SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala LÀn styr och kontrollerar Uppsala NÀrakut. Syftet Àr att beskriva pÄ vilket sÀtt detta sker och pÄ vilka grundförutsÀttningar styrningssÀttet baseras.Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar pÄ, bestÄr av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som hÀrstammar frÄn Forsell & Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant & Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjÀlper oss att förankra förutsÀttningen för styrningen med relevant teori.

BiobrÀnsle Àr en förnyelsebar energikÀlla som har stor potential för enskilduppvÀrmning av villor. Men en stor del av de biobrÀnslepannor, som anvÀnds idag, Àr inte miljögodkÀnda samt saknar ackumulatortank, vilket kan orsaka storautslÀpp av hÀlsofarliga Àmnen.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur utslÀppsnivÄerna frÄnsmÄskalig biobrÀnsleanvÀndning skulle förÀndras, om man bytte ut dagens uppvÀrmningssystemmot bÀsta biobrÀnsleteknik.Studien har utförts i villaomrÄden i kommunerna SkellefteÄ, Lycksele ochStoruman. UtslÀpp frÄn dagens biobrÀnsleanvÀndning har jÀmförts med hurutslÀppen skulle se ut om alla hushÄll bytte till bÀsta teknik. Med hjÀlp avinventering av bland annat energibehov och anvÀnd teknik, samt definiering avbÀsta teknik har berÀkningar och datasimuleringar utförts. Simuleringarna hargjorts i spridningsprogrammet Airviro, dÀr samkörning av klimat-, energianvÀndnings-och emissionsdata ger resultat i emissionshalter i luft.

Managementkonceptet CSR Àr ett komplext koncept med mÄnga definitioner som dras mellan att vara frivilligt och pÄtvingat för organisationerna. Uppsatsen fokuserar pÄ organisationer som Àr verksamma i VÀstra Götalandsregionen och jobbar för att skapa ett lÄngsiktigt hÄllbart nÀtverkande mellan organisationer. Uppsatsen Àmnar till att besvara varför organisationer arbetar med CSR och hur integrerat CSR Àr i deras verksamhetsstruktur utifrÄn ett internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar ocksÄ till att besvara hur utbytet fungerar mellan organisationer och hur de nyttjar den samverkan som vÀxt fram för att frÀmja deras egna CSR-arbete.Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod, dÀr 5 semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen tar upp organisationernas motiv till att arbeta med hÄllbarhet, hur de kan arbeta med hÄllbarhet pÄ intern och extern nivÄ, strukturer och strategier vid tillÀmpning och de olika riktlinjerna för hÄllbarhet.Undersökningen har visat att hÄllbarhetsarbetet Àr unikt frÄn verksamhet till verksamhet eftersom CSR-arbetet Àr indelat i internt och externt perspektiv för att tillgodose bÄde organisationens och yttre intressenters förvÀntningar.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap Ànnu större betydelse, dÄ medarbetarna Àr uppdelade i fristÄende projekt och distansen mellan dem Àr större Àn i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har dÄ utgÄtt ifrÄn traditionell projektledning som hÀrstammar ifrÄn tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som Àr anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Antalet företagsförvÀrv har under de senaste Ären ökat kraftigt, men trots detta misslyckas flerÀn tvÄ av tre av förvÀrven, eftersom de inte uppnÄr de synergieffekter som var motivet bakomdem. Det blir allt vanligare att företag tar hjÀlp av konsulter vid ett förvÀrv istÀllet för attgenomföra hela processen sjÀlva. Frammanad av internationella konsultbyrÄer introduceradesbegreppet Due Diligence (DD), företagsbesiktning, i Sverige i början av 1990-talet. HumanResource Due Diligence (HRDD) Àr ett begrepp som nÀrmast innebÀr att de mÀnskligadimensionerna av förvÀrvet analyseras. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka omkonsultföretag som hjÀlper företag vid förvÀrv anvÀnder sig av Human Resource DueDiligence, det vill sÀga en analys av humankapitalet, organisationskulturen och integrationen,alternativt om elementen belyses med andra genomförda analyser.En kvalitativ studie har genomförts dÀr tre konsulter frÄn olika konsultföretag har intervjuats:KPMG, PwC och Ernst & Young.

