Sök:

Sökresultat:

1500 Uppsatser om Indirekt klimatpćverkan - Sida 56 av 100

Socialt kapital i ett diktatoriskt DDR?: en undersökning av det sociala kapitalets pÄverkan pÄ mÀnniskorna som levt i fd. DDR

Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.

RÀttssÀkerheten kring dödsfall : (Orimliga krav pÄ lÀkare och poliser)

Syftet med denna rapport Àr att belysa minskningen av antalet genomförda obduktioner frÄn mitten av 70- talet och framÄt till dags dato. En viktig aspekt i detta Àr att vidare belysa hur denna minskning pÄverkar rÀttssÀkerheten i Sverige nÀr det gÀller dödsfall. Rapporten stÀller upp en rad hypoteser om varför antalet genomförda obduktioner minskat och provar det. Under bakgrund ÄskÄdliggörs vad en obduktion Àr och vad den har för funktion. DÀr beskrivs ingÄende de olika formerna av undersökningar som företas efter ett dödsfall.

 Molnbaserade affÀrssystem :   Fördelar med en anskaffning av affÀrssystem som molntjÀnst

Studien redogör för vilka fördelar det finns med en anskaffning av affÀrssystem som molntjÀnst vilket Àr ett nytt och fortfarande relativt outforskat omrÄde. IT-relaterade tidskrifter och artiklar skildrar molntekniken som ett fenomen vilken kommer förÀndra IT-industrin, molnteknikens pÄverkan jÀmförs med bÄde pc-revolutionen och uppkomsten av elektriciteten. Det Àr denna studies syfte att undersöka vilka fördelar som i praktiken motiverar företag till att anskaffa ett molnbaserat affÀrssystem. Studien har avgrÀnsats till att enbart fokusera pÄ tre företag. Vi har Àven haft som avgrÀnsning att endast anvÀnda oss av företag som anvÀnder ett heltÀckande affÀrssystem över molnet.

Avfallsdeponier Sverige och EG-rÀtten

Medlemskapet i EU och införandet av miljöbalken var de tvÄ stora hÀndelser som kom att prÀgla utvecklingen av svensk miljörÀtt under 1990-talet. Arbetet med anpassning till gemenskapsrÀtten och utvecklingen av den svenska miljölagstiftningen pÄgÄr fortfarande. Syftet med denna uppsats har varit att se vad som idag Àr gÀllande rÀtt för avfallsdeponier i Sverige samt huruvida de svenska reglerna uppfyller vÄra gemenskapsrÀttsliga förpliktelser. Studien omfattade inte bara de lagar, förordningar och gemenskapsakter som direkt reglerar deponeringsverksamhet utan Àven intilliggande rÀttsakter med indirekt betydelse. Arbetet genomfördes genom analys av bÄde nationella och gemenskapsrÀttsliga regler pÄ omrÄdet.

Utflaggningens rÀttsliga konsekvenser

Sjöfartens internationella karaktÀr har skapat ett rÀttsomrÄde som utgör en hybrid mellan nationell och internationell rÀtt. Detta gÀller sÀrskilt betrÀffande skeppet, som har tillagts ett slags nationalitetsstatus enligt de sjörÀttsliga regelverken. SÄ lÀnge flagg Àr oförÀndrad Àr Àven skeppets internationellrÀttsliga status relativt konstant. En förÀndring av flagga innebÀr emellertid att den rÀttsliga kontext varinom skeppet befinner sig förÀndras, nÄgot som inte bara pÄverkar frÄgan om tillÀmplig rÀttsordning utan Àven skeppet position under internationell rÀtt. Direkt uppstÄr konsekvenser i form av att fartyget underkastas en annan stats exklusiva jurisdiktion.

Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Signalspaning : Helgar ÀndamÄlet medlen?

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

Revision av organisationens etik

De etiska förhÄllandena i bolagen och organisationerna verkar sÀllan vara föremÄl för revision, varken av de externa eller interna revisorerna. En orsak till detta skulle kunna vara att det verkar saknas en utarbetad metodik för att utföra sÄdana revisioner. Uppsatsens syfte har varit att kartlÀgga förekomsten av etikrevision hos bolagen och organisationerna liksom utbudet av sÄdan revision hos revisionsbyrÄerna, samt Àven föreslÄ hur en eventuellt bristande överensstÀmmelse i utbud och efterfrÄgan mellan dessa kan ÄtgÀrdas. Syftet har Àven varit att formulera nÄgra möjliga modeller för en etikrevision, samt att undersöka om det finns en etablerad metodik för att mÀta den etiska nivÄn i bolag och organisationer. Teorierna i uppsatsen Àr hÀmtade frÄn huvudomrÄdena etik, organisation, intern kontroll och revision.

