Sök:

Sökresultat:

1578 Uppsatser om Indirekt klimatpćverkan - Sida 49 av 106

MÄngkultur, historia och samhÀlle

Anledningen till att examensarbetet ?MÄngkultur, historia och samhÀlle? gÄtt frÄn tanke till handling Àr en gryende insikt om ett komplext cirkulÀrt förhÄllande dÀr orsak och verkan gÄr hand i hand. Ett förhÄllande som medför att samhÀllet pÄverkar skolan som i sin tur pÄverkar samhÀllet. Insikten om skolans och lÀrarens roll i denna förÀndringsprocess Àr drivkraften i detta examensarbete. Sedan en lÀngre tid tillbaka Àr Sverige ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Finansiell kris - en frÄga för revisorerna?

Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska stÀllning för att i tid upptÀcka om ett företag Àr pÄ vÀg in i en finansiell kris. Undersökningen grundar sig pÄ fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svÄrt att ge begreppet finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs tvÄ definitioner. Definition (1) utgÄr frÄn ett revisionsperspektiv och definition (2) utgÄr frÄn ett konsultperspektiv, dÀr definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning anvÀnder sig av Àr dels nyckeltalsanalys men Àven andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter frÄn bevakningsföretag samt tÀta informationsutbyten med företagen.

"Jag vill ju vara hemma": Kvinnors berÀttelser om förÀldraledighet

Uppdelningen av förÀldrapenningsdagarna mellan mammor och pappor i Sverige Àr inte jÀmstÀlld, Är 2013 tog kvinnor ut 75 procent av förÀldrapenningsdagarna och mÀnnen 25 procent. I tidigare forskning har det bland annat visat sig att ekonomi, arbete, amning och jÀmstÀlldhet Àr olika motiv som angetts till uppdelningen av förÀldrapenningsdagarna. Det har Àven visat sig att kön Àr en viktig förklaring till hur förÀldrarna delat upp dagarna mellan sig. Den hÀr uppsatsen baseras pÄ öppna intervjuer med fyra kvinnor dÀr de berÀttar om förÀldraledighet och moderskap. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka 1) hur kvinnorna i sina berÀttelser motiverar deras uppdelning av förÀldraledigheten samt 2) hur kvinnorna genom sina berÀttelser bidrar till att göra kön.

Illusion av val i spel

Vad Ă€r val? Är de val vi har vĂ„ra egna? Spelutvecklare idag kĂ€mpar med spelares fria vilja dĂ„ detta kan orsaka problem. Till exempel nĂ€r spelare gör val som spelutvecklare inte har rĂ€knat med, vilket som följd kan skapa frustration hos bĂ„da parter. Problemet med spelares oförutsĂ€gbarhet i sina val Ă€r nĂ„got som spelutvecklare stĂ€ndigt har försökt lösa. Idag finns det flera tekniker som syftar till att diskret manipulera möjligheten till val inom spel och samtidigt lĂ„ta spelare vara ovetande om detta.

Projekt annorlunda : Hur man pÄ ett annorlunda sÀtt lockar ungdomar till tekniska och industriella gymnasieutbildningar

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i Äldrarna 13-16 Är resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lÀttare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som fÄr de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna.Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mÀngd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick dÀrför ut pÄ att locka de med informationsmaterial som kan ses som ?indirekt reklam?. DÄ förÀldrarna pÄverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet Àven skulle rikta sig till dem.Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege MÀlardalen, en kvalitetstÀmpel pÄ utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievÀgledare pÄ tvÄ högstadieskolor i Eskilstuna.

Samspel över grÀnserna? : En studie över specialpedagogikens samspel med idrott och hÀlsa

I tidigare forskning nÀmns sÀllan idrott och hÀlsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör bÄda kunskapsomrÄdena som Àr överens om att det Àr upp till den enskilda lÀraren i idrott och hÀlsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att Àmnet idrott och hÀlsa betraktas som ett lÄgprioriterat Àmne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare i idrott och hÀlsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hÀlsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, fördelat pÄ fyra skolor.Resultatet visar att det sÀllan förekommer ett uttalat samspel mellan lÀrare i idrott och hÀlsa och specialpedagoger.

Motivation till hÀlsofrÀmjande arbete: en kvalitativ kartlÀggning av "Ett liv i balans" projektet i LuleÄ Kommun

MĂ€nniskans nuvarande livsstil karakteriseras allt mer av ett felaktigt nĂ€ringsintag och minskad fysisk aktivitet. Konsekvensen för individen, kan bli en ökad risk att drabbas av olika sjukdomar. Även samhĂ€llet kan indirekt drabbas av kostnader i form av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Ett verktyg för att motverka detta Ă€r preventiva hĂ€lsoprojekt. Syftet med denna uppsats var att kartlĂ€gga olika aspekter av motivation hos deltagare i hĂ€lsoprojektet ?Ett liv i balans? för att fĂ„ en förstĂ„else av pĂ„ vilket sĂ€tt ett hĂ€lsoprojekt motiverar den deltagande individen, med avseende pĂ„ inre och yttre motivation.

Naturvetenskap i förskolan Àr inne ?men naturen Àr ute? :  En studie om förskollÀrares medvetna val och arbete med naturvetenskap

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta stÀllning till de miljöfrÄgor som rör bland annat klimatpÄverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fÄtt utbildningssektorn att reagera och rikta uppmÀrksamheten till att barn redan i förskoleÄldern ska fÄ undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap stÄr skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfÄng Àr tolkningsbart. Det Àr alltsÄ upp till varje pedagog pÄ förskolan att bestÀmma. Syftet med vÄr studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingÄ i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som pÄverka förskollÀrarnas aktiva val gÀllande undervisning med naturvetenskap.