För att minska avfallsmÀngderna och öka kÀllsorteringen har flera lÀnder samt kommuner i Sverige valt att övergÄ frÄn volymbaserad avfallstaxa till viktbaserad avfallstaxa. Göteborgs stad har successivt infört vikttaxa under Ären 2010-2013. Tidigare utvÀrderingar i Sverige hÀvdar att införandet av taxan har minskat restavfall med ca 20-31 procent. För att se om införandet har gett önskat resultat i Göteborg har vi kontrollerat för trender och andra faktorer som kan tÀnkas pÄverka avfallsmÀngden. PÄ grund av att taxan införts vid olika tidpunkter för Göteborgs stadsdelar kan vi anvÀnda oss av paneldata och en ekonometrisk regression dÀr vi anvÀnder fixed effects.

Denna uppsats Àr en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet MilitÀrregion syd (MR S). Uppsatsen bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem lÀnsstyrelser inom i MR S samt med tvÄ representanter frÄn MR S. Materialet har kategoriserats utifrÄn en analysmodell skapad utifrÄn Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsÀttningar för samverkan och visar pÄ beroenden mellan dessa förutsÀttningar. FörutsÀttningar anvÀnds för att kategorisera och jÀmföra svaren frÄn lÀnsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur vÀl dessa förutsÀttningar uppfylls och om de har samma syn pÄ förutsÀttningarna.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

Bakgrund: Internationell forskning pÄvisar att sjuksköterskans genuina omvÄrdnadsarbete försvÄras inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. KÀrnan i denna problematik Àr den tvetydighet som uppstÄr dÄ sjuksköterskan förvÀntas bedriva en etiskt grundad omvÄrdnad gentemot patienter som vÄrdas mot sin vilja. Forskning, sÀrskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gÀllande sjuksköterskors möjlighet att anvÀnda sin professionsspecifika kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillÀmpa sin professionella kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad pÄ tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rÀttspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.

Sedan 1993 har den svenska lagstiftaren haft ett uttryckligt mĂ„l om att konkurrensrĂ€tten skall bli mer sjĂ€lvgĂ„ende utan inblandning av Konkurrensverket. Det skall bland annat ske genom att privata aktörer vĂ€cker talan om skadestĂ„nd och fĂ„r ersĂ€ttning för skadan som de Ă„samkats. Även Kommissionen har uttalat denna mĂ„lsĂ€ttning och presenterade 2008 en vitbok som syftar till att underlĂ€tta för privata aktörer att tillvarata sin rĂ€tt till ersĂ€ttning. FrĂ„n lagstiftningshĂ„ll finns det en stark tilltro till att privata aktörer kan fylla en preventiv funktion och bidra till att göra konkurrensrĂ€tten i Europa mer effektiv. Möjligheten till skadestĂ„nd har dock endast utnyttjats i en mycket liten omfattning och uppsatsen handlar i huvudsak om denna problematik.I uppsatsen utreder jag vad som Ă€r gĂ€llande rĂ€tt angĂ„ende skadestĂ„nd vid konkurrensbrott och dĂ€refter analyseras varför möjligheten till skadestĂ„nd inte har utnyttjats i större utstrĂ€ckning.

Den svenska biografmarknaden Àr idag i en situation dÀr marknadsledaren i det nÀrmaste nÄtt en monopolstÀllning. Detta Àr nÄgot som fÄr konsekvenser, inte bara för dess konkurrenter och leverantörer, utan Àven för biografbesökaren som riskerar att drabbas av fÀrre titlar pÄ repertoaren och att likriktningen av filmer ökar.Marknadsutmanarnas stora problem Àr att fÄ distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagslÀget Àr det ytterst svÄrt för en marknadsutmanare att erhÄlla ensamrÀtt till filmer dÄ de har för liten marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta marknadsandelar, vilket Àr nÄgot av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nulÀget gynnar marknadsledaren pÄ ett sÀtt som hotar att slÄ ut de mindre aktörerna.Denna uppsats Àr skriven utifrÄn marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsÀttningar som finns att skapa tillvÀxt. Uppsatsen anvÀnder sig av en fallstudie för att kunna trÀnga ner pÄ djupet av problemet och för att skapa största möjliga förstÄelse för objektets situation.

Denna uppsats behandlar skogsföretagens inventeringsrutiner och datakvalitens betydelse för den kortsiktiga planeringen. I arbetet framgÄr det ocksÄ vilka konsekvenser och följdeffekter som felaktiga indata till berÀkningsrutinerna kan ge. VÀrdföretag för arbetet har varit AssiDomÀn skog AB, Lycksele. I arbetet jÀmförs kvaliten pÄ indata till de operativa planeringsrutinema. JÀmförelsen görs mellan bestÄndsdata frÄn det egna indelningsregistret (IND) och data som insamlats vid en fÀltinventering av objektet.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.