Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om elever som gĂ„tt igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stĂ€rkt olika psykosociala förmĂ„gor samt fysiska kapaciteter. De frĂ„gestĂ€llningar studien utgick ifrĂ„n Ă€r:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmĂ„gan?Är det nĂ„gon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gĂ€ller ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar?MetodMetoden som anvĂ€nts Ă€r en kvantitativ enkĂ€t med till viss del kvalitativa ansatser, dĂ€r före detta elever pĂ„ gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrĂ„n ett abduktivt teoretiskt ramverk bestĂ„ende av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utstrĂ€ckning eller delvis) att stĂ€rka deras sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende, sjĂ€lvmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom samt till att öka deras sociala förmĂ„ga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmĂ„gorna Ă€r möjligheten att stĂ„ pĂ„ scen, improvisationen samt det egna skapandet.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar pÄ detta tilltal. Avsikten Àr mer preciserat att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehÄll och struktur pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter sÄsom de framtrÀder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frÄgestÀllningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad vÀcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framtrÀder dessa upplevelser för mig pÄ ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Att anvÀnda sig av devising som arbetsmetod för att i repetitionsprocessen arbeta fram en fÀrdig förestÀllning blir allt vanligare pÄ Göteborgs scener, pÄ institutionsteatrar sÄvÀl som i fria teatergrupper. Att devising idag anvÀnds i lÄngt större utstrÀckning i Sverige Àn vad som tidigare varit fallet, vÀcker frÄgor om metodens relevans i samtiden. Syftet med denna uppsats Àr att granska kopplingen mellan anvÀndningen av devising och postmodernismen. Detta utforskas med hjÀlp av intervjuer med flertalet Göteborgsverksamma teaterarbetare samt tidigare forskning kring begreppen devising och postmodernism. I uppsatsen undersöks devisingproduktioners utgÄngspunkter, arbetsstrukturer- och hierarkier, arbetsmetoder och arbetet med karaktÀrer i analysen.

Jag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator Àr en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte Àr att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger pÄ dialog, engagemang och delaktighet. Inte sÀllan med inriktning pÄ erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad Àr det jag gör nÀr jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, nÀr jag fÄr deltagarna att se sakfrÄgan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsÀttningar till konstruktiva dialoger? NÀr jag underlÀttar för deltagare att inte bara nÀrvara fysiskt under ett möte utan sÀkerstÀller att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i VÀxjö under vÄren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan Ären 2011-2013, baserade pÄ 18 Ärs erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ÀmnesomrÄdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fÄtt genom att öva och utveckla en kÀnsla för olika mÀnniskors och gruppers beteenden.