Spelar det nÄgon roll? : En undersökning om Àventyrsrollspels pedagogiska effekter

Studien Àr baserad pÄ fem kvalitativa intervjuer enligt ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr syftet var att utröna hur individerna upplever Àventyrsrollspel samt vilka pedagogiska och individuella effekter detta kan ha pÄ individerna men ocksÄ om det finns ett samband mellan vÄlds- och Àventyrsrollspel.Att deltaga i Àventyrsrollspel stÀrker individernas förmÄga att diskutera och argumentera för sin sak. PÄ sÄ sÀtt löser personerna eventuella meningsskiljaktigheter i rollspel. DÄ Àventyrsrollspel som metod innebÀr att man anvÀnder problemlösning, uppstÄr dessa meningsskiljaktigheter ofta. Utöver detta stÀrks individernas sjÀlvkÀnsla genom tillhörighet i gemenskapen med spelgruppen. Det finns ocksÄ pedagogiska fördelar med att spela rollspel genom att individerna indirekt tvingas söka kunskap och fakta om ett Àmne som stÄr rollpersonen nÀra, för att bÀttre kunna spela sina roller.

GymnasielÀrares introduktion av derivata : En studie av tre matematiklÀrares undervisningsupplÀgg och vad som pÄverkar dem

Denna uppsats presenterar en undersökning av fallstudiekaraktÀr. Fallet Àr ett matematiklÀrarkollegium pÄ en gymnasieskola i Sverige, vilket studeras med inriktning pÄ hur lÀrarna i det lÀgger upp sin undervisning, och varför de gör som de gör. UtifrÄn kvalitativa intervjuer behandlar uppsatsen hur tre av matematiklÀrarna beskriver att de introducerar begreppet derivata och orsakerna till deras lektionsupplÀgg. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av en antropologisk didaktikteori. I uppsatsen redogörs för hur lÀrarna tÀnker sig sina undervisningsupplÀgg i sin helhet.

FörÀndrar mjuka kontaktlinser NITBUT?

Syfte: Det Àr mÄnga som upplever att de fÄr torra ögon vid anvÀndning av kontaktlinser. DÀrför Àr syftet med denna studie att jÀmföra NITBUT utan och med kontaktlinser för att undersöka om kontaktlinser pÄverkar tÄrfilmsstabiliteten.Metod: 30 stycken vana linsbÀrare deltog i studien. TvÄ mÀtningar utfördes, en gÄng pÄ eftermiddagen dÄ försökspersonen varit utan kontaktlinser hela dagen och en dÄ de anvÀnt sina habituella kontaktlinser i minst sex timmar. NITBUT mÀttes indirekt med hjÀlp av Tearscope-plus och ett fint gitter. Det gjordes tre mÀtningar per öga dÀr ett medelvÀrde sedan rÀknades ut.Resultat: Det var ingen signifikant skillnad (p > 0,05) mellan höger och vÀnster ögas mÀtningar.

H?RNERVMOSSANS P?VERKAN P? LJUNGHEDENS ARTM?NGFALD: En f?ltstudie fr?n Sandsj?backas naturreservat

Campylopus introflexus is a moss species that originates from the southern hemisphere and has spread worldwide during the 20th century. Today it is classified as an invasive alien species in many countries, and it has been seen during inventories that it has become widespread in Sweden as well. The purpose of this essay is to contribute to new knowledge about how this moss affects species diversity on Calluna heathlands in Sweden. The study includes both fieldwork and an analysis of scientific literature on the subject, and the question that is answered is if C. introflexus has an impact on species richness in the heather peat.

Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Aktiehandel och Internet : Internets pÄverkan pÄ aktiehandeln och konsumentbeteende vid aktiehandel pÄ Internet

Bakgrund: Uppkomsten av Internet och introduktionen av InternettjÀnster som möjliggör aktiehandel har gjort det möjligt att handla med aktier pÄ ett helt nytt sÀtt. Denna uppsats fokuserar pÄ att utreda huruvida Internet och InternettjÀnster som möjliggör aktiehandel via Internet har pÄverkat aktiehandeln vid Stockholmsbörsen. FrÄgorna uppsatsen har besvarats med hjÀlp av litteratur samt med hjÀlp av intervjuer med ansvariga för aktiehandeln vid tvÄ av Sveriges största banker.Problem: Hur har aktiehandeln pÄ Stockholmsbörsen pÄverkats i och med att svenska folket fick tillgÄng till Internet och InternettjÀnster som möjliggör aktiehandeln?Vilka likheter och skillnader finns det mellan aktiehandel över Internet och annan Internetbaserad handel?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur aktiehandeln vid Stockholmsbörsen har pÄverkats i och med att aktiehandeln har blivit förenklad och tillgÀnglig för alla i en större utstrÀckning genom tillgÄngen till InternettjÀnster som möjliggör aktiehandel. Ett delsyfte Àr att testa förklaringsvÀrdet pÄ modellen för Internethandel som appliceras pÄ empirin i denna uppsats.Resultat: Studien som har genomförts visar att InternettjÀnsterna inte direkt har lockat nya investerare att investera i aktier.

Ha?llbarhetsanalys av ett cykelinfrastrukturprojekt inom Stockholms stad : Utva?rdering av ett cykelinfrastrukturprojekt via samha?llsekonomisk nyttoanalys

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->