Syftet med denna uppsats Àr att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar pÄ sitt deltagande.Genom nio intervjuer med elva informanter i Äldrarna 8-17 Är belyses aspekter sÄsom inflytande, kÀnsla av delaktighet och möjligheter till pÄverkan, betydelsen av att fÄ medverka i TV samt tankar om kÀndisskap och att bli sedd. NÀmnda aspekter sÀtts sedan i relation till barnrÀttskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och förestÀllningar om barndom.Studiens teoretiska utgÄngspunkter har makt som övergripande tema och berör tre omrÄden. Först belyses begreppen makt och diskurser, dÀrefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhÀllet genom bland annat media och slutligen presenteras teorier frÄn barndomsforskning dÀr maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.Genom intervjuerna framgÄr att ett vuxet förhandsarbete prÀglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra nÄgra större förÀndringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sÀgas gÄ stick i stÀv med barnrÀttskonventionen. Barnen Àr dÀrmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla.

Sammantaget tyder analysresultaten pÄ att tron pÄ kameraövervakningens möjligheter och anvÀndbarhet Àr omfattande. Teman rörande trygghet och sÀkerhet för personal, kunder, elever och sÄ vidare Àr Äterkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rÀdsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förÀndras med uppsÀttningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjÀlp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskrÀcka brott samt att underlÀtta identifiering och gripande av dem som eventuellt begÄr brott trots kamerorna. Problem som identifieras och Àmnas ÄtgÀrdas med övervakning Àr ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering dÀr mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlÀtta för verksamheten ochskydda frÄn olyckor med mera genom anvÀndningen av kameraövervakning.

TjÀnsteföretag Àr kunskapsintensiva företag som Àr beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det Àr vanligt inom dessa företag att basera arbetet pÄ en projektform. Detta innebÀr att nÀr ett projekt ska bedrivas tillsÀtts en projektgrupp, bestÄende av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktÀr kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att Àga rum samt Àven nÄgon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmÀnt vedertagen modell eller produkt sÄ mÄste den framtagna kunskapen valideras av bestÀllaren.

Denna avhandling har berört modellering av skÀrmekaniska analyser genom Finita Element Metoden (FEM) och metoder för att verifiera berÀknade resultat. Analytiska modeller för skÀrade bearbetning i ortogonal svarvning har studerats för att förklara faktorer kring spÄnbildningsprocessen och temperaturer i kring skÀrgeometrin. Syftet var att utvÀrdera möjligheter till anvÀndningsomrÄde av FE-berÀkningar samt utvÀrdera effektiva mÀtmetoder för att verifiera berÀknade vÀrden för kraft, temperatur och spÄnform. AdvantEdge, en specialanpassad FE-kod för skÀrande bearbetning anvÀndes med fördefinierade materialdata för att utvÀrdera möjligheten att modellera skÀrprocessen. Programmet anvÀnder sig av en explicit lagrange formulering med kopplade mekaniska och termiska ekvationer.

Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.

Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrÄn ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skÀl att ifrÄgasÀtta hur vÀl de fungerar i praktiken. Det föreligger svÄrigheter nÀr samtliga organisationsmedlemmar pÄ alla organisatoriska nivÄer ska skapa förstÄelse runt samma innehÄll.       Under 2011 infördes en nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och vÀrdegrund inom Àldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie Àr detta arbete men studien avgrÀnsas till det innehÄll som gÀller bemötande.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.

Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.

Introduction In order to foster innovation of medical devices within the healthcare sector, a collaboration project, PUSH, has been initiated including the hospitals managed by the Stockholm County Council. The collaboration aims to capture ideas from employees and turn them into so called ?high-practice? products as well as facilitate the possibilities for medical device companies to try out their products in the settings of healthcare. Collaborations for innovation, comparable to the PUSH project, can be found in both Swedish and foreign regions, but some of them fail to survive due to obstacles affecting the progress of each collaboration. Avoiding the same destiny will be a challenge to the PUSH project.Purpose The purpose is to search for factors affecting organizational collaboration concerning innovation systems for medical device development.

I Sverige finns idag en vedertagen metod för att bestÀmma dimensionerande flöde för dammanlÀggningar. De teoretiska berÀkningarna av dimensionerande flöde för dammanlÀggningar tillhörande flödesdimensioneringsklass I baseras pÄ HBV-modellen, en begreppsmÀssig hydrologisk berÀkningsmodell som beskriver samspelet mellan de meteorologiska och hydrologiska förhÄllanden som rÄder inom ett avrinningsomrÄde. BegreppsmÀssiga hydrologiska modeller baseras pÄ vattenbalansen och anvÀnds för att bestÀmma tillrinning till vattendrag, sjöar eller andra vattenförekomster. Vid hydrologisk modellering med begreppsmÀssiga modeller tas ingen explicit hÀnsyn till vattendragets geometri. TrÄnga sektioner i naturliga vattendrag kan hindra vattnets framfart och orsaka dÀmning uppströms den trÄnga sektionen.

Svenskt arbetsliv stÄr inför stora förÀndringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, Àr pÄ vÀg ut ur arbetslivet och ska ersÀttas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata Àldre medarbetares kunskap innan den lÀmnar organisationer. Det gÀller att pÄ bÀsta sÀtt överföra Àldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhÄller sig till den kunskap blivande pensionÀrer har utvecklat under sina arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgÄngar samt hur blivande pensionÀrer upplever övergÄngen till pension.Tidigare forskning visar att fÄ organisationer anvÀnder kunskapsöverföring frÄn Àldre till yngre medarbetare vid pensionsavgÄngar.

Pornografi och sex som underhÄllning i massmedia Àr nÄgot som det skrivits och forskats om lÀnge och mycket ? förutom i en genre av media. Radio. Forskarna verkar vara lika omedvetna om denna genre som de flesta andra man frÄgar. Va, finns det porr i radio? Àr den vanligaste frÄgan jag fÄtt nÀr jag blivit tillfrÄgad att berÀtta om vad mitt c-arbete handlar.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna Ă€r en mĂ„lgrupp som marknadens aktörer gĂ€rna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, Ă€r det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt pĂ„ rutin och i invanda mönster? Är förstagĂ„ngsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frĂ„gor som miljö och arbetsförhĂ„llanden Ă€r viktigare nĂ€r det gĂ€ller produkter till barn?Syftet Ă€r att inhĂ€mta information frĂ„n förstagĂ„ngsmammor avseende deras konsumtionsmönster nĂ€r det gĂ€ller barnprodukter som klĂ€der, leksaker och blöjor. Tanken Ă€r att fĂ„ insikt i hur de vĂ€ljer sina varor, om det Ă€r etiska eller estetiska faktorer som Ă€r avgörande eller kanske en kombination av de tvĂ„.Undersökningen görs med teoretisk utgĂ„ngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgĂ„ng i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.