Fas 3 är en omdebatterad del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och det arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogrammet Jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet med Fas 3 är att personer i långtidsarbetslöshet så snabbt som möjligt skall komma tillbaks till arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kvalitativa metoder undersöka bilden av Fas 3, utifrån den arbetssökandes perspektiv och utifrån arbetsmarknadspolitiska styrdokument. De frågeställningar uppsatsen förhåller sig till är: 1. Vilka är de huvudsakliga resonemangen kring arbete och arbetslöshet i arbetsmarknadspolitiska styrdokument som reglerar och kommenterar Jobb- och utvecklingsgarantin, samt i deltagarnas berättelser om Fas 3?2.

The use of ERP in organisations is very popular and many companies have embraced this paradigm without really questioning why. Problems therefore often arise and cause high costs which is a result of poor planning. The paradigm also has its origin in the traditional architectural design that creates a system that has difficulties to adapt to organizations that are constantly evolving. The purpose of this study is to provide a different view of how IT-systems can operate within an organization and show how standard systems can be structured. We emanated from a case study at Linköping University Library, where we studied the implementation and integration of a standard system called Symphony.

År 2008 återinfördes speciallärarutbildningen efter att ha legat i träda under drygt tjugo år. I denna studie förs den nya speciallärarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en återblick på hur svensk specialundervisningen växt fram från 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmänna lärarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien är att belysa verksamma svensklärares förväntningar på speciallärarrollen med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklärarna på mellan- och högstadiet, framträder fyra villkor: ?svaga? elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda.

I modern tid är den så kallade transaktionsmarknadsföringen det paradigm som till största del präglat marknadsföringen. Utvecklingen och globaliseringen har bidragit till att marknaden blivit mer transparant, kunderna ställer högre krav och det räcker inte längre med att endast erbjuda en produkt/tjänst. Företagen måste för att kunna konkurrera, bygga relationer och erbjuda bästa möjliga service, sätta kunden i fokus. Ett sätt för att lyckas är enligt forskningen att implementera Customer Relationship Management (CRM) i organisationen, något som visat sig vara problematiskt och svårt. Ett av problemen är att CRM ofta likställs med teknologi och därför utelämnas flera viktiga delar i implementeringsprocessen.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena..

Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP.För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6.

Från år 1965 till idag så har det hänt mycket med hur företagen använder sin kunskap. Företagen har gått ifrån att i början av 1960-talet enbart använda sig av styrsystem som redovisar finansiella värden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som även tar de icke-finansiella värdena i beräkning. Ett sådant styrverktyg skapades av Kaplan & Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades på grund av att all information som finns i ett företag ska kunna användas på ett produktivt sätt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy & Wetter vilket är den modell vi använder oss av i vår studie.

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11. Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma.

Affärssystem har de senaste åren uppträtt som kärnan i framgångsrik informationshantering och agerat ryggrad i många företagsorganisationer. Införskaffandet av rätt system är en komplicerad process, men ofta avgörande huruvida en framgångsrik implementering skall fortskrida eller inte. Perioden då företaget inskaffat ett system till den definitiva utrullningen är således ofta en krävande och kostsam process för organisationen. För att avgränsa begreppet affärssystem har vi valt att använda Gartner Groups definition: ?A collection of applications that can be used to manage the whole business?.

Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare uppfattar implementeringen av MI inom SiS-ungdomsvård. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem behandlingspedagoger där alla har erfarenhet av MI som förhållningssätt. Resultatet visar att MIs grundutbildning uppfattas som lärorik, givande och proffsigt utförd. Men när kunskapen sedan skall införas i det praktiska arbetet skapas problem.

Syftet med vår undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lärare, barn och föräldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. Utifrån vad som står i läroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förändrats, samt hur den påverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte och forskningsfrågor har vi använt oss av intervjustudier och en enkätundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestått av personer från olika verksamheter i samma kommun.

Denna uppsats visar på hur tjänstemän på mellannivå kan påverka glappet mellan beslut och verkställda politiska mål, i ett fall som handlar om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkten är Lennart Lundquists ?Vilja, Kunna, Förstå? som kompletteras med begreppet ?Bistås? ifrån ?Divergensteorin?, för att tillsammans belysa ?Hur tjänstemännen på mellannivå kan påverka divergensen mellan beslut och verkställd politik??.Tillvägagångssättet är en form av kvalitativ fallstudie, genom samtalsintervjuer med tjänstemän inom bolaget Västtrafik AB, som ansvarar för tillgänglighetsarbetet inom Västra Götalandsregionens kollektivtrafik. Tillgänglighetsfrågan aktualiseras som problem i samband med att nya grunder tillförs diskrimineringslagen från och med 2015.01.01. Därmed är det som studien visar viktigt med insikter bland tjänstemännen, i fråga om vilka policys och riktlinjer som begränsar dess handlingsutrymme..

Organisationer ställs inför förändringar kontinuerligt, där förändringar i de flesta fall orsakar någon form av negativ inställning. Förändring ställer samtidigt krav på anpassning och lärande. Utan lärande sker ingen förändring. I samband med införandet av K3-regelverket år 2014 ställdes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förändring, vilka var starkt ifrågasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer ändrat sin inställning gentemot dessa två administrativa regelförändringar efter implementering och huruvida lärande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

Svensk föreningsidrott är idag en stor arena för ungdomar, där de erbjuds en meningsfylld och hälsosam fritid.  Fotboll är en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar använder sig av stadgar för att styra sin verksamhet, men det finns också klubbar som har tagit styrningen ett steg längre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut.Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening använder sig av en så kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning på tränarnas arbete. Huvudmotiv till studien är att fylla en lucka vad gäller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvärlden.  Med hjälp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av tränarna, men att detta nödvändigtvis inte behöver vara negativt ur tränarnas synpunkt.Sammanfattningsvis kan det sägas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de människor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vår studie tecken på att bristande implementering kan förekomma även inom idrottsföreningar.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilka företag som lämpar sig för en implementering av ett shared service center. Metod: Under arbetets gång har en abduktiv ansats använts där det varit en kontinuerlig interaktion mellan teori och empiri. Det har gjorts en kvalitativ studie av ett fallstudieföretag med hjälp av intervjuer, facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsatser: De företag som är mest lämpade för en etablering av ett shared service center bör vara:? Stora ? de måste kunna uppvisa stordriftsfördelar? Multinationella ? centraliseringen till shared service måste få märkbar effekt? Expansiva ? realisera besparing i personalkostnader ? Lågkostnadsstrateger ? syftet med ett shared service center passar företagets paradigm? Förändringsvilliga ? det är ett stort projekt som måste stödjas av organisationen.