I detta arbete undersöker vi fÀrdigheterna hos dem som söker till musikhögskola pÄ ett bleckblÄsinstrument med klassisk inriktning. KÀnslan vi har Àr att antalet bleckblÄsare har minskat, och att det Àven kan ha skett en försÀmring vad gÀller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lÀrare pÄ KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta pÄ vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett nÄgon förÀndring jÀmfört med för tio Är sedan samt tittat pÄ vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har.Undersökningen visar tydligt att antalet sökande pÄ bleckblÄs har minskat den senaste tiden.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Denna studie undersöker erfarenheter och upplevelser avoro, nervositet och musikalisk prestationsÄngest hos elever som studerarmusikimprovisation pÄ högskolenivÄ. Respondenter var studenter vidmusikerutbildning inriktning improvisation pÄ Högskolan för scen ochmusik, Göteborg. En kvalitativ intervjustudie genomfördes enligt criticalincident technique och tematiserades med tematisk analys. Intervjudeltagarebeskrev olika typer av oro och nervositet inför musikaliska prestationer ochdet föreslogs att detta kan förstÄs som 4 potentiella subtyper av musikaliskprestationsÄngest; Publik, Social, Teknisk och Kreativ musikaliskprestationsÄngest. Negativa och positiva konsekvenser, olika sÀtt att hanteraoro och nervositet samt tankar om utbildningen och lÀrarnas roll beskrevsocksÄ.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Det hÀr arbetet undersöker hur ett samarbete mellan en sÄngare och en kompositör kan se ut. Samarbetet utmynnade i ett nyskrivet verk för sÄng och mindre kammarensemble, Circles And Veils.Syftet Àr att undersöka vilka olika sÄngsÀtt man kan anvÀnda och pÄ vilka sÀtt man kan kombinera dem för att sedan applicera dem i musiken. Det anvÀndes Àven olika, mer eller mindre etablerade, effekter i stycket. För att genomföra undersökningen har workshops Àgt rum. DÀr har det experimenterats med rösten för att kartlÀgga möjligheter och anvÀndningsomrÄden.I diskussionen avhandlas resultatet, nya röstresurser och möjliga misstag.

Syftet med denna uppsats Àr att med en kvalitativ metod undersöka om dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fÄnga elevernas upplevelse av dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsmedvetenhet. Min intention med uppsatsen Àr att synliggöra dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. UtifrÄn detta har jag tittat pÄ om det i förlÀngningen kan förenkla lÀrandet av steg och sekvenser. Svaren frÄn intervjuerna har sammanstÀllts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrÄn litteraturen.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka i vilka genrer fiollÀrarna pÄ kommunala musikskolan undervisar, och ifall de anvÀnder sig av improvisation. Mina metoder har varit litteraturstudier, sökningar pÄ internet och en enkÀtundersökning. UtifrÄn detta har jag gjort en liten sammanstÀllning av fiolens historia och de genrer dÀr den har förekommit, och en presentation av den forskning som jag har hittat. Resultatdelen Àr en sammanstÀllning av de enkÀtsvar som kommit in. Jag skickade 100 enkÀter till musik- och kulturskolor i hela Sverige och fick 48 svar.

MÄlet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa mÀnniskor. Min önskan Àr att försöka belysa omstÀndigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstÄ hur informanterna tÀnker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens pÄverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna Àr aktiva, Àr jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten Àven valt att lyfta in exempel frÄn andra typer av musik om jag kÀnner att det belyser Àmnet pÄ ett bra sÀtt. MÄlsÀttningen Àr att presentera mina egna slutsatser utifrÄn informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjÀna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lÀrare..

Studiens syfte var att undersöka möjligheten till att ta kontroll över min nervositet och atteffektivisera min instudering av Intrada av Arthur Honegger.Bakgrunden Àr att jag alltid har varit intresserad av att lÀra mig nya saker och vad jag har velat meddetta arbete Àr att utveckla min kompetens som trumpetare och det har jag gjort genom mentaltrÀning. Samtidigt som jag har utnyttjat mental trÀning för att bli mer mottaglig för inlÀrning sÄ harjag trÀnat mig i att hantera nervositet. Allt detta har jag gjort för att bli en bÀttre trumpetare.Min metod har varit att jag lÀst litteratur om minnestrÀning, mental förberedelse och ens egeninstÀllning till att utvecklas inom ett omrÄde. Jag har sedan anvÀnt mig av övningar som jag hittat iböckerna, antingen som de Àr eller sÄ har jag Àndrat pÄ dem för att passa mig och mitt syfte bÀttre.Arbetets konstnÀrliga del presenterades i form av en inspelning dÀr jag spelar Intrada utanackompanjemang och jag valde att göra inspelningen utan ackompanjatör för att visa pÄ hur minvardagliga övningssituation sÄg ut. Det ger dessutom en vÀldigt naken bild av hur jag spelat och detÀr lÀtt för Ähöraren att höra vad som har fungerat bra och vad som jag inte har lyckats med.

I detta arbete har jag undersökt om det finns nÄgra skillnader pÄ gitarrövning inom olika genrer. Jag har försökt hitta en bild av instÀllningen till övning och tagit reda pÄ om, och i sÄ fall varför det uppstÄtt skillnader mellan klassisk och afroamerikansk tradition. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat sex gitarrlÀrare, tre inom varje genre, som undervisar pÄ olika nivÄer. Svaren har varierat en del men jag har fÄtt fram en generaliserad bild med en del skillnader, men ocksÄ med stora likheter. Attitydskillnader hos de olika genrerna finns inte enligt mina informanter, utan har istÀllet uppstÄtt mycket pÄ grund av media.

Does playing have to hurt? - A quantitative study of ergonomics and double bass playing. This is a paper about ergonomics and double bass playing. I have studied the prevalence of playing-related pain in professional double bass players, teachers and students. This study is based on a questionnaire with 11 questions about double bass playing and pain.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjÀrta. Det Àr för mÄnga samlingsplatsen för familj och vÀnner. Det Àr hÀr vi umgÄs, tittar pÄ tv, Àter och spelar spel tillsammans. PÄ grund av bostadsbrist bor mÄnga av oss pÄ mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med TrÀstad 2012:s projekt "Bra bostÀder för smÄhushÄll till rimligt pris" som tittar pÄ bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och kÀnslomÀssiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). NÀstan alla spel görs i fÀrg, vilket gör fÀrg till en stÀndigt nÀrvarande faktor i spelet och spelkaraktÀrers uttryck. FÀrg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blÄtt kan förstÀrka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att fÀrg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktÀr till spelaren. Genom att anvÀnda fÀrgers associationsfaktorer inom generella fÀrgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktÀr innan spelaren hunnit interagera med den.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.