Sökresultat:
1603 Uppsatser om Implementera och operationalisera hćllbar stadsutveckling - Sida 26 av 107
Offensiva informationsoperationer : en nödvÀndig svensk förmÄga?
Regeringens uppdrag till FM avseende militĂ€ra informationsoperationer(MIO) Ă€r tydligt. FM skall bygga upp en kompetens, omfattande metoderför skydd, planering och genomförande av MIO.Ăr IO, och dĂ„ sĂ€rskilt de offensiva metoderna relaterade till funktionen, enviktig komponent i de framtida vĂ€pnade styrkorna, och vad krĂ€vs för attFM framgĂ„ngsrikt skall kunna implementera en reell operativ förmĂ„gaavseende MIO, Ă€r de övergripande frĂ„gestĂ€llningarna som besvaras i dennauppsats.Inledningsvis definieras begreppet IO. OmvĂ€rldens syn pĂ„ IO, en fördjupadbeskrivning av de offensiva metoderna samt en redovisning av FMinriktning i ett tioĂ„rigt perspektiv, utgör uppsatsens empiriska underlag.Avslutningsvis vĂ€rderas uppsatsens slutsatser relativtmanöverkrigföringens grundprinciper och en hypotes formuleras..
Landskapsarkitekten och kommunikationen : teori, tillÀmpningsstruktur och guide till landskapskommunikatören
Att arbeta som landskapsarkitekt innebÀr att möta mÄnga olika mÀnniskor med olika önskemÄl och krav. Det innebÀr att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ instÀllning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lÀrande som uppstÄr vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger pÄ det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess pÄ vÀg fram till mÄlet, snarare Àn pÄ sjÀlva mÄlet.Syftet med detta examensarbete Àr att belysa, undersöka, samt frÀmja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillÀmpning och resultatpÄverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som frÀmst behandlas i detta arbete Àr den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.
Relationsmarknadsföring inom offentlig verksamhet : En Driveranalys
Denna undersöknings syfte Àr att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring Àr applicerbart pÄ offentliga verksamheter.Syftet Àmnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgÄngspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att pÄstÄ att Dalatrafik har förutsÀttningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall fÄ genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte Àr helt inkompatibla, men att vissa karaktÀristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jÀmfört med aktörer inom privat verksamhet..
Drogsituationen i GĂ€llivare
I media fÄr man en bild att narkotikasituationen har ökat under de senaste Ären, samt att narkotikan blivit mer tillgÀnglig för varje individ. InnehÄllet i rapporten handlar om vilka de vanligaste narkotiska preparaten Àr i GÀllivare enligt Polismyndigheten och SocialtjÀnsten samt vilka behandlingsmetoder som Àr rekommenderade av Socialstyrelsen. I rapporten undersöks om de nationella riktlinjerna efterföljs nÀr individer med missbruk eller beroende blir erbjuden behandling. Rapporten behandlar de Nationella riktlinjerna som socialstyrelsen kom ut med 2007 och jÀmför, genom en halv strukturerad intervju med en socialsekreterare hur riktlinjerna tillÀmpas. Det framkommer att SocialtjÀnsten tillsatt en grupp som tittar hur de ska implementera riktlinjerna hos SocialtjÀnsten.
Stadsutveckling av omrÄdet Sveaplan i Eskilstuna
I planeringssammanhang Àr begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För
att kunna utveckla en attraktiv stad mÄste man börja med att definiera
begreppet. Dock Àr det ett begrepp som Àr svÄrt att definiera. Detta beror pÄ
hur starkt kopplat det Àr till individens egna vÀrderingar om vad en ?attraktiv
stad? Àr.
Ett Python 3-frontend till Guile
GNU Guile Àr en virtuell maskin som implementerar Scheme. Det har som mÄl att vara enkelt att anvÀndas av andra program som extensionsprÄk. Sedan en tid har det utvecklas stöd för andra sprÄk Àn Scheme, exempelvis ECMAScript och Emacs LISP. Föreliggande rapport beskriver hurman kan implementera ett Guile-stöd för Python 3. Stor vikt lÀggs vid en hög nivÄ av integrering med Scheme-stödet.
Implementering av EtherCAT i robotsystem Motoman NX100
Med en vÀxande produktionsindustri i Asien sÄ blir det allt svÄrare för företag i Europa och Sverige att konkurrera med den effektiva och framförallt billiga arbetskraft som erbjuds i öst. För att kunna konkurrera pÄ ett effektivt sÀtt sÄ har industrirobotindustrin vÀxt kraftigt under de senaste Ären. Detta Àr en rapport pÄ hur ett koncept har pÄbörjats för att implementera ett Ethernet baserat kommunikationssystem kallat EtherCAT i ett robotsystem frÄn Motoman. En testutrustning har byggts och simulerat en kommunikation med en PLC. Ett första HMI grÀnssnitt har skrivits som översÀtter informationen frÄn PLCn för att göra informationen lÀttförstÄelig för mÀnniskor.
