Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.

SammanfattningMÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur döva förelÀsare signalerar vad som Àr biinformation i en deskriptiv teckensprÄkstext. Materialet bestÄr av tre olika förelÀsningar som analyserats i annotationsprogrammet ELAN.Biinformation kan dels bestÄ av lÀngre utvikningar och dels parentetisk information i form av korta inskjutna avbrott i huvudinformationen. LÀngre utvikningar tycks krÀva en tydlig och explicit inledning och avslutning i form av lexikala uttryck medan parentetiska kommentarer verkar kunna markeras enbart med prosodi och utnyttjandet av teckenrummet.Analysen visar att det Àr mycket vanligt att man utnyttjar spatial förskjutning för parenteser, antingen genom att byta hand, placera tecknen Ät ena sidan eller att rent fysiskt förflytta sig i rummet. DÄ en parentes avslutar ett tema (termination) verkar den ofta fÄ en spatial förskjutning Ät höger (till skillnad mot i narrativa texter dÀr parentetisk information placeras till vÀnster i teckenrummet). Den Ätföljs Àven av höjda ögonbryn och ofta hÄlls parentesen samman med hjÀlp av teckenfragment.I de fall dÄ man ÄtergÄr till huvudtemat som om parentesen aldrig funnits (continuation) verkar man istÀllet anvÀnda sammandragna ögonbryn, uppdragna kinder samt ibland Àven rynkad nÀsa och kisning.

BAKGRUND: Som lÀrarstudent har jag pÄ mina vfu-placeringar uppmÀrksammat hur en del elever har svÄrt att förstÄ det lÀsta, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturlÀsning. NÀr jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, vÀckte det mitt intresse, att undersöka detta nÀrmare. Med hjÀlp av litteratur och aktuell forskning pÄ omrÄdet, försöker jag klargöra hur lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse definieras enligt litteraturen. UtifrÄn litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur lÀsförstÄelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell lÀsforskning föresprÄkar pÄ omrÄdet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.

Studien undersöker förÀndringens pÄverkan pÄ kunskapsöverföring utifrÄn en fallstudie av distanshandelsföretaget Haléns implementering av ett nytt informationssystem. Vi har genom en kvalitativ ansats och en abduktiv metod Àmnat ge vÄrt bidrag till redan existerande teori. Studiens problem definieras av den inneboende hotande naturen som förÀndringar innebÀr. I synnerhet ny informationsteknologi kan av medarbetare ses som nÄgot frÀmmande om den teknologiska osÀkerheten i organisationen Àr hög. DÄ det Àr av stor vikt för organisationer att en ny teknologi pÄ ett bra sÀtt implementeras i organisationen Àr det viktigt att bemöta detta förvÀntade förÀndringsmotstÄnd.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förÀndringar för kyrkorna i sÄvÀl globalt som lokalt perspektiv. TvÄ rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. TonlÀget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan bÄde mÀnniskor och organisationer vid sÄdana möten.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig pÄ redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, Àr jÀmförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jÀmförbarheten. Det skÀl som anges baserar sig pÄ regler stipulerade i IFRS.

Denna C-uppsats granskar OmVÀrlden som behandlar bistÄnd, utveckling och globala frÄgor och som stÀlls till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna pÄverkar samhÀllets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala förestÀllningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingslÀnder.Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras pÄ fem skilda reportage ur OmVÀrlden. Syftet Àr vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhÀllets förestÀllningar om rÄdande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemomrÄde stÀlls frÄgor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och pÄverkan vad gÀller OmVÀrldens redaktionella innehÄll.

