Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med IKT, information- och kommunikations teknik, i förskolan. Syftet var Àven att undersöka om pedagogerna pÄ nÄgot sÀtt skulle vilja utveckla arbetet med IKT. I denna studie riktas intresset in pÄ surfplattor. Metoden som anvÀnts för att fÄ svar pÄ undersökningens frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer, intervjuerna har genomförts med Ätta pedagoger frÄn tvÄ förskolor. I resultatet av studien blir det synligt att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt och att de har olika visioner om hur de vill utveckla arbetet med dessa surfplattor. Resultatet visar att alla medverkande pedagoger i studien anvÀnder surfplattan som ett verktyg för att utveckla barnens sprÄk, det ser dÀremot olika ut bland pedagogerna hur den anvÀnds till exempel för dokumentation och spel med mera.

Syftet med denna fallstudie Àr att se om anvÀndningen av surfplatta kan underlÀtta inlÀrningen av sprÄket genom att elever pÄ ett lekfullt sÀtt fÄr arbeta med sprÄket med hjÀlp av tekniken. Hur pÄverkar anvÀndandet av surfplattan elevernas intresse för Àmnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer pÄ en kommunal F?5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever anvÀndningen av surfplattan roligare Àn vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid anvÀndandet och glÀdjen över att fÄ anvÀnda surfplattan Àr stor hos flertalet elever.

Denna studie av den digitala marknaden för svensk dagspress Àr ett examensarbete utfört Ät kvÀllstidningen Expressen. Undersökningen syftar till att utreda den strukturella marknadssituationen för svensk dagspress och dess förutsÀttningar rörande framtida nÀrvaro i surfplattan. Via intervjuer med branschexperter söks tolkningar om lÀsartrender och behov i surfplattan, paketeringsstrategi och behovet av personifierade nyhetsflöden. Undersökningen och dess tolkningar understöds av en inledande litteraturstudie vilken behandlar den svenska dagstidningsmarknaden, dess digitala transformation och tekniska förutsÀttningar gÀllande surfplattan och rapporterade konsumenttrender.Studien visar bl.a. att den svenska dagstidningsmarknaden Àr utsatt för en hög intern konkurrens vilket stÀller höga omstÀllningskrav pÄ bolagen i en digital era.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolebarns anvÀndande av surfplattan, dels undersöks vilka lÀrandeprinciper som kan kopplas till detta anvÀndande dels vilka applikationer som erbjuds och anvÀnds av barnen. Studien genomfördes pÄ en förskola tillsammans med en grupp barn och deras förskollÀrare. För att besvara studiens forskningsfrÄgor, anvÀnds videoobservation nÀr barnen arbetar med surfplattan i en förskola, dÀr en förskollÀrare specifikt hade ett intresse att arbeta med surfplattor. Det empiriska materialet bestÄr av sammanlagt tvÄ timmars videoobservationer. Videoobservationerna sammanstÀlldes och analyserades utifrÄn tidigare forskning samt utifrÄn Gees (2005) lÀrandeprinciper. Resultatet visar att pÄ denna förskola anvÀnds surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. De applikationer pÄ surfplattan som barnen erbjuds att spela pÄ ska bland annat bidra till barnens sprÄkliga utveckling samtidigt som det Àven finns en idé frÄn förskollÀraren om samarbete och turtagning mellan barnen i spelaktiviteterna.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Syftet med studien Ă€r att undersöka förskollĂ€rarens syn pĂ„ anvĂ€ndningen av surfplattor i verksamheten. Digitala verktyg sĂ„ som surfplattor Ă€r ett aktuellt Ă€mne att undersöka dĂ„ det tar allt större plats i förskolornas verksamhet. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med tre förskollĂ€rare och en förskolechef, alla pĂ„ ett eller annat sĂ€tt involverade i anvĂ€ndningen av surfplattor i förskolan. Tidigare forskning om digitala verktyg, lĂ€rande och dokumentation ligger till grund i uppsatsen. Även det teoretiska begreppet ANT (Actor Network Theory) kommer att belysas.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur anvÀndningen av surfplattor Àr ute i skolan och i undervisningen.Jag har intervjuat tre lÀrare pÄ en skola samt bearbetat tidigare forskning till detta arbete. Undersökningen Àrkvalitativ och intervjuerna Àr semistrukturerade. Surfplattan Àr ett anvÀndningsomrÄde som snabbt har utvecklatsi skolans vÀrld. Surfplattan Àr ett komplement till den traditionella undervisningen, ett hjÀlpmedel för eleverna,ger direkt feedback och skapar motivation. Resultatet visar att lÀrarna tycker att surfplattan generellt Àr positivt attha i undervisningen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola anvÀnder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. VÄra förhoppningar Àr att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pÄgÄr inom lÀraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som nÄgot skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stÀrker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hÀnvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjÀlp av surfplattan kan lÀrandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vÄr studie pÄ en förskola, dÀr vi anvÀnt oss av intervju som metod.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde För elever med funktionsnedsÀttningar Àr behovet av informations- och kommunikationsteknik mÄnga gÄnger störst och ibland Àven en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ mÄlen i sin utbildning. LÀrare i grundsÀrskolan arbetar mycket med att finna lÀmpliga redskap och metoder som leder till lÀrande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgÀnglig. Surfplattan har fÄtt ett genombrott i den svenska skolan. DÄ den anses ge eleverna nya förutsÀttningar till lÀrande och utveckling, medför detta att elever inom grundsÀrskolan fÄr nya möjligheter att utforska och utmana sitt lÀrande.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

