Klimatologiska förändringar har en direkt påverkan på glaciologiska system genom att förändra glaciärers termiska struktur. Subarktiska Skandinavien har upplevt en klimatologisk uppvärmning sedan 1980-talet och Tarfaladalen har under samma period uppvisat en ökad vintertemperatur med 1°C. Ökade vintertemperaturer medför förändringar i glaciärers temperaturfördelning, då högre temperaturer ger en längre smältsäsong. Storglaciären i Kebnekaisemassivet i svenska Lappland har en polytermal temperaturfördelning med ett kallt ytskikt i ablationsområdet. Det kalla ytskiktet har förtunnats med 22% sedan slutet av 1980-talet och då ingen ökad sommarablation har kunnat konstateras kan den ökade vintertemperaturen vara en Indikator för att isyttemperaturen är styrande för det kalla ytskiktets bevarande.

Våldsbrottslighetens utveckling är ständigt omdebatterad. Olika sätt att mäta utvecklingen på ger olika bilder av det som undersöks då olika metoder antas fånga upp olika delar av brottsligheten. Våld är dessutom ett begrepp som definierats olika genom historien och i olika kontexter. Detta sammantaget gör att det finns all anledning att ständigt ompröva och på olika sätt mäta våldsbrottsligheten och dess utveckling. Syftet med föreliggande studie var att presentera akutvårdsdata som en tänkbar Indikator på våldsbrottslighetens struktur, omfattning och utveckling.

I studien problematiseras och utvärderas tillförlitligheten i kända tekniska analysmodeller tillämpade idag för att prognostisera priser. Under en sjuårsperiod fokuserar studien på de mest omsatta aktierna vid stockholmsbörsen med utgångspunkt från valda Indikatorer. För varje Indikator görs tre simuleringar, dels utan courtage och dels inkluderat courtage samt en simulering där korta positioner brukas. De enskilda Indikatorernas utfall jämförs med ett fiktivt aktieindex. Resultatet visar att ingen av Indikatorerna i sig uppvisar signifikant bättre genomsnittlig avkastningen än index.

På grund av ökad urbanisering och exploatering av grönområden i stadsnära miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mångfalden. För att stärka och förbättra arters möjlighet till spridning i landskapet, och därmed säkra en hög biologisk mångfald, efterfrågas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kärnområden och för att analysera habitatnätverk. Syftet med den här studien är därför att 1) kartera och sammanställa biotoper i en biotopdatabas utifrån tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjälp av laser- och höjddata, och 3) att tillämpa landskapsekologisk analys på underlag i biotopkarteringen.Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri är en utmärkt källa för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet på 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fältkontroller som utvärderades i felmatriser. En metod har även undersökts baserat på tidigare studier för att uppskatta busk- och krontäckning med hjälp av laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den användas som en Indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontäckning i dagsläget.

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en Indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.

Då det intellektuella kapitalet utgör en viktig del av ett företags totala tillgångar, har vi valt att undersöka hur hanteringen och styrningen av detta kapital ser ut i verkligheten. Dessutom ville vi se om våra undersökningsföretag skulle kunna förbättra sin hantering av IK genom att tillämpa de modeller som finns på området. De modeller vi valt att titta närmare på är Skandia Navigator, The Intangible Assets Monitor och IK Index modellen. Ingen av dessa modeller användes i dessa företag då undersökningen gjordes. Vi har funnit att två av de fyra undersökta företagen har bättre förutsättningar för att tillgodogöra sig någon av dessa modeller..

The purpose of this study was to examine whether an inventory of the vegetation overgrowth could be used to indicate a locally nutritional impact. The study was conducted at Märstaån where the water runs through a number of agricultural lands that could lead to an increased amount of diffuse emissions of nutrients. The vegetation overgrowth in the water was also studied in relation to shade, meandering and water flow effects on the vegetation. With this method, no definitive conclusions could be drawn.Where the water was shaded, no vegetation overgrowth could be found. Therefor trees should be planted to prevent any future overgrowths.

Rysslandsfonder är en av många fonder som finns tillgängliga för att investera i. Ryssland har haft en starkutveckling de senaste åren. I uppsatsen görs en jämförelse av utveckling och risk mellan Rysslandsfonder och den svenska markanden representerad av SIX Return index. Utvecklingen hos Rysslandsfonderna har månadsvis under perioden 1999-2005 varit betydligt mer gynnsam än för det representerade Sverige index. Risken med standardavvikelse som en Indikator för detta visar att det innebär en större risk att investera i Rysslandsfonder.

Vi har studerat arbetsgivarinträdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) påverkan påsjukfrånvaron i Sverige. För att göra detta har vi använt oss av sjukfrånvarostatistik frånSvenskt Näringsliv ?Tidsanvändningsstatistik? vilket är genomsnittstal baserat på ungefär210 000 arbetstagare. På detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och långsjukfrånvaro samt med och utan arbetslöshet, som är tänkt att fungera som Indikator förkonjunkturläget, vilken i Sverige tycks påverka sjukskrivningstalen. Vi får fram attarbetsgivarinträdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheteni samtliga fall är en signifikant förklarande del i sjukfrånvaron.

Det verkar råda en stark uppfattning om att Indikatorer inverkar positivt på jämställdhetsarbeten. Samtidigt pekar genusvetenskaplig forskning på att kvantitativt jämställdhetsarbete inte är tillräckligt för att uppnå jämställdhet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka i vilken utsträckning jämställdhetsIndikatorer kan medföra kvalitativa jämställdhetseffekter. Med fallstudie som metod och begreppet maktförskjutning som analytiskt begrepp har Uppsala universitets jämställdhetsIndikatorer analyserats. Analysen visade på att universitetets jämställdhetsIndikatorer med stor sannolikhet kommer medföra jämställdhetseffekter, men inga kvalitativa sådana.

Studiens målsättning var att besvara tre frågeställningar. Skiljer sig andningsfrekvensmönstret efter ansträngning hos varmblodstravare med prestationsnedsättning från normalpresterande hästar? Påverkas andningsfrekvensmönstret efter ansträngning av en ökad slemansamling i luftstrupen? Är koncentrationen surfaktantprotein D i blodet en relevant analysparameter vid utvärdering av nedre luftvägsproblem? Hypotesen var att travhästar med subkliniska luftvägsproblem i de nedre luftvägarna har en längre återhämtningsperiod efter ansträngning jämfört med friska hästar. Kopplingen mellan ökad slemansamling i luftstrupen och prestation undersöktes också. 24 varmblodstravare deltog i försöket. Innan försöket undersöktes varje häst kliniskt inkluderande vilo-EKG och luftvägsendoskopi.

Syftet är att konstruera en handelsstrategi baserad på Contracts-For-Difference (CFD) för att utnyttja de möjliga samband som föreligger mellan oljepris och SEK/USD växlingskurs.Uppsatsen baseras på en induktiv ansats med kvantitativ metod. Slutsatser dras från utifrån de data som har bearbetats.Korrelationen mellan olja och valutan SEK/USD är starkt negativ. Funktionaliteten hos ?Moving Average? som Indikator för trendskiften bedöms som relativt hög. Handelsstrategin som har konstruerats uppvisar positivt resultat efter fem års simulerad handel.

Detta arbete är utfört på uppdrag av Komatsu Forest i Umeå. Ett eventuellt problem som uppmärksammats vid företagets kvalitetsavdelning sedan länge är kiselhalten som syns i resultaten från skogsmaskinernas hydrauloljeanalyser. För att få en fördjupad kunskap om föroreningar i hydraulolja och bättre kunna utnyttja data från oljeanalyser, har underlag tagits fram för att bättre kunna avgöra om kiselhalt i hydraulolja är skadlig. Två målfrågor är: Vilket förhållande har kisel med andra tillgängliga faktorer som drifttid, grundämnen, syratal, vattenhalt och viskositet? Är kisel en tydlig Indikator på inträngning av föroreningar från yttre miljö? Då hydrauloljans sammansättning förnyades har arbetets underlag fokuserats på analyser på den nya oljan.

Hastigheter, spridning i hastighet och fördelningar av tidluckor är i dag kanske de vanligast förekommande Indikatorerna som används vid analys av trafikanters körbeteende. En teori är dock att tagna var för sig så ger dessa Indikatorer endast en begränsad information. För att erhålla en mer komplett bild av trafiksäkerhetsläget bör därför hastigheter och tidluckor på individnivå kombineras. Därför har en säkerhetsIndikator som benämns Distance to Collision, DTC, tagits fram som baseras på beräkningar utifrån hastighet, tidlucka, friktion och reaktionstid. En trafiksäkerhetsanalys har genomförts för sträckan Mörrum-Åryd i Blekinge där denna Indikator, utöver hastighet och tidluckor, använts att indikera trafikfarligt beteende.

Vattendirektivets (2000/60/EG) krav på skydd och bevarande av vattenkvalitet i vattenförekomster har kraftigt ökat medvetenheten om vattenhänsyn och vattenvård i det svenska skogsbruket. Världsnaturfonden lanserade hösten 2011 tillsammans med skogsägarföreningarna (Södra skogsägarna, Mellanskog, Norrskog och Norra skogsägarna) vattenhänsynsverktygen NPK+ (Naturvärde, Påverkan, Känslighet och Plusvärde) och blå målklassning som hjälpmedel till skogsägare för att ta och synliggöra vattenhänsynen. Relevansen hos verktygen NPK+ och blå målklassning att identifiera och klassificera vattendrag efter vattenkvalitet undersöktes med antalet fiskarter som Indikator på vattenkvaliteten. 55 vattendrag i Krycklanåns avrinningsområde strax utanför Vindeln i Västerbottens inland inventerades med NPK+ och blå målklassning i mitten av september 2011. Fältinventeringsdata analyserades statistiskt med fiskartsförekomst från en tidigare elfiskeinventering i vattendragen.