Den dåliga hälsan
En enkätstudie om skillnader i självskattad dålig hälsa
SurveyRisk factorsSelf-rated bad healthOccupational groupEnkätundersökningRiskfaktorerSjälvskattad dålig hälsaSysselsättningsgrupp
I Sverige genomförs kontinuerliga befolkningsundersökningar i syfte att ge information om indikatorer på ohälsa samt risk- och skyddsfaktorer. Resultaten av dessa presenteras i olika nationella redogörelser samt landstingsrapporter. Det finns idag ingen aktuell sammanställning av ohälsans utveckling med värden för enbart Uppsala län, denna uppsats avsåg därför att bidra med detta. Resultaten visade på en minskning i den självskattade dåliga hälsan över tid, då materialet delades upp på kön och ålder. En relativ ökning av skillnaderna i ohälsa mellan förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionerade kunde också observeras. Den relativa ökningen syntes tydligast mellan förvärvsarbetande och förtidspensionerade. Riskfaktorer som visade sig särskilt effektfulla till att skatta sin hälsa som dålig eller mycket dålig var mycket dålig trivsel med sina arbetsuppgifter, svåra besvär med trötthet och svåra besvär med ängslan oro eller ångest. Vidare upplevde sig arbetslösa i högre utsträckning vara utsatta för riskfaktorn nedlåtande behandling, vilket är i linje med tidigare presenterade resultat. Resultaten i uppsatsen kan vara till hjälp vid planering för folkhälsoarbete mot skillnader i hälsa och för en god och jämlik hälsa i Uppsala län. Ifall insatserna på området behöver prioriteras kan denna uppsats vara till hjälp då den lyfter fram de förtidspensionerades utsatta situation. Eftersom den självskattade dåliga hälsan bland övriga sysselsättningsgrupper inte har förbättras under de senaste åren, kan det vara en fingervisning om att pågående insatser bör ses över. Då denna studie bekräftade tidigare resultat avseende arbetslösas upplevelse av nedlåtande behandling och dess effekt på hälsan, tyder det på att folkhälsoarbetet i länet kan lägga visst fokus på detta problem.