The aim of this study is to discuss the implementation of Swedish integration policy from the perspective that public officials, so called front-line bureaucrats, are the real creators of this policy. The concept of integration is far from unambigous; it can have different meanings depending on the theoretical perspective applied. This give topical interest to the question of how the concept is conceived on the national level versus the implementation level. I also aim to uncover how these front-line bureaucrats look upon their role as creators of integration policy. My material consists mainly of interviews with front-line bureauctrats.

Introducing a new type of IT-structure means a change that employees within an organization must adapt to. Today, many companies have implemented information technology in the form of Enterprise Resource Planning (ERP) Systems and find themselves in th so-called Second Wave stage where an after work is ongoing with continual improvement that involves changes that employees need to understand and act upon. To learn how to work with these recurrent misadventures is of importance because it is seen as a critical factor in order to take advantage of the ERP system and its benefits. To study this a study was conducted through personal interviews at Apoteksgruppen AB which a few years ago introduced a new ERP system. There the authors saw that employees learned in different ways depending on the position, and that the more responsibility this person had the greater freedom this person had to resolve their problems and therefore learned more effectively.

Denna studie fokuserar pÄ arbetssituationen för kommunens handlÀggare i samband med organisationsförÀndringar vid implementering av en ny reform. I studien behandlas frÄgestÀllningar som rör yrkesrollen, handlingsutrymme och organisationsförÀndringar i förhÄllande till reformen.Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har genomfört intervjuer med handlÀggare inom omrÄdet. För att analysera materialet har vi anvÀnt oss av nyinstitutionell organisationsteori samt psykosociala perspektiv pÄ organisationsförÀndringar.Studiens resultat visar att arbetssituationen för vÄra informanter varierar beroende pÄ olika faktorer. Dels hur organisationen ser ut, chefens roll, personliga förhÄllningssÀtt till förÀndringar samt vilka möjligheter som finns att vara delaktig och att pÄverka i samband med förÀndringen. Slutsatsen Àr att Àven om man generellt Àr positivt instÀlld till mÄlet för reformen sÄ Àr man negativ till vissa inslag, exempelvis att barnperspektivet och helhetssynen gÄr förlorad.

Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters pĂ„tryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket Ă€r tĂ€nkt ersĂ€tta dagens tidsbaserade vĂ€gavgiftssystem. En grundtanke med ett införande Ă€r att en stor andel transporter sker pĂ„ vĂ€g och av utlandsregistrerade fordon, det Ă€r dĂ„ mer rĂ€ttvist och samhĂ€llsekonomiskt att de som anvĂ€nder vĂ€garna ocksĂ„ betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och Ă€r mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer AnvĂ€ndare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och BlĂ„ljusenhet.

Uppsatsen Àr baserad pÄ en fallstudie gjord pÄ Tetra Pak. Syftet med fallstudien var att utforma en lista med faktorer att som bör beaktas för att ett införande av ett Competence Management-system ska bli framgÄngsrikt. TillvÀgagÄngssÀttet i fallstudien har varit en dokumentstudie och ett antal intervjuer. AnvÀnda teorier Àr hÀmtade frÄn omrÄdena Change Management, Knowledge Management, Competence Management och Human Resource Management. Undersökning resulterade i ett antal intressanta faktorer som bör beaktas.

Med sjukvÄrdens vÀxande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att stÀlla krav pÄ vetenskaplig tillförlitlighet nÀr det argumenteras för eller emot olika omvÄrdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad genom följande specifika frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvÄrdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frÄgestÀllning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd frÄn ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vÄrdkvalitén, samt brist pÄ resurser, brist pÄ utbildning och brist pÄ stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt sÀkrar de resursbehov som presenterats.

Syftet med denna rapport Àr tvÄdelat. För det första görs ett försök att pÄ ett djupare plan studera stödet för anvÀndandet av problembaserat lÀrande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmÀnhet anvÀnder sig av. Det gÄr ocksÄ att finna stöd för metoden ur ett samhÀllsperspektiv. Den snabbt vÀxande, och skiftande kunskapsmassan krÀver ett problematiserande, och kritiskt förhÄllningssÀtt.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgralÀrare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsÀttning frÄn och med Ärskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen stÀllsi relation till lÀrarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, pÄ uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (LÀroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpÄ lokal nivÄ ligger hos huvudmÀn, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har Ätta lÀrare frÄn fyra olika skolor i tvÄ olikakommuner medverkat i studien, varav fyra Àr nyckelpersoner pÄ respektive skola.Resultaten visar att lÀrarna generellt sett Àr positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet Àr kraftigt ifrÄgasatt och i behov av förbÀttring..

Det Àr oftast upp till chefen att introducera en nyanstÀlld i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det Àr denhÀr processen som det hÀr arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlÀtta. Dels för chefen och dels för den nyanstÀllde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingÄtt. Ilitteraturstudien har fokus legat pÄ omrÄdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gÄtt genom tre iterationer,frÄn pappersprototyper till digitala bilder som anvÀnts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

The implementation of a material requirements planning system is a complex and demanding task. There has been much research into what factors are important in such implementations, but seemingly very little about the links between critical success factors and management control systems. This thesis attempts, through a case study, to answer the question of how management control systems affect the implementation of an MRP system in ASSA AB, a Swedish manufacturing firm. Data is primarily collected through interviews. Theory regarding implementation success definitions, critical success factors as well as management control systems is presented.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

ProgrammeringssprÄken Visual C++, C# och VB.NET (Visual Basic.NET) jÀmförs, med tyngdpunkt pÄ en praktisk jÀmförelse av fyra exempelapplikationer. Exempelapplikationen WordCount visar att Visual C++ har förutsÀttningar förbÀst prestanda, men att Àven C# och VB.NET ger helt godtagbar prestanda. Valet av fÀrdiga klasser Àr viktigare Àn sprÄket. Ett olÀmpligt val kan göra prestandan mycket sÀmre Àn förvÀntat, medan den allra bÀsta prestandan ofta erhÄlls med en egen implementering. Applikationen FFT visar att flyttalsprestandan Àr bÀttre i C# Àn i VB.NET.