Kunskapen om att vÄrda sina kunder Àr inte nÄgot nytt. Men en allt svÄrare och komplex tillvaro för företagen, till följd av omvÀrldens förÀndring, har gjort det svÄrare att vÀrva nya kunder. DÀrmed har det blivit allt viktigare för företagen att behÄlla befintliga kunder samtidigt som allt fler kunder vill bli behandlade som individer. En alltmer populÀr metod för att kunna göra detta samtidigt som man ger ett visst utbyte till ens kunder Àr att införa ett lojalitetsprogram. I takt med att informationstekniken har gett marknadsförarna en mer omfattande verktygslÄda för kundvÄrd, dÀr de kan behandla kunddata och anpassa sina erbjudanden bÀttre, har ocksÄ lojalitetsprogrammens popularitet ökat.Allt fler företag har valt att implementera lojalitetsprogram som en central del av deras marknadsföringsstrategi.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

MÄnga kommuner arbetar för att minska avfallsmÀngderna. För skapa ett ekonomiskt incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad avfallstaxa för insamling av hushÄllens avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt pÄ avfallsflödet som önskats Àr i dagslÀget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanstÀlla erfarenheter och instÀllningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frÄgor: - InnebÀr införandet av viktbaserad taxa förÀndrat avfallsflöde? - Om flödet förÀndrats, vilka vÀgar har det dÄ tagit? Bjuv, UmeÄ och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.

Vi stÄr inför en förÀndring, att minska vÄrt beroende av fossil energi till förmÄn för en ökad anvÀndning av förnybar energi. Incitament i form av ökade punktskatter pÄ fossilt brÀnsle pÄskyndar omstÀllningen för företag till förnybar energi och- eller energieffektivisering av sin produktion. Konsekvensen blir en successivt fördyrad kostnad för produktion av fjÀrrvÀrme med eldningsolja till tillverkningsindustrin. Punktskatt pÄ eldningsolja stiger med 41 procent, frÄn 2010 till 2015 för företagen. Att konvertera befintliga oljepannor med trÀpulverbrÀnnare Àr en lösning för att hÄlla produktionskostnaden nere och behÄlla sin konkurrenskraft.

I denna studie har vi valt att ur ett marknadsföringsperspektiv studera varför företag anvÀnder sig av kÀnda svenska idrottspersonligheter i sin marknadskommunikation. Vi har valt att se pÄ detta fenomen genom bÄde företagens och idrottspersonligheternas perspektiv, det vill sÀga undersöka vilka incitament dessa bÄda parter har för att samarbeta. Vi har i vÄr uppsats valt att anvÀnda oss av en analytisk ansats, dÄ vi Àmnar skapa en djupare förstÄelse för ett fenomen snarare Àn att skapa generella lagar. Som datagenereringsmetod har vi anvÀnt oss av semistandardiserade intervjuer med företag som under senare Är har anvÀnt nÄgon svensk idrottspersonlighet i sin marknadskommunikation. De teorier vi har anvÀnt Àr frÀmst celebrity endorsement teorier, men vi har Àven valt att ta med branding teorier för att belysa hur en idrottspersonlighet kan skapa associationer till ett varumÀrke.

To achieve the goal of fossil independency in the Swedish vehicle fleet in 2030, it would be important to substantially increase the proportion of electric vehicles, both BEV:s (Battery Electric Vehicles) and PHEV:s (Plug-in Hybrid Electric Vehicles). The Swedish Energy Agency has funded numerous research and development projects about electric vehicles in recent years. An important task for the Swedish Energy Agency is to allocate state funds to those projects with the greatest potential to contribute to increased establishment of electric vehicles in society. The purpose of this work is mainly to understand the efforts and measures that can make the market for electric vehicles to grow. The report can contribute to a better understanding of how far the research on electric vehicles has come and what has to be done in the future to promote the establishment of electric vehicles. Another aim for this report is that it should serve as a basis for future decisions by the Swedish Energy Agency on which projects that will be funded with state funds.

