Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.

Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.

Purpose: This paper aims to describe the socialization process that audit associates experience within an auditing firm that is included in the Big 4-sphere. Our purpose is also to describe which attributes that characterize the organizational identity, and how these attributes are reflected in the self-image of the associates. Furthermore, we seek to explain how the socialization process has influenced the organizational identification. This subject is of interest since the business of auditing is facing higher demands from regulators and politicians, due to the bankruptcy of HQ-bank among others during the financial crisis in the beginning of the 21st century. Earlier research claims that the socialization process of recruits, especially in the initial state of the employment, has a major impact on their future values and attitudes in their job performance.

Ambitionen med denna uppsats Àr att förstÄ hur den autonoma marxismen analyserar förutsÀttningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhÀlle. Det handlar om samhÀllets förÀndringar, det vill sÀga förÀndringar i produktionsordningen och processen i största allmÀnhet. BÄde hur yrken till sin natur har förÀndrats, och vad detta fÄr för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhÄllande till begreppet mÀngden, och undersöka huruvida detta Àr ett begrepp som Àr relevant som ett "motstÄndssubjekt" mot den rÄdande kapitalismen, eller om det inte Àr det.Jag förvÀntar mig att finna mer styrkor Àn svagheter som talar för att mÀngden Àr just det politiska subjektet som, sÄ att sÀga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad vÀrld.Detta Àr först och frÀmst ett försök till en positiv analytisk förstÄelse, som försöker förklara och positionera mÀngdbegreppets hÀrkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstÄ dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förÀndring med hjÀlp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har sÄledes bÄde sina idéhistoriska drag dÄ den försöker söka mÀngdens begreppsmÀssiga hÀrkomst, och sina sociologiska drag, dÄ den försöker koppla ihop mÀngdbegreppet med rörelseforskningen. Den anvÀnder sig dock i större utstrÀckning av Hardt och Negris analys av samhÀllets förÀndring Àn av sociologiska teoretiker.

Titel: ?Journalister kan ju egentligen ingenting? ? En studie i ungas förtroende för sina nyhetskÀllorFörfattare: Jonatan Eriksson, Eva-Karin FredrikssonHandledare: Oscar WestlundUppdragsgivare: TidningsutgivarnaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2010Syfte: Att undersöka ungas mentala relationer till de nyhetskÀllor som de anvÀnder.Metod- & materialval: Kvalitativ intervjustudie med 11 gymnasieelever.Huvudresultat: Eftersom det i studien inte görs nÄgra generaliserande ansprÄk ska studiens resultat inte anvÀndas för att skapa en bild av hur ungdomar generellt ser pÄ sitt nyhetsutbyte och sitt medieförtroende. Studien bidrar med olika nyanser av förklaringar till vilka utbyten de unga söker och hur de vÀrderar dem. Trots att ingen av de elva intervjuade explicit uttrycker att de söker utbytet information frÄn nyhetsmedier, upplever de ÀndÄ att de fÄr nÄgot slags basbehov av samhÀllsnyheter mÀttat. De nyheter som de tar del av ger en bred, men grund bas för nyhetsintaget.

Denna uppsats behandlar borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar. Det primÀra mÄlet för begrÀnsningar vid vÀrdeöverföringar Àr att skydda borgenÀrer. BorgenÀrsskyddet i svensk rÀtt Äterfinns i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen i form av beloppsspÀrren, som benÀmns som principen om skyddet för det bundna kapitalet, och försiktighetsregeln. De lege lata ger inte lagregeln nÄgot nÀmnvÀrt skydd för bolagets borgenÀrer.

Ett stort problem som mÄnga företag och avdelningar lider av idag Àr hög personalomsÀttning med kunskapsförluster och brist pÄ kunskap hos ny personal som konsekvens. Hos företag med hög personalomsÀttning Àr det viktigt att fÄ in ny personal snabbt och effektivt, samtidigt som denna nya personal behöver tillrÀckligt hög kunskapsnivÄ för att kunna hantera arbetsuppgifterna. En avdelning som detta problem Àr aktuellt för Àr kundserviceavdelningen pÄ Swedbank Babs, ett företag som arbetar med kortinlösen. För att förbÀttra förhÄllandet mellan anstÀllningstid och utbildningstid koncentrerar sig denna undersökning pÄ att förbÀttra kunskapsnivÄn och förkorta utbildningstiden.Bakgrunden har gett en frÄgestÀllning som lyder: ?Hur förbÀttras kunskapsnivÄn trots en förkortning av grundutbildningen?? För att kunna besvara frÄgestÀllningen har information sökts i teorin inom omrÄden som utbildning, inlÀrning och kunskap.

Optionsprogram har sedan 1990-talet blivit en allt mer tillÀmpad form av ekonomisk kompensation i företag. Orsaken till varför denna kompensationsform blivit allt mer populÀr Àr för att undvika intressekonflikter som kan uppstÄ mellan aktieÀgarna och VD eller övriga anstÀllda.Informationsassymmetri Àr grundproblemet i denna intressekonflikt, som uppstÄr i situationer dÄ VD eller andra anstÀllda innehar information om företaget som aktieÀgarna inte har tillgÄng till. För att undvika intressekonflikter och för att skapa en intressesammanslagning anvÀnds optionsprogram för att sÀkerstÀlla att VD eller anstÀllda arbetar i enlighet med aktieÀgarnas vilja. Inom vetenskaplig forskning har detta omrÄde studerats flitigt och dÀr bland annat nyttan av optionsprogram har ifrÄgasatts. Forskning pÄ omrÄdet har ocksÄ visat att marknaden reagerar positivt nÀr ett optionsprogram introduceras.I denna studie har dÀrför utgÄngspunkten varit att undersöka vilket utfall optionsprogram har haft och vilka skillnader som gÄr att finna beroende pÄ till vilka optionsprogrammen riktat sig till.

An uncountable number of companies are present in foreign markets as a result of what we commonly choose to call globalization. This is especially true for Swedish companies traditionally operating on small markets. A company that is about to establish on a new market is faced not only with possibilities but also with challenges and risks. Researchers have found that companies that establish on foreign markets will have to deal with competitors on the national as well as on the global market, and therefore need consider how they globalize their brands. In addition to this, a brand can only reach international success if its message is coherent within and across every single market.

At the beginning of 2011, Sweden started using the European rules for structural design, the Eurocodes, instead of the previous national rules. In both the previous rules and the Eurocodes, it is possible to dimension concrete columns using tabled values. However, the required cross section measurements have increased considerably. Moreover, it is possible to dimension concrete columns using calculations, however, this is unusual.The development of a fire in a fire cell can be divided into the growth stage, the fully developed fire and the cooling phase. The duration of each phase, as well as the temperature, is dependent on a number of factors, e.g.

This thesis is based on the implementation of a bilateral rural development program in Burkina Faso. The main purpose of this study was to put the actual implementation process of a bilateral development program in view. This was done by investigating how two dominant perspectives in the implementation literature can explain what in fact happens during the realization of an aid program. A further aim of the thesis was to explore the limitations of these two dominant theories, in order to get a full understanding of the complexity of the realization of an aid program. Based on the implementation theory, this study shows that the realization of an aid program can be understood from three different angles.

SprĂ„kets möjligheter och begrĂ€nsningar nĂ€r det gĂ€ller att tala om och tolka en bild har alltid fascinerat mig. Är grĂ€nserna för vad vi kan sĂ€ga eller skriva ner om en bild olika beroende pĂ„ vilket sprĂ„k vi talar? I en visningssituation pĂ„ ett museum talar man om, beskriver och analyserar bilder, konstverk och andra visuella objekt och sĂ€tter in dessa i ett kulturellt sammanhang. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka hur tvĂ„ sprĂ„k, svenska respektive mandarin med helt olika skriftlig representation, anvĂ€nds i en sĂ„dan situation och belysa skillnader och likheter nĂ€r man talar om och förmedlar kunskap om kinesiska bildobjekt.I studien analyseras transkriptioner av intervjuer kring fyra utvalda kinesiska bildobjekt med tvĂ„ informanter med respektive sprĂ„k som modersmĂ„l. Kvantitativt skiljde sig de sammanlagda texterna kring objekten Ă„t nĂ„got i omfattning Ă€ven om de innehĂ„llsmĂ€ssigt föreföll likvĂ€rdiga.

Satskonnektion visar pÄ de logiska sambanden mellan satserna i en text. En markör som markerar samband kallas för konnektiv. Denna markör fungerar som en ledtrÄd och hjÀlper lÀsaren att förstÄ de logiska sambanden i texten.Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om de mer erfarna skribenterna pÄ gymnasiet anvÀnde fÀrre konnektiver i sina texter Àn eleverna pÄ högstadiet. Uppsatsen hade Àven ett delsyfte som handlade om att undersöka om det fanns nÄgra skillnader eller likheter i sÀttet att anvÀnda konnektionsbindning mellan högstadiet ? gymnasiet och mellan flickor ? pojkar.Materialet som utgjorde undersökningens grund var 40 elevtexter frÄn de nationella proven i svenska.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur pedagogernas verbala och kroppsliga agerande i förskolans samling bidrar till att skapa könskonstruktioner interaktionellt. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds historikern Hirdmans genussystem, vilket bygger pÄ resonemanget att samhÀllets struktur kring kön och genus organiseras utifrÄn en dikotomi mellan könen och en hierarki dÀr mannen/det manliga Àr överordnat kvinna/det kvinnliga. DÀrtill anvÀnds ett kompletterande synsÀtt dÀr ocksÄ en eventuell pluralism i könskonstruerandet inom könskategorierna ska kunna bli synlig. Den datainsamlingsmetod som har anvÀnts Àr observation med hjÀlp av videoinspelningar, och analysen har sedan genomförts utifrÄn etnografiska riktlinjer. Observationerna har genomförts pÄ en 3-5-Ärsavdelning och omfattar tio observationstillfÀllen som tidsmÀssigt varierar mellan femton och femtio minuter.