Sektorer inom den nationella ekonomin som inte Àr synliggjorda i det traditionella statistiska systemet kan redovisas genom satellitkonton, ett statistiskt ramverk för att mÀta den ekonomiska betydelsen av en specifik sektor. BesöksnÀringen Àr ett exempel pÄ en sÄdan sektor som sedan mÄnga Är arbetat med att synliggöra branschens samhÀllsekonomiska effekter. Inom EU har nu arbetet börjat för att upprÀtta satellitkonton för idrott och intresse för frÄgan har dÀrför vÀckts inom idrottssektorn i VÀsterbotten.Ur det företagsekonomiska perspektivet intresserar vi oss för hur finansiÀrerna bidrar till sektorns vÀrdeskapande och hur detta kan komma att pÄverkas av ett framtida satellitkonto för idrott. DÄ den tidigare forskningen pÄ omrÄdet Àr begrÀnsad uppenbaras ett behov av explorativa studier som inleder arbetet med att faststÀlla idrottens vÀrdeskapande.Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur idrottsfinansiÀrerna pÄverkar sektorns vÀrdeskapande och hur idrottsrÀkenskaper skulle kunna pÄverka dessa aktörer.Studien har genomförts med ett hermeneutiskt synsÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt. Den teoretiska referensramen utgörs av litteratur och studier som legat till grund för utformningen av vÄr intervjuguide.

I dagens bilburna samhÀlle Àr det nödvÀndigt att ur miljösynpunkt energieffektiviseratransporterna. Samtidigt blir etableringar av externa handelsplatser allt vanligare iSverige och lockar frÀmst kunder med bil. Högsbo Sisjön i Göteborg Àr frÄn börjanett industriomrÄde dÀr handeln har expanderat och dÀrför kan det idag betraktas somen extern handelsplats. Utvecklingen har medfört pÄtaglig trÀngselproblematik ochdet finns behov av att hitta lösningar för att reducera antalet transporter i omrÄdet. Enmöjlig bidragande lösning till trafiksituationen skulle kunna vara att samordnahemleveranser frÄn butikerna.

Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.

Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Vi har gjort en studie dÀr tvÄ Äldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 Ärs Älder som först deltog i en höglÀsning av en bilderbok om vissa grundlÀggande kÀnslor (bl. a. glÀdje, ilska och rÀdsla) och sedan ombads att ÄskÄdliggöra dessa genom gester och bildskapande. Barnens gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende pÄ likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - gester, bilder och sprÄk - i de tvÄ Äl-dersgrupperna.

AnvÀndningen av solceller har haft global exponentiell tillvÀxt sedan 2000-talet och mÄnga experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. PÄ den svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel pÄ endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller Àr att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras pÄ eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsÀgare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar vÀrde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan pÄverka tillvÀxten av solceller pÄ den svenska elmarknaden.

ProblemformuleringVarför och vad gör revisionsbyrÄerna för att behÄlla personalen och hur upplevs detta av revisorerna?SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka varför och vad revisionsbyrÄerna gör för att behÄlla personalen och hur detta upplevs av revisorerna.Metod Uppsatsens metod Àr en förklarande undersökning som grundas pÄ den positivistiska ansatsen och dÀr vi utgÄr frÄn den deduktiva metoden. Med tidigare forskning som grund har vi utvecklat en bild över vÄr teori. Teorin omfattar 24 underhypoteser som tillsammans ska svara pÄ huvudhypotesen. Den empiriska metoden bestÄr av ett icke sannolikhetsurval och en enkÀtundersökning omfattande 12 kontorschefer och 169 övriga revisorer (varav 9 resp.

Genom tiderna och frÀmst under det senaste Ärhundradet har det uppstÄtt bank-, finans- ochfastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala vÀrld med sammanlÀnkade ekonomierÀr risken stor att en kris som uppstÄr i ett land fortplantar sig och drabbar andra lÀnder, dock sÄkan samma kris pÄverka olika lÀnder olika mycket. En intressant frÄgestÀllning Àr vilka faktorersom pÄverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör attpriserna ÄterhÀmtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokuspÄ Sverige och Spanien.Sverige genomgick en stor kris pÄ 90-talet dÀr fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiodökade bestÄnd, samt priser av fastigheter i Spanien.

All inkomst frÄn uthyrning av privatbostad skall beskattas som inkomst av kapital med 30 procent, vilket regleras i inkomstskattelagens 42:a kapitel 30§. Inkomstskattelagen ger ocksÄ, bland annat, möjligheten till att göra ett schablonavdrag pÄ hyresinkomsten pÄ vilket man inte behöver betala skatt. Uppsatsen undersöker hur detta schablonavdrag Àr tÀnkt att pÄverka och hur det har pÄverkat bostadsutbudet i Sverige. Detta genom att se pÄ hur lagen har utvecklats sedan den instiftades 1990, dÄ inkomst frÄn uthyrning av privatbostad gick frÄn att vara helt skattefri till skattebelagd med 30 procent med undantag av det dÄvarande schablonavdraget pÄ 4000 kronor. Sedan skattereformen 1990 har utvecklingen gÄtt tillbaka mot en allt mer skattebefriad hyresinkomst för privatpersoner och schablonavdraget ligger idag pÄ 18000 kronor.

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de ocksÄ kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hÄrt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra rÀddningen för vÀlbÀrgades rikedomar genom lÄga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser dÀr brottslingar och terrorister tillÄts tvÀtta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stÀnga skatteparadis pÄbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att anvÀnda skatteparadis har jag stÀllt frÄgan: Vilka faktorer kan pÄverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa fÄ?Vid besvarade av denna frÄga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka kapitalflöden till skatteparadis. DÀrefter Àmnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hÀnsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag anvÀnt en multistrategisk metod, bestÄende av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemstÀllningen.

The competition in the milk industry has increased during the last couple of years. This is a result of the trade barrier that dissolved when Sweden entered the European Union. The membership signifies an increased internationalization for the dairies, which has also increased the existence of low price chains in the Swedish food market. The increased share of private brands has strengthened the competitive situation for the manufacturer- owned brands. Three of Sweden?s seven largest dairies have now decided to launch a low price milk to cope with the competitive situation.

Malmö Àr en av mÄnga kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstÄr inom kommunen. NÀr det gÀller villahushÄllen inom kommunen sÄ Àr mÄlet att minst 32 procent av dem frivilligt ska vÀlja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. Är 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt stÀller höga krav pÄ den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att fÄ med sÄ mÄnga villahushÄll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrÄn tre fokusgruppsintervjuer med villaÀgare frÄn omrÄdena Djupadal, KastanjegÄrden och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det Àr som pÄverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

Under en lÀngre period och fortfarande idag lÀgger mÄnga mjölkgÄrdar ner sin produktion. Samtidigt blir det allt vanligare att svenska lantbruk startar upp en ny verksamhetsgren utöver huvudproduktionen. Dock förekommer det mer sÀllan att gÄrdar med mjölkproduktion utvecklar en ny verksamhetsgren dÄ de bedriver en intensiv produktion. Författarna har valt att utgÄ ifrÄn mjölkproduktionen dÄ denna produktion intresserar författarna med sina annorlunda förhÄllanden och komplexitet jÀmfört med andra lantbruksproduktioner. Författarna vill öka sin kunskap om att bedriva en intensiv produktion kombinerat med en eller flera nya verksamhetsgrenar. Problematiken kan vara att det Àr komplext att kombinera en intensiv mjölkproduktion med en ny verksamhetgren dÄ mjölkproduktionen Àr bÄde platsoch tidsbunden.