Christianity has for a long time played a significant role in the Swedish school system, which can be seen in the syllabus of the course religion in 2011 where Christianity got a special status and the Christian alignments were explicit named. The aim of this essay was to see whether, and if so how, Christianity and its three alignments ? Catholicism, Orthodoxy and Protestantism ? had developed a greater impact in religion textbooks for grades 7?9 adapted to Lgr 11 compared to Lpo 94 and partly to see if there had been any changes and to what extent. The main question concerned whether Christianity had a greater impact in religion textbooks adapted to Lgr 11 than Lpo 94 and how Christianity could be seen as culture-religion. The sub-questions concerned whether there was any differences in what Christianity is and to what extent Christianity were represented in religion textbooks, but also if any difference to what range the three alignments where represented. The study consisted of six religion textbooks for grades 7?9, where three were adapted to Lpo 94 and three to Lgr 11.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jÀmföra tvÄ minnesteknikers effektivitet pÄ associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tÀnkande eller genereringseffekten pÄverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet dÀr de först utförde alternate uses task för att mÀta individuella skillnader i divergent tÀnkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande dÀr ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande dÀr orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

 In his book Wittgenstein on Rules and Private Language (1982) Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book Philosophical Investigations (1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of WittgensteinŽs idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentatorsŽ different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal.

Uppsatsen utgÄr frÄn ett litteratursociologiskt perspektiv, dÀr speglingsteorin Àr en viktig del. Speglingsteorin innebÀr att man betraktar litteraturen som en spegling av samhÀllet. Klassiska verk anvÀnds till exempel som sociohistoriska kÀllor till andra samhÀllen och epoker. UtgÄngspunkten för den hÀr studien Àr att det inte enbart Àr de klassiska verken som utgör en sÄdan kÀlla, utan att Àven dagens populÀrlitteratur kan ses som en lÀnk till hur mÀnniskor och samhÀlle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen Àr att litteraturen fyller en funktion för lÀsarna, nÀmligen att den tjÀnar som stöd och hjÀlp i mÀnniskors liv.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur gymnasieskolors webbtexter kan förstÄs i förhÄllande till diskurs. För att undersöka detta utgÄr jag frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? tvÄ privata och tvÄ kommunala skolor.Uppsatsens ansats Àr sprÄkvetenskaplig. Stor vikt lÀggs dÀrför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

SammanfattningI denna undersökning har intresset varit den kommunikation lÀraren anvÀnder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det Àmne lÀraren undervisar i. Hur gör lÀraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lÀrarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrÄgorna i en analys av valda delar i undervisning.Syftet har varit att genom observationer av lÀrarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfÀlle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att pÄ detta sÀtt upptÀcka vad, hos sig sjÀlv eller i sin egen kommunikation, lÀraren anvÀnder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frÄgorna som stÀllts har varit vilka retoriska aktiviteter lÀraren anvÀnder sig av i undervisningstillfÀllet, samt vilka didaktiska konsekvenser fÄr anvÀndandet av dessa aktiviteter för undervisningen?Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lÀrare samlades lÀmpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.GrundlÀggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och Àven didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna.

Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehĂ„llsanalys pĂ„ datamaterialet som har bestĂ„tt av en av deras senaste reklamfilmer, sekundĂ€ra intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt pĂ„ hemsidan. Vi har Ă€ven kompletterat analysen genom att göra en sekundĂ€r analys pĂ„ forskaren Rebecca Beals studier av den subkultur som WeSC anvĂ€nder sig utav i sin emotionellt sĂ€ljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen ? 1. Öppet deltagandet, att alla skulle fĂ„ möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2.

Det Àr viktigt med ett effektivt samarbete och en vÀlfungerande kommunikation i dynamiska miljöer, till exempel vid slÀckningsarbetet av en brand. Bristande kommunikation i en sÄdan miljö skulle kunna fÄ förödande konsekvenser.Denna uppsats bygger pÄ material frÄn studien ?Bridging Cultural Barriers to Collaborative Decision Making in On-Site Operations Coordination Centers?, dÀr 32 svenskar samarbetade i olika lagkonstellationer med att slÀcka simulerade eldar i mikrovÀrlden C3Fire.Kommunikationsteorier visar pÄ att personer samtalar med varandra efter en viss struktur; deras yttranden tenderar att komma i par, sÄ kallade nÀrhetspar. Denna studie syftade till att undersöka nÀrhetspar i bestÀllningssekvenser, i form av en bestÀllning av vatten och/eller brÀnsle följd av en bekrÀftelse. Till sin hjÀlp hade försöksdeltagarna en datorskÀrm med en karta samt tillgÄng till ett e-postverktyg för att kommunicera inom laget.

During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architectsŽ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors.Our questions at issue are:What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice?How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? The study consists of three case studies, carried out in the same way.

The purpose of the following essay has been to identify four men?s momentums of their volunteer access to treatment for their disruptive gender-based violence. The questions that have been asked in the entrance of this field have been divided into the following questions: (i) is it possible to identify the processes of change that leads to turning points into the interviewed men's treatment of violence, (ii) how do the interviewed men, themselves, reflect on their turning points into treatment, and (iii) are there other, implicit, interpretations and analyzes of men's access into treatment that I can discern in their stories? As a point of departure of the analysis one theoretical perspective has been used to explain and analyze men?s access to treatment, the sociological life course perspective, focusing on the concept of turning points.The method to approach this field has been qualitative interviews with a life story oriented approach which means that, focus has been to let the four interviewed men describe their lives from early childhood to their adulthood and from their histories identify contingent processes to their access of treatment. The study resulted in a division of two parts, one part consisting the processes that have been identified by the men?s stories of present tense of violent outbursts.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfÀren. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna frÄn en enkÀtundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna Àr individer med gröna (miljövÀnliga) vÀrderingar och en grön (miljövÀnlig) livsstil ? de troende; individer med gröna vÀrderingar och en grÄ (icke miljövÀnlig) livsstil ? hycklarna; individer med grÄa (icke miljövÀnliga) vÀrderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med grÄa vÀrderingar och en grÄ livsstil ? vÀgrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

Drawing on theories of ethnic representations in mainstream news media and racial discrimination (van Dijk 2000, Hultén 2006, Husband & Downing 2005, Wodak 2011), and using methods of critical discourse analysis (mainly van Dijk 1993, 1991, Fairclough 1995) this bachelor thesis aims to investigate the inter-textual and inter-discursive relationship between selected editorial and opinion pieces written by three mainstream right wing ?symbolic elites? and the xenophobic blog ?Avpixlat?. The three selected symbolic elites are: Per Gudmundsson, editorial writer at the second largest Swedish newspaper SvD, Andreas Johansson Heinö, academic with a P.H.D. in political science, specialized on issues of integration and ethnic relations, and Paulina Neuding, editorial writer at SvD and editor in chief for right-wing oriented magazine Neo. All three are actively taking part in the mediated discussion of ethnic relations in Sweden from a liberal-conservative perspective.