Syftet med denna undersökning Àr att se om eleverna sjÀlva upplever att de fÄr större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivÄanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 pÄ KlÄgerupskolan genom en enkÀtundersökning bland skolans Ärskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonÄren sjÀlva tror att en nivÄanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har ocksÄ tydligt visat att en övervÀldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle vÄga mer pÄ lektionerna om det var nivÄanpassat. Min slutsats Àr att elever i tonÄren sjÀlva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivÄanpassning men att det Àr viktigt att de fÄr arbeta nivÄanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom Àmnet idrott och hÀlsa..

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

SammanfattningSyftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsÀtt och delaktighet. Jag har anvÀnt mig av Àmneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika Äldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlÀrande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lÀrande gÄr hand i hand. Det skall varalustfyllt att lÀra. Att leka stÀrker barnen bÄde som grupp och som individ.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste barnet lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte Àr att utveckla förstÄelse för vad förskollÀrare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill Àven ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Vi lever i en komplicerad vÀrld och ett mÄngfalt samhÀlle. Vi utsÀtts för mÀngder av fakta och informationslödde som eleverna mÄste förhÄlla sig till och ta stÀllning till. För att vÄra elever ska kunna klara denna utmaning mÄste de utrustas med förmÄgor och förstÄelse, att kunna lösa de problem vi stÄr inför. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling i relation till lÀroplanen för de frivilliga skolformernas mÄl. Förutom vetenskapliga fakta mÄste eleverna förvÀrva sig vÀrderingar och förstÄelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hÄllbar utveckling, eleverna tycker ocksÄ att det behövs förbÀttringar i undervisningen.

Denna studie handlar om i vilken utstrÀckning förskollÀrare tar in hÄllbar utveckling i den dagliga verksamheten. De omrÄden som berörs Àr lÀrandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollÀrare i en kommun har fÄtt svara pÄ en webbenkÀt om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling i sin verksamhet det senaste Äret. EnkÀten har Àven följts upp med intervjuer av tvÄ förskollÀrare som nÀrmare har fÄtt beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hÄllbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehÄllet handlar om naturkunskap, nÀrmiljö samt sopsortering och Ätervinning.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lÀrare lÀr inom hÄllbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig nÀr en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehÄller en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling för lÀrare. Detta Àr en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkÀt. Den undersökta gruppen bestod av 31 lÀrare, med stor spridning avseende Älder pÄ elever och Àmnen de undervisade i.

Studiens syfte Àr att undersöka förskolepedagogers Äsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tÀnkande. EnligtlÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) Àr pedagogiskt drama en metod som böranvÀndas för att underlÀtta utveckling och lÀrande. Den metod som valts förundersökningen Àr en kvalitativ metod baserad pÄ öppna frÄgor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, dÀr sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgÄngspunkter förstudien baseras pÄ Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lÀrande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte Àr fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebÀr, men att reflekterande processer Àr viktigt för barnslÀrande och utveckling..

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett sÀrskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingslÀnder företagen Àr verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra sÀrdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrÄn ett postkolonialt perspektiv bilder av ?vÀst? kontra ?de andra? produceras..

I Sverige genomförs kontinuerliga befolkningsundersökningar i syfte att ge information om indikatorer pÄ ohÀlsa samt risk- och skyddsfaktorer. Resultaten av dessa presenteras i olika nationella redogörelser samt landstingsrapporter. Det finns idag ingen aktuell sammanstÀllning av ohÀlsans utveckling med vÀrden för enbart Uppsala lÀn, denna uppsats avsÄg dÀrför att bidra med detta. Resultaten visade pÄ en minskning i den sjÀlvskattade dÄliga hÀlsan över tid, dÄ materialet delades upp pÄ kön och Älder. En relativ ökning av skillnaderna i ohÀlsa mellan förvÀrvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionerade kunde ocksÄ observeras.

Boendesegregation Àr ett tillstÄnd pÄ bostadsmarknaden som innebÀr att grupper av hushÄll med olika egenskaper bor geografiskt Ätskilda frÄn varandra, vanligen i olika bostadsomrÄden med olika fysisk och social status. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om boendesegregation finns i LuleÄ samt ta reda pÄ vad boendesegregation kan fÄ för konsekvenser i en medelstor stad som LuleÄ. Studien har avgrÀnsats till att omfatta de 17 bostadsomrÄden som kopplas till tÀtorten i LuleÄ kommun. Den empiriska analysen har delats upp i tvÄ dimensioner: indikatorer pÄ boendesegregation har eftersökts, demografiskt, socioekonomiskt och etniskt. Vidare handlar den andra dimensionen om de diskurser som framkommit vid intervjuerna, det vill sÀga de begrepp och termer varigenom de olika bostadsomrÄdena och dess befolkningar har beskrivits.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielÀrare tolkar innehÄllet i undervisning för hÄllbar utveckling i historieÀmnet. Fyra gymnasielÀrare i historia intervjuades. Som analysmetod anvÀndes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrarna tolkade innehÄllet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Uppsatsen Àr en analys av tvÄ indikatorer som anvÀnds inom teknisk analys för att avgöra om den svaga typen av marknadseffektivitet höll under den givna perioden. Den svaga typen av marknadseffektivitet sÀger att överavkastning inte kan genereras med hjÀlp av historisk kursinformation, vilket Àr vad teknisk analys gör. Vidare förs en diskussion om behavioral finance och huruvida det i behavioral finance finns stöd för de resonemang som teknisk analys bygger pÄ. Resultaten visar att den svaga typen av marknadseffektivitet i stor utstrÀckning höll och att nÀr avkastningen blev högre Àn en buy-and-hold strategi var detta kompensation för en högre risknivÄ. Vid en nÀrmare granskning av resultaten framtrÀdde en mycket hög avkastning vid ett visst variansintervall som inte Àr förenligt med den svaga typen av marknadseffektivitet.

Förekomsten av oegentligheter inom företag Àr nÄgot som under de senaste Ären har uppmÀrksammats mer och mer i nÀringslivet. Anledningen till detta Àr dels de ökade upptÀckterna av interna oegentligheter som har gestaltat sig i diverse skandaler men det tyder sannolikt Àven pÄ en faktisk ökning av antalet oegentligheter. De ökade upptÀckterna kan vara ett resultat av denna faktiska ökning men det kan Àven bero pÄ att företagen implementerat fler och mer omfattande interna kontrollfunktioner. Vi vill med denna uppsats undersöka hur ett antal stora företag inom finansbranschen arbetar med interna kontroller för att förebygga att anstÀllda begÄr oegentligheter. Syftet Àr att identifiera samt skapa en förstÄelse för indikatorer som kan visa pÄ vilka faktorer företagen kan lÀgga mer tyngd pÄ ur ett bedrÀgeriförebyggande perspektiv.