The major environmental problems that we have today are frequently mentioned in the media today. One example is the ongoing debate regarding global warming and its causes and consequences. There are also several other problems in our society such as segregation and social tensions. Most agree that we must do something to solve these problems and that we must try to achieve a sustainable development for the entire planet. But how should it actually be done and what trade-offs, compromises, sacrifices and changes must be made?The purpose of this paper is to examine how these issues are being dealt with in Swedish city planning.

NÀr skollagen reviderades 1995 fick jÀmstÀlldhet en mer framtrÀdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsÀttningar att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete Àr mycket olika. Staten har uppmÀrksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jÀmstÀlldhet och genuskunskap. MÄlet var att det Är 2004 skulle finnas minst en utbildad lÀrare/pedagog i varje kommun.

Norrköpings kommun har idag svÄrigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och Ätervinningsstation, nÄ ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus pÄ möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnÀra insamling. För att fÄ fram olika centrala aktörers instÀllning till en fastighetsnÀra modell har intervjuer utförts pÄ entreprenör, tjÀnsteman pÄ Norrköpings kommun och tjÀnsteman pÄ HyresbostÀder i Norrköping. Undersökningen visar att Äsikterna mellan aktörerna gÄr vitt isÀr men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsÀttningar till att modellen kan implementeras..

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur barnkonventionen och vÀrdegrunden konstrueras i förskollÀrares berÀttelser om förskolans verksamhet. Empiriinsamling har skett genom tre stycken fokusgruppsamtal med sex deltagande pedagoger, samtalen Àr ljudinspelade och dÀrefter transkriberade. Studiens metodologiska ansats och analysverktyg bottnar i socialkonstruktionism och diskurspykologi. Analysens fokus ligger pÄ att studera förskollÀrarnas retorik samt de tolkningsrepertoarer och diskurser som framkommer dÀr.I resultatet av studien framkom flera olika tolkingsrepertoarer och diskurserna Framtid, MÄngkultur och förhÄllningsÀtt. Resultatet presenterar en strÀvan hos pedagogerna att implementera och arbeta medvetet med barnkonventionen och vÀrdegrunden i förskolansverksamhet. .

Under lĂ„ng tid har svenska kommuner, lĂ€n och landsting samarbetat med sina motsvarigheter pĂ„ andra sidan Östersjön. I den hĂ€r uppsatsen ligger fokus pĂ„ ett av dessa samarbeten: det mellan Jönköpings lĂ€n och Alytus lĂ€n i Litauen. Mellan Ă„ren 1999 ? 2003 pĂ„gick ett projekt som kallades "Regional Development Plans in Lithuania". Projektet syftade till att hjĂ€lpa Alytus med att först skapa en regional utvecklingsplan och sedan att försöka implementera denna.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lÀrare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lÀrande och samhÀlle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudÀmne: pedagogik. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om lÀrare anvÀnder sig av formativ bedömning och i sÄ fall hur lÀrare definierar och lÀgger upp formativa bedömning. Med hjÀlp av teoretiska ramar tas det reda pÄ hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakÀllor dÄ analytics anvÀnds för flerkanalig digital marknadsföring i större organisationer. Ansatsen Àr kritiskt och gÄr emot bilden av analytics som bÄde enkelt att implementera och anvÀnda för flerkanalig digital marknadsföring inom större organisationer. Uppsatsen visar pÄ hur strukturer i större organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt.Uppsatsen bygger pÄ resultat frÄn en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar pÄ problematik som Äterfanns i tvÄ huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien..

Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling dÀr subkulturella grupper fÄr plats i det offentliga rummet. Arbetet beskriver en studie frÄn Malmö som exemplifierar underifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehÄller intervjuer med representanter frÄn tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjÀnstemÀn inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov stÀlls mot kommunens beredskap, bemötande och förÀndringsbenÀgenhet. UtifrÄn en litteraturstudie jÀmförs dessa lokala arbetssÀtt med generella framgÄngsfaktorer nÀr det gÀller tillÄtande attityder inom stadsplanering. Resultatet frÄn litteraturstudien visar att en stad tjÀnar pÄ en dynamisk utveckling dÀr en mÄngfald uttryck och rörelser fÄr ta plats.

