Logiska samband i elevtexter En komparativ studie av högstadie- och gymnasieelevers konnektionsbindning.
Satskonnektion visar på de logiska sambanden mellan satserna i en text. En markör som markerar samband kallas för konnektiv. Denna markör fungerar som en ledtråd och hjälper läsaren att förstå de logiska sambanden i texten.Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om de mer erfarna skribenterna på gymnasiet använde färre konnektiver i sina texter än eleverna på högstadiet. Uppsatsen hade även ett delsyfte som handlade om att undersöka om det fanns några skillnader eller likheter i sättet att använda konnektionsbindning mellan högstadiet ? gymnasiet och mellan flickor ? pojkar.Materialet som utgjorde undersökningens grund var 40 elevtexter från de nationella proven i svenska. 20 av texterna kom från högstadiet respektive gymnasiet och hälften av texterna var skrivna av flickor och hälften av pojkar. Dessa 40 texter var betygsatta med MVG.Metoden som användes i uppsatsen var både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa delen bestod av att varje konnektiv identifierades, vilket gjorde det möjligt att genomföra en kvantitativ redogörelse av konnektivtätheten i elevtexterna. Den kvalitativa delen av uppsatsen bestod av att varje konnektiv klassificerades in i olika typer av konnektion. Kontexten fick bestämma vilken konnektionstyp en konnektiv tillhörde.Resultatet av den kvantitativa redogörelsen visade att antalet konnektiver per 100 ord var fler hos högstadieeleverna än hos gymnasieeleverna. Detta indikerar att de mer erfarna skribenterna på gymnasiet använder färre konnektiver än eleverna på högstadiet. Forskaren Catharina Nyström menar att detta kan betyda att erfarnare skribenter väljer att inte markara logiska samband mellan satser explicit utan väljer istället att lämna dem omarkerade. På så sätt får läsaren själv skapa de logiska sambanden i en textAnalysen av satskonnektion visade att det fanns mer likheter än skillnader mellan högstadie- och gymnasieelevers sätt att använda konnektionsbindning i sina texter. Samma resultat visade jämförelsen mellan flickor och pojkar. För att öka generaliserbarheten i resultatet vore det önskvärt att utöka studiens omfång till att inbegripa fler elevtexter, men detta lämnar jag åt andra forskare.