Sök:

Sökresultat:

1500 Uppsatser om Indirekt klimatpćverkan - Sida 50 av 100

Den mÄngsidiga controllern och dess samverkan med den operativa nivÄn

Uppsatsen syftar till att undersöka hur controllerns roll ser ut i ett stort tjÀnsteföretag samt hur denna samverkar med chefer pÄ den operativa nivÄn. Vidare studeras Àven vilket inflytande controllern har pÄ den operativa nivÄns arbete.  Studien bygger pÄ intervjuer med controllern och ekonomidirektören pÄ PayEx Solutions, ett företag som utvecklar elektroniska betalningslösningar. DÀrutöver har en enkÀtundersökning besvarats av chefer pÄ den operativa nivÄn inom företaget.Controllerns uppgifter Àr inte vÀldefinierad i litteraturen och den har idag mÄnga olika arbetsuppgifter beroende pÄ vilket företag som den Àr verksam i. De olika förvÀntningarna personer inom en organisation har pÄ controllern pÄverkar ocksÄ controllerns roll.

Hur lösa ett Handelshinder inom EU? : Om SOLVIT och Problemlösning pÄ den inre marknaden

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

Produktplacering : VarumÀrkens vÀg till Tv-tittarna

 Produktplacering Àr ett fenomen som har dykt upp mer och mer i svenska Tv-serier. Det Àr en typ av marknadsföring  dÀr man medvetet placerar ut produkter och varumÀrken för att skapa ett begÀr och en önskan hos betraktaren efter dessa produkter. Produktplacering Àr en form av "dold" reklam och skiljer sig frÄn traditionell reklam i det avseende att den Àr indirekt och har inte för avsikt att förse tittaren med saklig information om specifika produkter. Man vill att publiken ska uppmÀrksamma produkter, men de ska ej kÀnnas uppenbart utplacerade.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vÀl produktplacering i Tv-serier uppmÀrksammas av betraktarna. Genom studien vill vi skapa en förstÄelse för hur vÀl produktplacering uppmÀrksammas och     hur detta skiljer sig frÄn respondent till respondent beroende pÄ dennes bakomliggande faktorer.

Vedlevande mossors krav pÄ sitt habitat

Död ved Àr mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in nÀr det gÀller förekomst och utbredning av de tvÄ vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. TÀckningsgraden av de tvÄ arterna undersöktes pÄ lÄgor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lÄgor i nÀrheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades.

?Ge mig guds röst? En studie av röst och kausalitet i tre religionslÀroböcker

I denna uppsats undersöks tre lĂ€roböcker i Ă€mnet religion: en för Ă„r 4?6, en för Ă„r 6?9 och en för gymnasiet. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka förekomsten av variablerna röst och kausalitet samt att jĂ€mföra böckerna med varandra. Även lĂ€sbarheten har jĂ€mförts efter LIX-vĂ€rdesmodellen. Materialet för undersökningen bestĂ„r av ett avsnitt i vardera av de tre lĂ€roböckerna, vilka alla behandlar hinduismen. Böckerna har samma författare men riktar sig till olika Ă„ldrar. Variabeln röst har mĂ€tts med hjĂ€lp av tre begrepp.

Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Sexsnack - En kvantitativ studie om tonÄringars sexprat

Sex Àr idag inte ett tabubelagt Àmne utan kan fritt diskuteras. NÀr barnet blir tonÄring börjar det intressera sig för frÄgor kring sex. Titeln ?Sexsnack? syftar till elevers prat om sex, nÀr de gÄr i nian. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka elever i nionde klass pratar med vid frÄgor kring sex, och om vad de dÄ frÀmst pratar om.

Studie av ickefinansiella mÄtt som Àr drivande för att nÄ de finansiella mÄlen: en fallstudie av funktionerna fastighetsservice och besiktning inom LKABs infrastrukturavdelning

LKAB Àr en internationell högteknologisk mineralkoncern som Àr vÀrldsledande producent av förÀdlade jÀrnmalmsprodukter för stÄltillverkning. LKAB anvÀnder prognos och mÄltavlor som Àr en variant av det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet Àr till hjÀlp för att skapa balans mellan de finansiella och de icke finansiella mÄlen och mÄtten. Syftet med denna uppsats var att studera infrastrukturavdelningens funktioner, fastighetsservice och besiktnings styrkort. Detta genom att identifiera de ickefinansiella mÄtten som kan vara drivande för att nÄ de finansiella mÄlen.

Makt inom teorier om internationella relationer

Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.

Hur ser de kemiska principerna för mÀtning av metabolism med hjÀlp av indirekt kalorimetri ut? En metodjÀmförelse mellan Douglas-bag och Oxycon Stationary Pro

Oxygen consumption and carbon dioxide production are usual measurements within the sports and training physiology. The same measurements are also common when it comes to establish the amount of energy that is used during work and to establish the intensity of work. The volume of oxygen that is consumed contra the volume of carbon dioxide that is produced can be used to calculate the metabolic rate within the human body. This calculation shows the percent relationship between carbohydrates and fat in the metabolism. The first accurate method to measure the breathing gases for use in metabolic calculation was established in the early twenty century when the Douglas bag method was introduced.

EkosystemtjÀnster som planeringsverktyg : 2 studier av hur ekosystemtjÀnster kan inkluderas i samhÀlls- och landskapsplanering

Detta examensarbete handlar om hur ekosystemtjÀnster kan anvÀndas i planeringen och utvecklingen av urbana landskap. EkosystemtjÀnster Àr de fördelar som vi mÀnniskor fÄr direkt och indirekt av naturen. I arbetet identifieras och utvÀrderas urbana ekosystemtjÀnster pÄ ett kommunalt utvecklingsprojekt som ska exploateras för handel och bostÀder, frÄn öppen jordbruksmark. MÀnniskan Àr beroende av jordens ekosystem och de tjÀnster de genererar, men mÀnniskan har i allt snabbare takt och i högre grad pÄverkat ekosystemen och cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjÀnster Àr idag hotade eller överutnyttjade (MA 2003). En bidragande orsak till detta Àr den intensiva urbaniseringen och dÀrför Àr det viktigt att ta hÀnsyn till ekosystemtjÀnster vid samhÀlls- och landskapsplanering.

Det sociala entreprenörskapets sociala och ekonomiska motiv

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Motivation och vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen : En studie kring hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattar att de motiverar sin personal och skapar vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Kreativitet : En studie av matematikuppgifterna i PISA 2003

Forskning har visat att uppgifter i prov inverkar pÄ vad elever lÀr sig genom deras förvÀntningar pÄ vad testet ska innehÄlla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov pÄverkar lÀrares undervisning vilket indirekt ocksÄ bör inverka pÄ vad elever lÀr sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som anvÀnder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter fÄr sÀmre matematikkunskaper. Genom att som lÀrare förse eleven med uppgifter som krÀver ett kreativt resonemang, i vilka det inte Àr möjligt för eleven att anvÀnda ett imitativt resonemang, bör en sÄdan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete Àr att med ett klassificeringsverktyg tidigare anvÀnt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende pÄ vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krÀvs för att lösa dem.

Lissabonfördraget : Ökat demokratiskt inflytande inom EU?

Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förÀndringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förÀndring var ocksÄ införandet av de Àndringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet fÄr i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler omrÄden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förÀndringen Àr dock införandet av medborgarinitiativet. VÄren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav pÄ vad ett medborgarinitiativ ska innehÄlla.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->