Vi mÄste Àndra samhÀllet vi lever i idag för detta samhÀlle Àr inte hÄllbart. En hÄllbar utveckling Àr dÀrför viktig att strÀva emot. Företag mÄste anpassa sig till en hÄllbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnÄ en hÄllbar utveckling mÄste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det Àr nÀst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnÄ en hÄllbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmÄl och lagar.

Uppsatsens syfte Àr att belysa sambandet mellan ekonomiska begrepp som anvÀnds i de noterade företagens Ärsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrÄn 30 Ärsredovisningar frÄn tio olika företag. Den teoretiska grunden bestÄr av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring Àmnet. Empirin som uppsatsen bygger pÄ har tagits fram efter analys av Ärsredovisningarnas innehÄll i den skrivna texten. DÄ vi undersökte ?bra? och ?dÄliga? företags kommunikation i Ärsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de begrepp som anvÀndes i Ärsredovisningen..

Medarbetarsamtal Àr en form av samtal pÄ individnivÄ. Samtal kan vara en viktig arbetsform Àven för hÀlsopedagoger som arbetar med mÀnniskor pÄ individnivÄ. Att veta hur pedagogiken kan anvÀndas i samtal för att pÄverka individer blir dÀrmed en stor tillgÄng.Undersökningen syftar till att ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur pedagogiska ledare anvÀnder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats och den metod som har anvÀnts Àr intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestÄende av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare pÄ en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del Àr baserade pÄ utveckling och utvecklingsinriktat lÀrande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hÄllbar utveckling och uppfattning om klimatfrÄgan. Den valda metoden för att besvara frÄgestÀllningen Àr en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrÄn en inlÀsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hÄllbar utveckling och klimatfrÄgan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn pÄ naturen hÀnger till exempel ihop med en stark hÄllbar utveckling och möter klimatförÀndringarna med begrÀnsning av vÀxthusgaser som strategi.Synen pÄ naturen i översiktsplanerna Àr nÄgot varierad och domineras av en antropocentrisk syn pÄ naturen.

To establish sustainability reports is an increasing trend for more and more companies. This has led to a spread of the international framework Global reporting initiative, GRI, guidelines to make a sustainability reports. This trend has got a lot of critics from various stakeholders who believe that companies in these reports communicate the information in a way of window dressing. Both negative and positive information has to be represented according to GRI: s principle of balance.  Window dressing is created by adding a greater emphasis on the positive information. The researchers review the context of the negative information to study the extent to which it is reported and whether there are patterns and variations in the reported information.

Hammarskjöld och Boutros-Ghalis effektiva ledarskap inom FN analyseras. Teorierna som anvÀnds Àr path-goal teorin och Greensteins teori. Genom dessa finner vi utgÄngspunkterna för analysen, vilka Àr: generalsekreterarnas administrativa arbete, val av lösningar i kris- och konfliktsituationer samt deras relationer med medlemsstaterna. UtifrÄn dessa tre kategoriseringar analyserar vi sedan deras effektivitet genom anvÀndandet av indikatorer frÄn Greensteins teori. Stor tyngdpunkt ligger pÄ den empiriska framstÀllningen av deras respektive karriÀr som generalsekreterare.

Syftet med min studie Àr att fÄ veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus pÄ pedagogiska diskussioner, utvÀrdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget frÄn tre olika gymnasieskolors omvÄrdnadsprogram, var av en Àr en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera Är tillbaka. De tvÄ kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Genom vĂ„ra val och beteendemönster pĂ„verkar vi mĂ€nniskor varandra, bĂ„de lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en vĂ€xande oro för effekten av detta.VĂ€rldssamfundet har enats om att strĂ€va efter en hĂ„llbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till Ă„r dĂ€r man ska verka för en hĂ„llbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hĂ„llbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall strĂ€va efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hĂ„llbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet nĂ„r de ut till mĂ„nga genom just utbildning dĂ„ cirka 8500 vĂ€rnpliktiga utbildas per Ă„r, dĂ€rtill tillkommer de anstĂ€llda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hĂ„llbar utveckling och hur utbildningssituationen, i frĂ„ga om hĂ„llbar utveckling, ser ut.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

Utveckling av olika typer av pÄbyggnadskod till programvaror blir allt vanligare. Dessa som gÄr under samlingsnamnet plugins skiljer sig frÄn vanliga applikationer dÄ de har en annan struktur samt speciella beroenden till applikationsspecifika moduler. Problem uppstÄr nÀr denna typ av utveckling inte stöds av de vanliga utvecklingsmiljöer som finns ute pÄ företagen och delar som borde vara automatiserade mÄste utföras manuellt. Syftet med studien Àr att undersöka hur utvecklingsmiljön för Java pÄ Sandvik IT Services kan anpassas för att stödja plugin-utveckling för IBM Lotus Notes. I denna studie undersöks skillnaden mellan plugin-utveckling och den vanliga Java-utvecklingen pÄ företaget samt hur detta pÄverkar verktygen i utvecklingsmiljön.

BanklÄn Àr den finansieringsform som Àr vanligast bland företag pÄ den svenska marknaden bÄde idag och historiskt sett. NÀr 2008-Ärs bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat Ät sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa kÀllor för finansiering. Obligationer Àr den alternativa finansieringsform som Àr mest i ropet idag men det Àr endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer frÄn olika hÄll visar att potentialen Àr stor för denna marknad, tycks tillgÀngligheten vara begrÀnsad för mÄnga av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar pÄ hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den Ätstramade kreditgivningen och hur det har pÄverkat deras verksamheter.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om hÄllbar utveckling och miljön som helhet..

Denna studie grundar sig pÄ hur lÀrare tolkar hÄllbar utveckling i Àmnet biologi. Syftet Àr att undersöka pÄ vilka grunder lÀrarna vÀljer arbetssÀtt och ÀmnesinnehÄll. LÀrarna som intervjuas Àr verksamma i Ärskurs 4-6. Intervjuerna Àr semi-strukturerade vilket betyder att teman behandlas utifrÄn en given intervjuguide, frÄgorna stÀlls dÀrför inte med nÄgon förutbestÀmd ordning. De lÀrare som ingÄr i studien Àr behöriga i Àmnet biologi och urvalsprocessen grundar sig i ett bekvÀmlighetsurval.