Mer Àn hÀlften av alla lÀgenheter i Sverige byggdes under Ären 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av omrÄden frÄn den hÀr tiden Àr ofta negativ och det Àr ofta i omrÄden frÄn den hÀr tiden som de sociala problemomrÄdena i svenska stÀder finns. Idag Àr mÄnga av dessa omrÄden nedgÄngna och slitna och i behov av en upprustning. OmrÄden frÄn den hÀr tiden planerades efter andra förutsÀttningar och lever idag inte alltid upp till de krav som stÀlls pÄ resurshushÄllning och kretsloppstÀnkande. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa omrÄden och hur en omstÀllning mot ett hÄllbart ekologiskt samhÀlle kan appliceras dÀr.

FörtÀtning Àr ingen ny företeelse. Att fÄ in mer pÄ mindre yta har förekommit sedan andra halvan av 1800-talet. Att stÀder byggs tÀtare motiveras pÄ sÄ vis att man slipper ta ny mark i ansprÄk och att reseavstÄnden minskas för invÄnarna. De som motsÀtter sig förtÀtning gör det vanligen pÄ grund av att vissa vÀrden, exempelvis grönomrÄden och rumsskala, riskerar att försÀmras vid en exploatering. Jag har valt att granska Uppsalas översiktsplaner frÄn 2002 och 2010 för att se vad dessa sÀger om förtÀtning.

Detta kandidatexamensarbete behandlar hÄllbarhetsteorin cradle to cradle inom landskapsarkitektur och samhÀllsplanering. Arbetet syftar till att undersöka hur landskapsarkitekter kan anvÀnda sig av cradle to cradle-principer i gestaltning och planering. Cradle to cradle utmÀrker sig bland andra hÄllbarhetsteorier genom att verka för en positiv förÀndring i miljön istÀllet för att helt ta bort mÀnniskans pÄverkan pÄ jorden. Teorin skapades av den amerikanske arkitekten William McDonough och den tyska kemisten Michael Braungart. VÄr arbetsprocess har byggt pÄ faktainsamling om cradle to cradle som sedan sammanfattats sÄ att bÄda författarna har haft liknande kunskaper och tillgÄng till samma referenser. PÄ sÄ vis har vi bÄda kunnat ta del av, och utvecklat, alla delar i arbetet. Arbetet inleds med en faktasammanstÀllning om cradle to cradle dÀr konkreta exempel över tillÀmpade cradle to cradle platser beskrivs, sÄ som Park 20 20 & CEFUR:s arbete i Ronneby kommun. Denna del utgÄr frÀmst frÄn grundarna McDonough och Braungarts tvÄ böcker i Àmnet: Cradle to cradle - Remaking the way we make things (2009) och The Upcycle - Beyond Sustainabillity (2013). Arbetet fortsÀtter sedan med en resultatdel: Att tÀnka pÄ vid anlÀggning av utemiljöer enligt cradle to cradle, dÀr konkreta kriterier, som en landskapsarkitekt bör ha i Ätanke vid utformning av platser, beskrivs.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

AllmÀnheten har en stor efterfrÄgan av produkter inom omrÄdet för hemautomation. Den senaste bluetoothstandarden Bluetooth Low Energy skapar nya möjligheter för intressanta produkter som underlÀttar vardagen. Lösningar som IR och Wi-Fi ger inte de förutsÀttningar som krÀvs för att pÄ ett energisnÄlt och praktiskt sÀtt erbjuda sÄdana produkter, nÄgot som Bluetooth Low Energy gör. I denna rapport diskuteras standarden i syfte att redogöra för hur den kan anvÀndas för att automatisera ett hem.För detta examensarbete implementerades en strömbrytarprototyp och en iOS-applikation, vilka anvÀndes för att unders öka och pÄvisa ett koncept för hur tekniken kan tillÀmpas för hemautomation. Resultaten visar att teknikens rÀckvidd Àr dess frÀmsta begrÀnsning.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del Àr Hart?s delaktighetsstege för att mÀta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.