Syftet med denna uppsats var att främst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna också undersökas samt deras betydelse. Städerna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begränsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rån och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod därför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades på.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger på kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan då Stockholm inte hade någon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmälda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm.

Utformningen av varumärken har traditionellt sätt bestått av ett ord, en figur eller en kombination av de två. Idag finns istället en ökad förfrågan från företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumärken såsom hologram, doft, ljud och liknande kännetecken som påverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rättsliga reglering för att registrera ett varumärke kräver en grafisk återgivning försvåras registreringen av okonventionella varumärken. Uppsatsens syfte är därför att analysera kravet på grafisk återgivning med bakgrund av kommissionens förslag på ändring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumärke. Uppsatsen avser också att utreda om gällande rätt utgör ett harmoniserat område på EU-rättslig nivå såväl som internationellt. Det är idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumärke om återgivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förståelse av diskurs har använts som analytiska verktyg för att hjälpa till att påvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tänkas ha på samhällsklimatet och relationerna människor emellan inom EU. Kärnan till analysen är formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sägas handla om att sköta distributionen av människor och sätta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsättningar.

Placeboeffekten; att få klinisk effekt av inaktiv behandling är ett fenomen som tilldrar sig allt större intresse. Trots att mekanismerna bakom effekten ännu är långt ifrån helt klarlagda så finns en stor mängd forskning som visar att placebobehandling på olika vis kan vara av klinisk relevans. Bland de mest imponerande demonstrationerna av placeboeffekten är de experiment som visar att s.k. klassisk betingning kan påverka immunförsvaret. Experiment har visat att detta är möjligt både hos gnagare och människor: en medicin administreras samtidigt som ett neutralt gustatoriskt stimulus i vad som kallas betingningsfasen.

SAMMANFATTNING Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt. Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Insomni a?r ett stort folkha?lsoproblem da?r Kognitiv beteendeterapi(KBT) har visat sig vara en effektiv behandling ocksa? i form avsja?lvhja?lp. Fo?religgande studie hade till syfte att underso?ka hur ha?llbara resultaten av en behandling med en sja?lvhja?lpsbok a?r o?ver tid och om ett terapeutsto?d 15 minuter i veckan via telefon gav na?gon skillnad fo?r behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad,kontrollerad studie da?r 130 deltagare uppfyllde inklusionskriteriernafo?r so?mnsva?righeter.

Stötvågsbehandling har använts vid muskuloskelettala besvär sedan ca 15 år tillbaka. Behandlingen benämns ofta som ESWT (extracorpeal shock wave therapy), och består av mekaniska akustiska tryckvågor som penetrerar vävnad. Dess smärtmekanismer och läkningsmekanismer är fortfarande oklara. Plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos är diagnoser som kan behandlas med stötvågsbehandling. Att kartlägga evidensen för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos.

Stress är ett växande problem i dagens samhälle.                                                        Människor som har en hög stressnivå kan få stressrelaterade symtom som t.ex. depression, kroniska smärttillstånd och sömnstörningar. Det ingår i distriktssköterskors arbete att hjälpa människor att genomföra olika typer av livsstils-förändringar, där en förändring är att minska stressnivån. Behovet av komplementära behandlingar till den traditionella medicinska behandlingen ökar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress.

Patienter med diskbråck i ländryggen är en vanlig patientkategori som behandlas av fysioterapeuter. Symtomgivande diskbråck kan vara fysiskt och psykiskt påfrestande för patienter. Initialt behandlas de flesta konservativt med bland annat traktion och träning. Verkningsmekanism för dessa behandligar, effekt på patientens symptom och evidensgrad är oklara. Det är viktigt att sammanställa och värdera behandlingsmetoder som används av fysioterapeuter i klinisk praxis.Syftet med denna litteraturöversikt var att granska det vetenskapliga underlaget för traktions- och träningsbehandlingars effektivitet på smärta, funktion och diskbråckets storlek vid ländryggsdiskbråck.Litteratursökningarna genomfördes i följande databaser: PubMed, Ebsco host, SweMed, Cochrane Collaboration och Scopus.

SyfteSyftet med föreliggande studie var att försöka klargöra om stötvågsbehandling har någon effekt på smärta och handgreppstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia.Frågeställningar1. Har stötvågsbehandling någon effekt på smärta hos patienter med lateral epikondylalgia, i så fall vilken?2. Har stötvågsbehandling någon effekt på handgreppsstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia, i så fall vilken?MetodSökning av litteratur utfördes i PubMed, Cochrane, Cinahl och PEDro.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt.

I och med globaliseringen ökar konkurrensen mellan företagen och utifrån detta har värdet av att bevara goda kundrelationer under senare tid hamnat i fokus. Det har skett ett skift från den traditionella transaktionsmarknadsföringen, med produkten i centrum, till relationsmarknadsföringen. Tack vare den informationsteknologiska utvecklingen under de senaste åren har relationsmarknadsföringen fått hjälp framåt. Förbättrade datasystem möjliggör för företag att lagra och använda relevant information gällande sin kundbas. Ett populärt sätt att tillgodose sig information i syfte att stärka relationen till kunden, och på så sätt öka lönsamheten, är att investera i ett kundlojalitetsprogram.

Syfte: Studien tar sin utgångspunkt i hur elever på Hippologigymnasiet ser på hästen som moti-verande faktor i deras lärande. Syftet med denna undersökning är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för på vilket sätt hästen direkt eller indirekt betyder för motivationen till lärande. Med utgångspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, känsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hästen och målinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lärande. Metod: Studien baseras på kvantitativ och kvalitativ data från 49 enkäter (svarsfrekvens 74 %) samt på en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmåga och ledarskap utvecklas i stallmiljön.