I perioden 1997-2003 ökade sjukfrÄnvaron i Sverige marknad och sjukfrÄnvaroproblematiken blev en politiskt viktig frÄga. En rad utredningar initierades av staten varav flera avsÄg företagshÀlsovÄrdens roll i sjukfrÄnvaroproblematiken. I takt med att ökningen i sjukfrÄnvaron fick allt mer uppmÀrksamhet i media intensifierade staten sina försök att hejda ökningen, och sjukfrÄnvaroproblematiken flyttades högre upp pÄ den politiska dagordningen. Uppsatsen syftar pÄ att granska företagshÀlsovÄrden och dess roll i samhÀllet som ett verktyg i kampen mot ohÀlsan i arbetslivet. Detta kommer att göras genom att granska de rÀttsregler som finns förknippade med företagshÀlsovÄrd och huruvida dessa rÀttsregler fungerar sÄ som staten hade tÀnkt.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anstÀllda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare fÄr ofta en sÀmre löneutveckling och blir mindre attraktiva pÄ arbetsmarknaden Àn de som med jÀmna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsÀttningar dÀr individer lÀmnar sina anstÀllningar i snabbare takt Àn vad som förvÀntas. Detta stÀller höga krav pÄ organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rÀtt personal samt behÄlla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer Àr mer benÀgna till att lÀmna sina organisationer Àn andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lÀmna sin organisation.

Bakgrund och problem: Outsourcing har alltsedan sitt genombrott vuxit i inflytande ochmarknadsstorlek. ÖverlĂ„tandet av en befintlig aktivitet till en extern part utgör en risk attförlora kontrollen över den outsourcade verksamheten. Risken att förlora kontroll vidoutsourcing kan leda till förĂ€ndringar av företags styrning. Den vĂ€xande trenden mot attoutsourca IT-funktionen ökar incitamenten att undersöka mönster i företags styrning av ITfunktionen,efter valet att outsourca.Syfte: Att identifiera vilken styrning som anvĂ€nds samt förklara samband mellan outsourcingav IT och styrmönster.AvgrĂ€nsningar: Studien har utgĂ„tt ifrĂ„n outsourcing av IT-funktionen. Med outsourcingavses överlĂ€mnande av en befintlig aktivitet till en extern part.

Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvÀrv, lÀngre skrivas av. IstÀllet ska goodwill Ärligen nedskrivningsprövas, nÄgot som baseras pÄ av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar Àn vad mÄnga förvÀntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar intrÀffat under Ären 2010-2011 som en konsekvens av de incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig fÄr Äterföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fÄtt fördröjda effekter i de svenska börsbolagens rÀkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till de 141 bolag noterade pÄ NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under Är 2010 till 2011 och har kalenderÄr som rÀkenskapsÄr. Studien behandlar inte direkt företagsförvÀrv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar pÄ Ärliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data frÄn bokslut och noter i Ärsredovisningar för Är 2010 och 2011 frÄn bolagen i urvalet.

Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat frÄn dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats Àr att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprÀttat för att frÀmja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget fÄr för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade apoteken har tvÄ tredjedelar etablerats pÄ platser med mycket hög tillgÀnglighet. UngefÀr 30 apotek har upprÀttats pÄ platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig pÄ glesbygden.

Basel II kommer att fĂ„ positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkĂ€nsliga metoder att berĂ€kna kreditrisk kan sĂ€nka sin kapitalbas utan att samtidigt sĂ€nka kapitaltĂ€ckningsgraden under den lagstadgade nivĂ„n. Det medför att bankerna fĂ„r större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter Ă€n tidigare utan att detta pĂ„verkas av reglerna för kapitaltĂ€ckning. Det innebĂ€r i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebĂ€r att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushĂ„llslĂ„n (inklusive bostadslĂ„n) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkĂ€nsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker pĂ„ engagemangsnivĂ„, fĂ„r bankerna incitament att finna olika lösningar pĂ„ kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebĂ€r att kundens stĂ€llning förbĂ€ttras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

I dagslÀget har flertalet modeföretag valt att fokusera pÄ kundorienterad marknadsföring istÀllet för massmarknadsföring. Stor vikt lÀggs vid att skapa stabila och lÄngvariga relationer med sina kunder, för att pÄ lÄng sikt utveckla ömsesidiga vÀrden samt konkurrenskraft pÄ marknaden. Kundklubbar har numera blivit ett relativt vanligt redskap att tillÀmpa dÄ det kan uppnÄs en hög grad av kundlojalitet. Verktyget gör det möjligt att samla in samt bearbeta sÄdan information som Àr vÀsentligt för att komma nÀrmare sina kunder och i slutÀndan fÄ en djupare inblick i vad de efterfrÄgar. Kundklubben skapar sÄledes en möjlighet att pÄ ett effektivt sÀtt kommunicera med sina kunder.