Provocerad uppsÀgning : Ett oreglerat rÀttsomrÄde?

För att arbetsgivare ska kunna avsluta anstÀllningar krÀvs att det finns en saklig grund för uppsÀgning. Arbetsgivare kan avskeda arbetstagare om denne grovt Äsidosatt sina Äligganden mot arbetsgivaren. Det Àr svÄruppnÄdda rekvisit vilket skapar trygghet för arbetstagare. Hos arbetsgivare Àr rekvisiten sannolikt inte lika uppskattade, eftersom det försvÄrar möjligheten att avsluta anstÀllningsförhÄllandet med en misskötsam eller underpresterande anstÀlld.Skulle uppsÀgning dÀremot ske av arbetstagare finns inga formkrav. Det finns dÀrmed incitament för arbetsgivare att fÄ uppsÀgningen att framstÄ som utförd av arbetstagare.

Vem begriper patientjournalen?

Patientjournalen Ă€r framförallt ett arbetsverktyg inom vĂ„rden, men journalen Ă€r ocksĂ„ en in-formationskĂ€lla för patienter och anhöriga. Även andra lĂ€sare ska kunna förstĂ„ patientjour-nalen eftersom den anvĂ€nds vid tillsyn och kontroll, och som underlag för kvalitetsregister samt av domstolar, försĂ€kringsbolag och forskare. I patientjournallagen har formuleringen om att sprĂ„ket ska vara sĂ„ lĂ€tt som möjligt att förstĂ„ för patienten funnits sedan 1985. VĂ„rdper-sonal framhĂ„ller ofta att detta inte gĂ„r att kombinera med att skriva effektiva, sĂ€kra och kor-rekta journaler.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka sprĂ„kliga drag i patientjournalen som kan pĂ„verka begripligheten i första hand för patienter men Ă€ven andra lĂ€sare. Metoden som an-vĂ€nds Ă€r kritisk diskursanalys, och materialet undersöks med hjĂ€lp av valda delar av idea-tionell, interpersonell och textuell analys.

HÀlso- och sjukvÄrdspersonalens bemötande av patienter med övervikt och fetma

Bakgrund: I dagens samhĂ€lle Ă€r fetma ett vĂ€lkĂ€nt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvĂ„rden har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvĂ„rd och det kommer att bli större inom nĂ€rliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas krĂ€nkande eller fördomsfullt. Den individuella mĂ€nniskosynen pĂ„verkar det professionella bemötandet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Valutariskhantering : JÀmförelse mellan stora och smÄ svenska företag

I takt med den ökade internationaliseringen sÄ ökar osÀkerheten för företagen vad gÀller valutakurser, rÀntor, inflation, efterfrÄgan och konkurs. I dagslÀget utsÀtts i stort sÀtt alla företag för nÄgon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig pÄ olika sÀtt beroende pÄ storleken pÄ företaget. Vare sig om det Àr ett stort eller litet företag Àr det Àr extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer dÄ man gör affÀrer utomlands. Syftet med denna uppsats Àr att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur stora och smÄ företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som Àr vanligast och varför man vÀljer det ena före det andra.

UbĂ„tar pĂ„ piratjakt : Är ubĂ„t typ Gotland en potent plattform i en internationell kontext med asymmetriska hot?

VĂ€rlden Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring, sĂ„ Ă€ven de krig och konflikter som utkĂ€mpas. Aktörerna utgörs inte lĂ€ngre enbart av nationer utan innefattas Ă€ven ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, dĂ€r en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, Ă„samkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot Ă€r nĂ„gonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubĂ„t typ Gotland Ă€r en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild.

Traditionell strategi : Mot bokhyllan eller cyberrymden?

Den traditionella strategiska skolan bestÄr av en uppdelning mellan civilt och militÀrt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskrÀckning/ pÄtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi Àr viktiga utgÄngspunkter. Men gÄr det teoretiska ramverk som till stor del hÀr-stammar frÄn von Clausewitz att tillÀmpa pÄ cyberrymden? En miljö som prÀglas av att den för-Àndras sÄ fort nÄgon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska grÀnser och dÀr skillnaden mellan militÀrt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillÀmpning pÄ Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersÀkerhetsstrategier.Syftet med denna uppsats Àr att pröva hur vÀl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas.

Sjuksköterskors uppfattning av att arbeta med nutritionsfrÄgor inom Àldreomsorgen - information, handledning och praktiskt arbete.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->