UMAS Àr i nuvarande organisation en kombination av professionell byrÄkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men stÀller ocksÄ ökade krav pÄ kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som anvÀnds pÄ UMAS Àr framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten Àr ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det Àr ocksÄ viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att fÄ medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bÀsta, för att dess mÄl och visioner ska uppnÄs.

I Colombia idag rÄder det efter nÀstan 50 Är fortfarande inbördeskrig mellan vÀnsterorienterade gerillor, paramilitÀrer och den colombianska staten. Colombia har ocksÄ stora problem med droghandeln. Konflikten och droghandeln Àr djupt förankrade i varandra. För att fÄ ökad förstÄelse i detta samband belyser denna uppsats situationen med hjÀlp av teorin om nya krig. Denna teori tar fÀste pÄ krigsekonomins betydelse i de nya typerna av krig.

Utvecklingen i dagens samhĂ€lle gĂ„r fort och synen pĂ„ hur arbete ska utföras förĂ€ndras stĂ€ndigt som en anpassning efter de strukturella förĂ€ndringar som sker. Ökad digitalisering och avregleringar inom revisionsbranschen sĂ€tter verkande bolag i allt mer krĂ€vande konkurrenssituationer. FörmĂ„gan att vara en god kundhanterare och skapa relationer blir minst lika viktigt som det tekniska utförandet av en tjĂ€nst för att kunna stĂ„ sig i konkurrensen, samtidigt som lĂ€ttare tjĂ€nster automatiseras och gamla roller utmanas. I en allt mer krĂ€vande miljö med hög konkurrens om kunderna blir det Ă€nnu viktigare för företag att upprĂ€tthĂ„lla goda relationer. Även om förstĂ„elsen för relationsmarknadsföring ses som vĂ€l interagerad, bĂ„de i forskningen och i praktiken, existerar fortfarande frĂ„getecken för hur företag nĂ„r ut med det.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

SAMMANFATTNINGTitel: Belöningssystem - hjÀlpande eller stjÀlpande? En fallstudie om karriÀrreformen förstelÀrare pÄ en gymnasieskola i GÀvle.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Alice Viklund & Erika LundströmHandledare: Monika Wallmon & Lars EkstrandDatum: 2015 ? januariSyfte: Syftet med studien Àr att med avseende pÄ prestation och motivation skapa förstÄelse för hur de anstÀllda upplever implementeringen av performance management i form av monetÀra incitament.Metod: Syftet med uppsatsen var att skapa förstÄelse för det rÄdande belöningssystemet och studien har utförts genom en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare pÄ en gymnasieskola i GÀvle. DÀrefter har vi genom tematisk analys presenterat materialet och resultaten i en slutsats.Resultat & slutsats: Slutsatsen vi kom fram till i vÄr studie var att karriÀrsreformen pÄ kort sikt har skapat en nÄgot försÀmrad kollegial atmosfÀr och en kÀnsla av orÀttvisa. Detta tror vi Àr mycket pÄ grund av att belöningssystemet fortfarande Àr i en initieringsfas och att dessa reaktioner kommer att avta.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

The transformational leadership and the Swedish Armed Forces? basic outlook on pedagogy are two factors that affect a Swedish military officer. The author has identified a need of understanding the process of personal development. An understanding that couldn?t be supplied by the transformational leadership but that was found in the Swedish Armed Forces? basic outlook on pedagogy.

SammanfattningDen internationella redovisningen har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste Ären. Allt fler lÀnder i vÀrlden anvÀnder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU mÄste tillÀmpa IFRS frÄn och med 2005. Ett av de omrÄden som förÀndrats under de senaste Ären Àr redovisningsreglerna kring goodwill. Före Är 2005 fick företag anvÀnda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvÀrv.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 vilket innebar att den gick frÄn ett monopol till en konkurrensutsatt marknad. Elbolagen har inte anpassat sig till denna utveckling att vara konkurrensutsatt och enligt undersökningar frÄn bland annat frÄn Svenskt Kvalitetsindex har elbolagen mycket lÄg image.Det har gÄtt 10 Är sedan avregleringen och branschen befinner sig nu pÄ en mogen marknad vilket innebÀr att det Àr vÀldigt fÄ nya kunder som gör entré. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrda sina befintliga kunder. Eftersom el dessutom Àr en homogen tjÀnst Àr kundvÄrd ett viktigt konkurrensmedel. För att skapa och bibehÄlla konkurrenskraft Àr det dÀrmed viktigt för företagen att lyssna pÄ sina kunder och att stÀndigt arbeta med kvalitetsförbÀttringar.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

FoU Àr av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar Àr bland det viktigaste som kan göras för att bibehÄlla en hÄllbar tillvÀxt. Det Àr dock sÄ att sta-tens möjligheter till nya satsningar pÄ forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhÀllet ökar. Detta mÀrks inom bland annat universitetsvÀrlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det Àr dÀrför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. FrÄgestÀllningen i denna magisteruppsats Àr just hur donationer behandlas skatterÀttsligt och om det finns nog med skatterÀttsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterÀttsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrÀtt och uttags- och utdelningsbeskattning.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.