Det Àr oftast upp till chefen att introducera en nyanstÀlld i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det Àr denhÀr processen som det hÀr arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlÀtta. Dels för chefen och dels för den nyanstÀllde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingÄtt. Ilitteraturstudien har fokus legat pÄ omrÄdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gÄtt genom tre iterationer,frÄn pappersprototyper till digitala bilder som anvÀnts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

The implementation of a material requirements planning system is a complex and demanding task. There has been much research into what factors are important in such implementations, but seemingly very little about the links between critical success factors and management control systems. This thesis attempts, through a case study, to answer the question of how management control systems affect the implementation of an MRP system in ASSA AB, a Swedish manufacturing firm. Data is primarily collected through interviews. Theory regarding implementation success definitions, critical success factors as well as management control systems is presented.

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

Syfte: Författarna Àmnar att undersöka om samband finns mellan KPO och produktivitetsförÀndringar. I samband med detta har vi Àven för avsikt att undersöka vilka motiv och faktorer som bör tas i beaktande inför en implementering av denna typ av outsourcing. Metod: I uppsatsen anvÀnds ingen egen insamlad empiri, utan enbart sekundÀrdata. Dessa sekundÀrdata Àr bÄde kvantitativa i form av statistik och rapporter men Àven kvalitativa i form av en intervju vilka Àr utgivna av branchföretag. Vi har studerat tidigare forskning och teorier inom Àmnet vilket utgör det teoretiska ramverk som vi sedan baserar vÄr analys pÄ.

ProgrammeringssprÄken Visual C++, C# och VB.NET (Visual Basic.NET) jÀmförs, med tyngdpunkt pÄ en praktisk jÀmförelse av fyra exempelapplikationer. Exempelapplikationen WordCount visar att Visual C++ har förutsÀttningar förbÀst prestanda, men att Àven C# och VB.NET ger helt godtagbar prestanda. Valet av fÀrdiga klasser Àr viktigare Àn sprÄket. Ett olÀmpligt val kan göra prestandan mycket sÀmre Àn förvÀntat, medan den allra bÀsta prestandan ofta erhÄlls med en egen implementering. Applikationen FFT visar att flyttalsprestandan Àr bÀttre i C# Àn i VB.NET.

Lean Àr ett koncept med mÀnniskor i fokus som inkluderar dess tanke- och arbetssÀtt samt de metoder och verktyg som anvÀnds. Problem kan dock uppstÄ ifall konceptets helhet inte implementeras, sÀrskilt en förÀndring av tankesÀtt Àr det som medarbetare ofta motsÀtter sig. Vi Àmnar dÀrför utröna möjliga förutsÀttningar till hur en vÀlvilja till förÀndring skapas samt hur systemet med lean förmedlas pÄ ett sÀtt sÄ att helhetsbilden framgÄr. En teoristudie anvÀnds till att identifiera förutsÀttningar och en fallstudie förklarar nödvÀndigheten med de identifierade förutsÀttningarna. FörutsÀttningarna som uppdagades var engagemang och delaktighet frÄn ledarskapet samtidigt som en medvetenhet kring helheten av lean behövs för att uppnÄ detta engagemang.

I samband med att en produkt eller en produktflora implementeras i ett produktkonfigurationssystem hos ett företag uppstÄr mÄnga gÄnger ett behov av att reda ut relationer för varianter inom produkten eller inom produktfloran. För att skapa en översikt av informationen och inkluderande varianter finns det ett antal olika tekniker. En av dessa tekniker kallas Produktvariantmaster, vilket Àr en layoutteknik som Àr utvecklad vid tekniska universitetet i Köpenhamn (Technical University of Denmark). Metoden kan liknas vid ett mer etablerat klassdiagram dock med den elementÀra skillnaden att modellen delas in i tre olika vyer, dÀr de olika intressenternas specifika intresseomrÄden presenteras. Tidigare har denna metod anvÀnts i fall dÀr antalet varianter hos produktfloran har varit överskÄdligt.Idag saknas en produktanalysteknik som kan agera stöd vid programmering av ett produktkonfigurationssystem hos FlÀkt Woods i Jönköping, ett företag som tillverkar luftbehandlingsaggregat.