IKT tar större och större plats pÄ förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i Äldern ett till fem nÀr de fÄr tillgÄng till en surfplatta. FrÄgorna som stÀlldes var: Hur samspelar barn i Älder ett till fem med varandra runt en surfplatta? PÄ vilket sÀtt anvÀnds spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad hÀnder i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av surfplattan nÀr det gÀller Älder? Metoden som anvÀndes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats frÄn 1800-talet fram till idag. FrÄn att barnen ska ha fÄtt tillsyn och omsorg till idag dÀr pedagogerna arbetar utifrÄn barnens intressen och utveckling. I dagens samhÀlle behöver mÀnniskor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhÀllsutvecklingen. Vi har idag en lÀroplan för förskolan dÀr det finns mÄl om den nya tekniken som pedagogerna ska strÀva efter. Det hÀr kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan.

Syftet med min studie Àr att undersöka och fÄ djupare kunskap om Informations- och kommunikationsteknikens pÄverkan pÄ smÄbarns lÀrande samt att fÄ en uppfattning om hur förÀldrar/vÄrdnadshavare förhÄller sig till en implementering av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att nÄ studien syfte och fÄ svar pÄ och dess frÄgestÀllningar har jag valt att studera olika forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar, samt avhandlingar och annan litteratur som Àr direkt kopplade till mitt syfte inom mitt Àmnesval. Jag valde Àven att anvÀnda mig av hermeneutisk metodansats och göra en kvalitativ undersökning dÀr det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förÀldrar. Den digitala teknikens pÄverkan pÄ smÄbarns utveckling och lÀrande Àr ett relativt outforskat omrÄde. Studier visar att det Àr svÄrt att dra generella slutsatser om de multimediala verktygens undervisande effekter och pÄverkan pÄ smÄbarns utveckling och lÀrande. Det görs undersökningar pÄ barns digitala medieanvÀndning men det Àr fÄ studier som genomförs dÀr barnen Àr under 6 Är.Samtliga förÀldrar förhÄller sig med viss reservation och försiktighet till surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Detta i första hand pÄ grund av att förÀldrarna anser att det inte finns tillrÀckliga vetenskapliga belÀgg för hur IKT pÄverkar smÄbarns utveckling och att de oroas över den nya teknikens negativa effekter pÄ barnen.