I en ny tidsanda med fler öppna grÀnser mellan olika geografiska handelsomrÄden har rörelsefriheten för mÀniskor och företag ökat. StÀdernas folkmÀngd har vuxit med mÀnniskors förflyttning frÄn glesbygd till stad. StÀdernas resurser har samtidigt fÄtt ökad betydelse för företagsetablering. I denna globaliseringsprocess konkurrerar stÀderna om företag som söker nya platser att etablera sig pÄ. För att ha framgÄng mÄste stÀderna marknadsföra sig vÀl och tillgodose företagens behov av nyttig information.

Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.

PÄ senare Är har en ny trend inom miljöarbetet uppstÄtt. IstÀllet för att bara vara miljövÀnliga tar vissa företag och organisationer det hela ett steg lÀngre och klimatkompenserar för de utslÀpp de har. Företag som klimatkompenserar hÀvdar att de gör allt de kan för att först och frÀmst minska de direkta utslÀpp som de förorsakar. Som en sista ÄtgÀrd, för att ytterligare minska företagets pÄverkan pÄ miljön, kompenserar företagen för sina utslÀpp genom att delta i nÄgot miljöfrÀmjande projekt. De bakomliggande motiven till att klimatkompensera Àr frÀmst ett starkt miljöengagemang inom företaget sedan tidigare.

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera de största faktorerna som reducerar motivation i LÀnsförsÀkringar GÀvleborg. Faktorerna benÀmns som motivationsfaktorer. MÄlet Àr att medvetengöra dem sÄ att de i största möjliga mÄn kan elimineras. Förhoppningen Àr att detta leder till nöjdare anstÀllda och en mer konkurrenskraftig organisation.Metod: Studien har en kvantitativ ansats dÀr empirin bestÄr av en enkÀtundersökning med 22 frÄgor. Tre till fem frÄgor Àr kopplade till varje faktor i vÄr modell.

I dagens samhÀlle rÄder hög konkurrens bÄde mellan företag för att knyta till sig de bÀst presterande arbetarna och mellan arbetstagare pÄ en tuff arbetsmarknad med relativt hög arbetslöshet. Det finns en utmaning i att, som beslutsfattande chef, sÀtta en nivÄ pÄ den rörliga lönen som Àr fördelaktig för bÄde anstÀllda och företaget. Det finns mycket forskning rörande monetÀra incitament och den pÄverkan de har pÄ de anstÀllda. Det finns Àven en mÀngd forskning som inriktar sig pÄ optimala ersÀttningsnivÄer ur ett företagsperspektiv, dessa har dock visat sig vara begrÀnsat applicerbara i praktiken.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka vad chefer har för grunder för sina beslut rörande val av nivÄ pÄ rörlig lön, dvs. vilka effekter som prioriteras.

SAMMANFATTNING En bristfÀllig munvÄrd kan leda till olika sjukdomstillstÄnd. En god munvÄrd Àr en viktig del i det fysiska och psykiska vÀlbefinnandet. Allt fler Àldre personer behÄller idag sina egna tÀnder. De som inte kan sköta sin egen munvÄrd p.g.a. sjukdom eller Äldrande behöver dÀrför hjÀlp.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka införandet av nÀtnyttomodellen för kontroll av nÀtavgifter för el och undersöka vilka övergÄngseffekter och styreffekter som existerar och som kan leda till feloptimering samt att studera nivÄn pÄ avgifterna enligt regleringen. Det övergripande syftet Àr att analysera om effekterna med nÀtnyttomodellen uppnÄr de mÄl som efterstrÀvas. Metod: NÀtnyttomodellen har analyserats utifrÄn ett teoretiskt perspektiv med grund frÀmst i kostnadskalkylering och nationalekonomisk teori om reglering och naturliga monopol. För att tydligare belysa problematiken har vissa kapitalkostnadsberÀkningar utförts. Ytterligare ett perspektiv har varit att analysera nÀtnyttomodellen ifrÄn intressenternas synvinkel genom att intervjuer har gjorts med företrÀdare för elnÀtsindustrin, konsumenter, och Statens Energimyndighet samt med konsulter som varit delaktiga i utvecklandet av nÀtnyttomodellen.

Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.

Idag Àr mer Àn en miljon svenskar omsorgsgivare för nÀrstÄende och hjÀlpen frÄn anhöriga överlappas ofta av den offentliga omsorgen. MÄnga anhöriga klarar sitt Ätagande pÄ egen hand, men Ätskilliga uttrycker ocksÄ behov av offentligt stöd. I lagens nuvarande form Àr socialnÀmnden inte skyldig att tillhandahÄlla stöd och avlastning. Ett förslag om lagförÀndring till tvingande text ligger ute pÄ remiss. Inom socialt arbete och sÀrskilt inom Àldreomsorgen Àr det mer regel Àn undantag att olika yrkesprofessioner möter anhöriga.

Uppsatsen behandlar förslaget frĂ„n den socialistiska regeringen Ă„r 2005 om att införa en flygskatt pĂ„ transporterade passagerare. Ämnet berördes mycket i media under vĂ„ren 2006 och kom att skapa reaktioner frĂ„n olika hĂ„ll. Skatten Ă€r till för att minska antalet flygresenĂ€rer samt som ett incitament till att anvĂ€nda mer miljövĂ€nligare alternativ för att minska utslĂ€pp frĂ„n flyget. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka attityder och förestĂ€llningar som finns hos aktörer inom turismbranschen samt hos potentiella resenĂ€rer angĂ„ende flygskatten? De frĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nder oss av Ă€r följande:· Vilka instĂ€llningar finns hos aktörer inom turismbranschen?· Vilka förestĂ€llningar och medvetenhet finns hos potentiella resenĂ€rer? Den metod vi anvĂ€nder oss av Ă€r att genom skriftliga frĂ„gor och personligt möte göra intervjuer med aktörer inom turismbranschen samt dela ut enkĂ€ter för att tillsammans med teori analysera och diskutera vĂ„r undersökning samt resultatet.

This thesis of 15 hp has been implemented at Halmstad University, in collaboration with Saab Dynamics in Linköping. Saab Dynamics is a company operating in the defence industry where competition is tough. This necessitates new ways to increase efficiency in the company, which is the basis for this thesis. Saab Dynamics wants to introduce simulation driven design. Since Saab Dynamics engineers have little experience of simulation, required a user methodology with clear guidelines.

Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar dÄ det inte finns nÄgon enhetlig modell för hur detta skall gÄ till. NÀr företag trÀder in pÄ börsen skall de vÀrderas och sÀlja ut sina Àgarandelar pÄ marknaden för första gÄngen. Ett sÄdant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal frÄn olika teoretiska modeller lokaliserades.

Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.

Det Àr vÀl kÀnt att mediebranschen befinner sig i en tid av förÀndring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sÀmre, och sÄvÀl frilansarvodena som andelen fasta anstÀllda har minskat. NÀr journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr Àr en variant pÄ sÄdana.  Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrÄgade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller.