Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Författare: Johan SundTitel: Det handlar om instÀllning ? En studie om mental instÀllning i övningsrummetEnglish title: It is all about attitude ? A study of the effects of mental attitude in the practice room. Sökord: musik, psykologi, improvisation, övning, konstnÀrlig forskningDen hÀr uppsatsen handlar om mental instÀllning och hur den pÄverkar situationen i övningsrummet för en improvisationsmusiker. Med hjÀlp av loggboksanteckningar och videoobservation har jag studerat mig sjÀlv under Ätta övningspass dÀr jag, inför min examenskonsert, övar olika improvisationsverktyg och moment. Min idé var att söka svaren pÄ en av de frÄgor som vi musiker ofta stÀller oss: ?Varför spelade jag sÄ bra igÄr, men inte idag??.

Title: Learning to read music notation on the guitar ? an analysis of various guitar schools on the market with added own examples. Purpose: To analyse currently available teaching materials on the subject of guitar notation on the market. A comparative analysis is made of five chosen books on the topic. Four criteria for the analysis of these five books are stated: 1) Structure and progression of the study of reading music on the guitar.

Vi vill genom detta arbete visa pÄ de utvecklingsmöjligheter som finns inom improvisationsensembler. I en improvisationsensemble handlar det ofta om att spela solo (att ensam improvisera över ett visst antal givna ackord och takter) vilket samtliga elever vi trÀffade var mycket duktiga pÄ. Det vi dÀremot sÄg nÀr vi gjorde vÄra övningar var att eleverna ofta var i ?sin vÀrld? nÀr de improviserade, istÀllet för att vara medvetna om sin egen och de övrigas roll i ensemblen. Som blivande musiklÀrare/gitarrpedagoger har vi sett att elever ofta har en begrÀnsad sjÀlvbild (att eleven inte sjÀlv vet hur han/hon lÄter) samt vad han/hon sjÀlv kan bidra med för att fÄ en ensemble att bli mer samspelt.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som prÀglar processen mot en jÀmnare köns-fördelning pÄ samhÀllets högre chefspositioner. Den inleds med en kartlÀggning av aktuell forskning, som omfattar omrÄdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. UtifrÄn analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer pÄ chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsÀttningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundÀra syftet Àr att motivera upplÀgget pÄ en ledarskaps-utbildning, som bÄde möjliggör en könsutjÀmning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

SyfteBakgrunden till vĂ„rt Ă€mnesval stĂ„r att finna i en fundering som vi burit med oss i nĂ„gra Ă„r. Vi arbetar bĂ„da tvĂ„ med unga musikstudenter och vi har sett att sjĂ€lvförtroendet hos eleverna vad gĂ€ller mod att uttrycka sig och upptrĂ€da har vĂ€xt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har pĂ„verkat detta. Beror det pĂ„ deras intresse, eller skulle dessa unga Ă€ndĂ„ varit trygga i sin person? Har musiken pĂ„verkat deras vĂ€xande till unga vuxna sjĂ€lvstĂ€ndiga individer, och i sĂ„ fall hur? Är man tryggare och gladare för att man Ă€r bra pĂ„ nĂ„got och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever pĂ„ gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

Författare: Johan SundTitel: Det handlar om instÀllning ? En studie om mental instÀllning i övningsrummetEnglish title: It is all about attitude ? A study of the effects of mental attitude in the practice room. Sökord: musik, psykologi, improvisation, övning, konstnÀrlig forskningDen hÀr uppsatsen handlar om mental instÀllning och hur den pÄverkar situationen i övningsrummet för en improvisationsmusiker. Med hjÀlp av loggboksanteckningar och videoobservation har jag studerat mig sjÀlv under Ätta övningspass dÀr jag, inför min examenskonsert, övar olika improvisationsverktyg och moment. Min idé var att söka svaren pÄ en av de frÄgor som vi musiker ofta stÀller oss: ?Varför spelade jag sÄ bra igÄr, men inte idag??.

SammanfattningSyftet med studien Àr att genom ett sociologiskt perspektiv undersökade otraditionella frivilligorganisationernas eventuella roll ochmedverkan i JÀmtlands lÀns krisberedskapssystem. Studien Àr gjordutifrÄn frivilligorganisationernas perspektiv. Uppsatsen utgÄr frÄn ettfenomenologiskt perspektiv och analyseras med stöd av Karl Weicksteorier om meningsskapande. Vi har valt ut vissa delar avmeningsskapandets egenskaper: identitet, medskapande ochretrospektivitet tillsammans med Weicks fyra steg för att nÄ resiliens:kreativ improvisation, virtuella rollsystem, attityd till visdom ochrespektfull interaktion. Empirin hÀrrör frÄn tvÄ fokusgruppintervjuer,en enskild intervju och en enkÀt.

Introduktion: Forskning kring omvÄrdnadsteori har Ànda sedan Florence Nightingales tid varit aktuell. Utvecklingen har resulterat i mÄnga olika riktningar. Syfte: I denna uppsats var vi intresserade av att belysa aktuell forskning av omvÄrdnadsteoretiska strukturer och vilka tillÀmpningsmöjligheter samt vilka effekter/konsekvenser dessa kan ha för omvÄrdnadsinnehÄllet inom perioperativ omvÄrdnad.Metod: GenomgÄng gjordes av vetenskapliga artiklar vilka söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl tillika relative links samt genom manuell sökning. Metoden för artikelanalys har prÀglats av den hermeneutiska spiralen. Resultat: Fyra olika kategorier av perioperativ omvÄrdnadsteoretisk struktur ur tre olika perspektiv utkristalliserades.

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

Responsinsatser vid extra ordinÀra hÀndelser sÄsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en förÀnderlig och komplex miljö. Vissa hÀndelser gÄr till viss del att förutse men dessvÀrre inte att hindra, exempelvis översvÀmningar eller orkaner, medan andra hÀndelser kan vara svÄra att förutse, exempelvis jordbÀvningar eller tsunamis. Kraven pÄ prestation av de involverade responsorganisationerna vid sÄdana extrema hÀndelser Àr höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta Àr begrÀnsad. Improviserat arbete och anpassning efter rÄdande situation Àr dÀrför en förutsÀttning för en lyckad insats (Medonça, 2006).Tidigare forskning har visat att en rad svÄrigheter kan uppstÄ med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion Àn den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab dÀr deltagare fÄtt ta pÄ sig en roll de inte Àr utbildade för syftar denna studie till att nÀrmare undersöka förutsÀttningar och förmÄgor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete.En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förĂ€ndrade förutsĂ€ttningar för mĂ„nga företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvĂ€ndigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika sĂ„som flexibel struktur, fĂ„ nivĂ„er i hierarkin, hög kunskapsnivĂ„ och relativt nystartade, benĂ€mns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta Ă€r de relativt smĂ„ och Ă„terfinns i konsultbranschen.

Har dyslexi nÄgon inverkan pÄ musikens omrÄde? Har notlÀsningsproblematik en koppling till de lÀssvÄrigheter som Àr vanliga hos personer med dyslexi?Jag ville ta reda pÄ hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gÄ igenom litteratur inom omrÄdet och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom anvÀnt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att sjÀlv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmÀn kunskap pÄ omrÄdet och till resultaten frÄn intervjuerna.Kunskaperna inom omrÄdet Àr Ànnu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten nÀr det gÀller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstÀmde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet pÄverkas av dyslexi och framför allt utifrÄn det sÀtt som vi hÀr i vÀst oftast valt att nÀrma oss musiken och musikpedagogiken.

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.