De flesta sÄvÀl praktiker som teoretiker Àr nog överens om att utvecklingen av stÀder mÄste vara hÄllbar, men hur uppnÄs en hÄllbar stadsutveckling? Denna uppsats handlar om arbetet med hÄllbar stadsutveckling i praktiken och hÄllbar stadsutveckling som en lÀrandeprocess. FrÄn det att hÄllbar utveckling etablerades med Brundtlandrapporten 1987 och det dÀrpÄ följande begreppet hÄllbar stadsutveckling, har mÄnga tolkningar gjorts av innebörden till begreppen. TillvÀgagÄngssÀtten för att generera hÄllbar utveckling och hÄllbar stadsutveckling har ocksÄ visat sig vara otaliga, det finns ingen allmÀngiltig metod att följa och det kan vara problematiskt att gÄ frÄn policy- till genomförandenivÄ. Det innebÀr att begreppen Àr under utveckling och det pÄgÄr stÀndigt lÀrande om hur det skall uppnÄs. Den röda trÄden genom uppsatsen har varit att studera hÄllbar stadsutveckling som en lÀrandeprocess genom att studera hur kunskap utvecklas för hur hÄllbar stadsutveckling kan genomföras i praktiken och hur begreppet implementeras och operationaliseras. Uppsatsen bygger pÄ djupintervjuer med olika aktörer i SkÄne representerande olika projekt och verksamheter med fokus pÄ hÄllbar stadsutveckling.

Denna studie ingÄr i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sÀtt att se pÄ elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehÄll och form. Studien utgÄr frÄn ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn pÄ sprÄkande, dÀr Àven barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medsprÄkare. Syftet med studien Àr att studera elevers (Ärskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna Àr relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter frÄn tvÄ olika skrivsituationer i Ärskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.

Dagens svenska samhÀlle har förÀndrats frÄn att ha varit av kollektivistiskt karaktÀr till att bli mer individualistiskt dÀr fokus numera ligger pÄ individen och hans/hennes fria val. FrÄgan Àr hur detta individualistiska tÀnkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rÀtt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka Àr program som i grundskolan anvÀnds för att frÀmja socialt och emotionellt lÀrande hos elever för att i förlÀngningen motverka vÄld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilken vÀrdegrund programmen förmedlar och hur de förhÄller sig till den svenska kontemporÀra utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara tvÄ liknande program har under analysen visat sig vila pÄ, till viss del, olika vÀrdegrunder.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ledare pÄ högre nivÄ idag ser pÄ begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhÄllandet dem emellan. Jag har stÀllt frÄgor som syftar till hur de idag ser pÄ begrepp som dessa, samt ocksÄ spÄrat uttalanden som skiljer pÄ dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gÀller ledarskap har jag spÄrat uttalanden som kan belysa varifrÄn konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, Àr att de vÀrderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lÀgga pÄ olika adjektiv som kommunikativt, visionÀrt, symboliskt etcetera.Jag vill alltsÄ i denna studie lyfta fram ett synsÀtt som lÀgger fokus pÄ kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke pÄ att det idag argumenteras för nÄgot som kallas kommunikativt ledarskap.

Background: Sporting events conveyed by the TV medium affect people and can give many unforgettable experiences. Sport may be synonymous with excitement and drama or just serve as entertainment. Through TV broadcasts from different sporting events, millions of televiewers all over the world have enjoyed athletic feats of extreme top class. TV broadcast sport always attracts a great number of viewers, also in Sweden. The prices of broadcasting rights to sporting events have risen strongly during the last decade, much as a consequence of the increasing competition between different TV companies both internationally and in Sweden.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka religiösa förestÀllningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och ÀppeltrÀd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt dÄ tvÄ viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna vÀrden och auktoriteter. PÄ den svenska skönlitterÀra marknaden hade modernismen gjort sitt intrÄng. Martinson sjÀlv Àr emellertid definierad som statarförfattare. De frÄgestÀllningar jag har utgÄtt frÄn i analysen av Kvinnor och ÀppeltrÀd Àr; hur kristendomen framstÀlls, vilken bild av romanen fÄs genom jÀmförandet med bibliska motiv samt om det gÄr att finna tankemönster ur andra religioner Àn kristendomen?I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer frÀmst genom att analysera Kvinnor och ÀppeltrÀd ur ett jÀmförande perspektiv.