyseras om elektroniska fastighetsköp är framtiden i Sverige. Analysen genomförs genom en komparativ studie av den svenska respektive den finska lagstiftningen för fastighetsköp, ansökan om lagfart och ansökan om inteckning. För att besvara den övergripande frågeställningen besvaras ett flertal delfrågor, däribland om formkravets syfte och ändamål uppnås om elektroniska fastighetsköp införs. I examensarbetet konstateras att nuvarande bestämmelser förvisso är fungerande, men att ett flertal positiva följder inträder om elektroniska fastighetsköp införs. Som exempel underlättas parternas upprättande av köpehandlingen.

Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras påverkan på aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att åskådliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer från dagens finansbransch. Fem analytiker från de större analyshusen samt fem experter från diverse relaterade finansområden har intervjuats. Målsättningen är att granska analytiker utifrån dessa tio respondenters olika perspektiv och därmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella maskineriet.Detta uppnås genom att fokusera på tre delområden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för påverkan på aktiemarknaden (2) samt vilka svårigheter de upplever att yrket möter i dagsläget och en nära framtid (3).Studien påvisar att variablerna bakom aktievärderingarna är viktigare än värderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys är därför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullständiga finansiella teorier.