Detta examensarbete har utförts vid Fosie Mekaniska AB i Malmö. Fosie mekaniska AB Àr en verkstad som Àr anpassad för de flesta former av legoarbete. De Àr specialiserade pÄ maskinbearbetning av smÄ och medelstora serier. Syftet med examensarbetet hos Fosie Mekaniska AB Àr att vÀlja en maskinavdelning i maskinparken med höga stÀlltider, för att sedan ta fram förslag och metoder som kan minimera dessa i produktionen och för senare eventuell implementering. LÄnga stÀlltider Àr den frÀmsta orsaken till den lÄga utnyttjandegraden för produktionsmaskiner.

BakgrundÅr 1994 trĂ€dde den första upplagan av MervĂ€rdesskattelagen i kraft i Sverige och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Sedan Sveriges intrĂ€de i EU pĂ„verkas vĂ„r lagstiftning av bestĂ€mmelser inom EU, sĂ„ som direktiv och förordningar. EG:s förĂ€ndringsarbete inom mervĂ€rdeskatteomrĂ„det syftar bland annat till att modernisera regelverket utefter förĂ€ndringar i handeln och att bevara medlemsstaternas skatteintĂ€kter. Under Ă„r 2009 har svensk regering lagt fram en proposition som syftar till att införliva ett antal EG-direktiv dĂ€r tre stora förĂ€ndringar kan urskiljas; bedömning av omsĂ€ttningsland för tjĂ€nster, periodisk sammanstĂ€llning samt Ă„terbetalning av moms. Dessa förĂ€ndringar Ă€r tĂ€nkta att trĂ€da i kraft i svensk mervĂ€rdesskattelag i januari 2010.

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera tvÄ företags erfarenheter av affÀrssystem, samt dess pÄverkan pÄ den ekonomiska styrningen. METOD: Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med nyckelpersoner i de bÄda företagen och litteraturstudier i de omrÄden vi behandlar i uppsatsen. Vi har behandlat implementeringen av affÀrssystem samt systemens pÄverkan pÄ företagens styrning, finansiella rapportering, budgetering och kalkylering. RESULTAT: VÄr slutsats Àr att företag kan vÀlja vilken roll affÀrssystem kan ha med avseende pÄ ekonomisk styrning. Valet av roll avgör huruvida företaget mÄste anpassas till affÀrssystemet eller vice versa.

Idag konsumerar vi mer el Àn nÄgonsin och en stor del av detta kan skyllas pÄ ökad teknikanvÀndning, men ocksÄ i mÄnga fall ovanor och okunskap. En stor del av ett hushÄlls elkonsumption kan idag minskas helt genom miljösmarta val i hemmet. Spelifiering Àr anvÀndandet av spelelement i miljöer dÀr spel i vanliga fall inte förekommer, detta begrepp har pÄ senare Är vuxit sig mycket stort och spÄs ha en stor pÄverkan pÄ framtiden. Denna studie syftar till att ta reda pÄ och undersöka hur spelifiering pÄverkar en anvÀndares energivanor och kunskapsnivÄ till det bÀttre. Vilken typ av spelifiering Àr mest effektiv och hur ska detta implementeras för att bÀst pÄverka en anvÀndare. Vi skapade dÀrför en applikation med utvalda spelelement för att se om vi kunde pÄverka anvÀndarnas beteenden, vanor, attityd och medvetenhet kring elkonsumption under tvÄ veckor. Resultatet visar tydliga indikationer pÄ att en förÀndring i beteende Àr lÄngt ifrÄn omöjlig. Samtidigt ser vi vikten av att vara vÀldigt noggrann nÀr det gÀller implementering av spelifiering dÄ det snabbt kan fÄ kraftiga konsekvenser pÄ motivation vid överanvÀndande. .

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Uppsatsen behandlar hur vÀrdegrunden som den Àr definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras pÄ en komparativ studie mellan tvÄ högstadieskolor i södra SkÄ-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras Àven med elevenkÀter. John I. Goodlad Àr en framstÄende forskare inom pedagogik som studerat lÀroplanens konstruktion.

 Problem: Dagens höga frekvens av grÀnsöverskridande handel krÀver homogena regelverk inom mÄnga olika omrÄden, Àven inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemslÀndernas redovisningsprinciper beslutade EuroparÄdet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen frÄn den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhÄlla en ökad transparens av information och att öka jÀmförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlÀtta för investerare och verka för en vÀlfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillÀmpa IAS/IFRS istÀllet för de svenska reglerna som blir vÀldigt tydlig för fastighetsbolagen Àr att förvaltningsfastigheter ska vÀrderas antingen till verkligt vÀrde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvÀrde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvÀrde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.