Blodomloppet. Ett förslag pÄ hÄllbar stadsutveckling. FörÀndringsprocesser och bevarandets samhÀllsbildande funktion
This thesis on the sustainable urban development has the intent to discuss the conservator?s position in alteration of the built environment. An essential component of the thesis consists of a case study in the form of an entry in an open architectural competition for the development of Furuset, an urban residential area in Norway. The thesis? discussion is based on two approaches to change and socio-economic transformations, considered being dominant within the heritage theory and practice: the production of ideas and great narratives and conservation as an instrumental tool.
Metoder för anvÀndardriven grÀnssnittsprogrammering
NÀr anvÀndare bestÀmmer sig för att utveckla grÀnssnitt till sina system sker detta via nÄgon form av verktyg. Vi mÄste avgöra vilken utvecklingsmetodik som ska anvÀndas och hur vi kan tillföra mer funktionalitet för att systemet inte ska bli förÄldrat. För att svara pÄ detta bryter vi upp arbetet i tvÄ delar. I första delen undersöker vi vilken programmeringsmetodik som lÀmpar sig bÀst för grÀnssnittsutveckling genom en undersökning i tvÄ delar. I andra delen ser vi över vilka lösningar som existerar för att implementera ny funktionalitet till ett verktyg för att sedan presentera en egen lösning..
Industrigatan som offentligt rum - en gemensam historia
Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.
Realtidsbaserat kollaborativt editeringssystem med stubbaserad versionshantering : Implementation av versionshantering inom ett realtidsbaserat kollaborativt system
Denna rapport tar upp problem med revisionskontroll i realtidsbaserade kollaborativa system. Enligt Fan & Sun (2012a); Fan & Sun (2012b) behöver man bryta kraven som definerar realtidsbaserade system för att uppnÄ detta.Den stubbaserade lösningen som beskrivs i rapporten lyckas minska antalet fel i testfallen som utförts i fallstudierna. Genom att implementera personliga editeringsflikar och stubbar Àr det möjligt att ha revisisionskontroll i ett realtidsbaserat system. Dock för att detta ska vara effektivt och anvÀndbart bör detta endast anvÀndas i specifika fall och med noggrann granskning.Fallstudien som genomförts visar inte pÄ nÄgra imponerande siffror men en förbÀttring Àr fortfarande möjlig vid specifika fall..
Hur patienter med psykisk oh?lsa upplever m?tet med sjuksk?terskor : En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.
N?r sj?lvbest?mmandet ?sidos?tts : En allm?n litteratur?versikt om patienters upplevelser av psykiatrisk tv?ngsv?rd
Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.
Stockholms förtÀtningsideal i strÀvan mot hÄllbar stadsutveckling : En studie om sambanden mellan den tÀta staden och Stockholms parker och offentliga grönomrÄden
Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönomrÄdena i relation till den rÄdande förtÀtning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi pÄ att skapa en tÀt stad vilket medför effekter pÄ stadens parker och offentliga grönomrÄden. Studien diskuterar de vÀrden som tillkommer och gÄr förlorade nÀr exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönomrÄden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönomrÄdenas funktion i den tÀta staden. De metoder som anvÀnts i studien bestÄr av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.
Utbildning och hÄllbar utveckling : En studie av inneha?ll och normativitet i utsagor om ha?llbar utveckling i utbildningssammanhang
Inom utbildning och hĂ„llbar utveckling pĂ„gĂ„r en debatt om det Ă€r utbildningensroll att frĂ€mja enskilda beteenden som av experter definieras som hĂ„llbara. Ă
sikterna kan delas upp i utbildning förhÄllbar utveckling och utbildning somhÄllbar utveckling, dÀr den senare Àr skeptisk till experters förmÄga att sÀkert veta om ett beteende Àr mer hÄllbartÀn ett annat och istÀlletföresprÄkar en pluralistisk och kritisk ingÄng dÀr sjÀlvstÀndigt tÀnkande premieras. Valet mellan att frÀmja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.StudienbestÄr av tvÄ delar: Den första undersöker vilket innehÄll som ges till utbildning och hÄllbar utveckling i utsagor frÄn utbildningsansvariga för lÀrarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehÄlleti utbildning och hÄllbarutvecklingförhÄller sig till dilemmat med normativitet som nÀmns ovan.De slutsatser som kan dras utifrÄnundersökningen Àratt innehÄllet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfrÄntidigare studier. Det visar pÄ att det har börjatvÀxa fram en ram för vad hÄllbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehÄll.