At vaere bÄde sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve bÄde en evne til at lytte indad til at kunne hÄndtere den sÄrbarhed, det medförer at stÄ frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

I wrote this thesis for myself and someone who would like to learn improvised music not from Jazz but Bach. I analyzed one composition by Bach, then I showed one example of using his idea to a Jazz standard tune. It was challenging for me to understand and analyze his composition as a Jazz improviser. To be honest I don't like to learn the music language from Bebop music but I like to play Jazz standard music. If someone would like to be good at playing jazz music, I think that it is important to know the music language in jazz.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Den hÀr uppsatsen behandlar ett konstnÀrligt projekt dÀr upphovsmannen komponerade ett jazzverk om cirka 45 minuter. Syftet Àr att utveckla och pröva olika strategier för att komponera lÀngre sammanhÀndande verk för jazzensemble. Vanligtvis har kompositionen en underordnad roll inom jazzmusik. Formuppbyggnaden Àr ofta enkel till förmÄn för improviserandet. HÀr ligger dock fokus pÄ kompositionen och upphovsmannen undersöker hur man kan gÄ tillvÀga för att komponera ett stort verk.

This master thesis is about the production of the record ?Brutus? with the band ?Trilobit?. Trilobit consists of the three musicians, myself, Stina Hellberg Agback on pedal harp, Simon Sva?rd on guitar and Karl Jansson on drums.During the production, I have analyzed different aspects of my own musicality and also the role of the pedal harp in jazz. I have found techniques that have simplified chromatic movements on the pedal harp, and also techniques that has developed the rhythmical aspect of my improvisation.I have also looked into my process in improvising and composing and developed new aspects, many thanks to the close collaboration with Simon Sva?rd..

En undersökning i hur de 72 sydindiska förÀldraragorna kan anvÀndas i harmonibaserad musik. Nya spÀnnande möjligheter finns till harmonisering, komposition och improvisation. En öppning till ett nytt harmoniskt nÀrmande som kan komma till anvÀndning vid möten mellan de mÀnniskor som har ragamusiken som grund, och de som har jazzen som sin. En ansats till utveckling av jazzmusikens sprÄk och klangvÀrld samt inspiration till fortsatt undersökning av alla parametrar som kan tÀnkas berika musiken. SÄvÀl lÄnat frÄn musikaliska traditioner frÄn hela vÀrlden, som att bara lÄta fantasin flöda..

Att med hjÀlp av improvisation framföra koraler med olika harmoniseringar och med olika tekniska modeller för att framhÀva dess Cantus Firmus Àr en mycket gammal metod. Detta Àr en del av utbildningen och en del av yrkesstoltheten hos kyrkomusiker. Cantus Firmus kan framhÀvas pÄ flera sÀtt, exempelvis om den spelas pÄ separat manual med solistisk registrering. DÄ spelas Cantus firmus i sopran- eller i tenorlÀge. Vidare kan koralen harmoniseras om i tonala varianter, med utgÄngspunkt i koralbokens harmonisering eller i exempelvis senromantisk stil.

Komponera och improvisera fram musik, för Orgel och piano, har jag alltid tyckt varit jÀttekul och inte sÄ svÄrt. Men att behöva tÀnka kring det, bestÀmma karaktÀr, tempo, stil, eller att det mÄste vara fÀrdigt till en viss tidspunkt m.m. har jag alltid vetat om att jag inte Àr bra pÄ, eller tyckt varit sÄ inspirerande att göra. Det har helt enkelt inte varit lika lÀtt av en hel del anledningar. I detta examensarbete kommer jag beskriva min förra kompoistionsprocess och den nya, utifrÄn en ny synvinkel, för min egen del, dÀr jag fÄr utmana och förÀndra mig sjÀlv som kompostiör genom att fundera hur jag gÄr tillvÀga och utvecklar min musik nÀr jag inte fÄr vara ?helt fri? vid instrumentet..

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur dramapedagogik kan anvÀndas inom företagsutbildning, och att diskutera dess eventuella för- och nackdelar. Genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och en workshop har vi sökt ta reda pÄ hur mÀnniskor i olika positioner uppfattar dramapedagogik.Metod och teori: De metoder vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer med en dramapedagog, en personalchef och en medarbetare, en workshop med tio projektledare som fÄtt göra vÀrderingsövningar och rollspel samt en enkÀtundersökning. I teoriavsnittet har vi beskrivit dramapedagogik samt tagit fram fyra grundstenar för en effektiv företagsutbildning. Vi definierar dramapedagogik som en pedagogisk metod dÀr fokus ligger pÄ processen och deltagarnas egna erfarenheter. Det finns olika metoder inom dramapedagogik, de vi berör Àr rollspel, improvisation och vÀrderingsövningar.

Detta Àr en jÀmförande studie av textförfattarverktyg och dess pÄverkan pÄ min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen pÄverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag fÄr mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex lÄtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens pÄverkan pÄ texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anvÀnda som hjÀlpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte Àr optimala i alla avseenden och att jag gÀrna vÀljer verktyg beroende pÄ vilken typ av lÄt jag Àmnar skriva. Jag har Àven funnit en kedja av verktyg och moment som jag kÀnner mig bekvÀm i och som hjÀlper mig prestera bÀttre Àn nÀr jag skriver texter utan verktyg. .

Syftet med denna uppsats Àr att ge en förstÄelse för hur en kompositionsprocess kan se ut. Analysen följer, genom skisser och loggbok, komponerandet av de tvÄ verken The Legend of Baddabah för kammarensemble och Reflektioner över trasig vÀnskap för symfoniorkester. Materialet ses i relation till tidigare forskning av kompositionsprocessen och undersöker hur Stan Bennetts schematiska modell stÀmmer in pÄ mitt arbetssÀtt. Jag redogör för hur tvÄ egna verk komponeras frÄn första idé till fÀrdigt partitur. I diskussionen behandlas dels hur Bennets modell till vissa delar stÀmmer överens med min skapandeprocess, dels hur jag anvÀnder olika metoder nÀr jag komponerar som improvisation och matematik, dels hur jag lÄter personer i min omgivning pÄverka min gestaltning av musiken, och dels hur tidspressen tvingar mig till handling..

Syftet med arbetet Àr att utveckla min förmÄga att utföra jazzimprovisation pÄ gitarr genom att undersöka och jÀmföra olika utvalda övningsmetoder: Att anvÀnda ackords-, led- och nÀrmandetoner, att sjunga det man spelar samt hÀmta inspiration frÄn andra jazzimprovisatörer. Jag kommer att undersöka var och en av dessa metoder individuellt för att slutligen jÀmföra och diskutera kring dem. I arbetets klingande delar improviserar jag över olika jazzstandards och utgÄr dÄ ifrÄn de utforskade övningsmetoderna.Efter att ha undersökt de tre övningsmetoderna har jag kommit fram till att det Àr mycket lÀrorikt att angripa ett sÄ pass stort Àmne som jazzimprovisation frÄn olika hÄll. Metoderna skiljer sig Ät samtidigt som de kompletterar varandra vÀl. Om man lÀr sig kombinera dem pÄ ett balanserat vis nÀr man improviserar har man kommit en bra bit pÄ vÀgen mot att bli en bra jazzimprovisatör..

FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.

Detta arbete gÄr ut pÄ att jag, i ett antal improvisationer, undersöker möjligheten att spela utan att tÀnka pÄ, reflektera över eller vÀrdera det jag spelar. De frÄgor och funderingar jag kommer att utgÄ ifrÄn Àr: * Kan jag spela utan att reflektera över detta jag spelar?* Kan jag spela utan att vÀrdera det jag spelar? * Hur pÄverkar dessa försök och förhÄllningssÀtt mitt musicerande i olika spelsituationer? Dessa frÄgor försöker jag besvara genom att med olika ramar och utgÄngspunkter göra undersökningar genom att improvisera och samtidigt dokumentera detta. Efter varje improvisation noterar jag hur jag upplevde situationen och jÀmför sedan detta med hur det lÀt och sÄg ut. Jag kommer att knyta an detta till Kenny Werners bok ?Effortless Mastery? och Stephen Nachmanovitchs bok ?Free play?..

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever pÄ konstnÀrlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation pÄ Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte Àratt undersöka upplevelser av feedback frÄn lÀrarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre Ärskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrÄn metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mÄl och syfte med uppgifter ofta Àroklara och att feedback pÄ skolan brister i bÄde kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar Àr viktig.Eleverna önskar att lÀrarna tydligare uttrycker sina Äsikter. UtöverfrÄgestÀllningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag pÄ reflektionsÀmnen, riktade till lÀrarna..