Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar.

Bakgrund: Kunskap om smittvägar och skyddsåtgärder kring HIV/AIDS är av stor vikt i arbetet för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Förekomst av okunskap, stigma, diskriminering och missförstånd kring HIV/AIDS påverkar vården negativt. För att kunna ge adekvat vård och behandling med respekt till patienten krävs kunskap, varsamhet och omtanke. Syfte: Syftet var att undersöka allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och attityder omkring HIV/AIDS i högt utvecklade länder, samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka kunskap och attityder. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycInfo Elva vetenskapliga artiklar analyserades vilket resulterade i två huvudteman och tio underteman.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart vårtvirus, som kan orsakacellförändringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt är låg och att vaccinationstäckningen bland unga kvinnor i mångaländer varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga gymnasieelevers kunskap om ochinställning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever på praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Oremsegenvårdsteori användes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna från fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkätformulär.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt låg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade låg tilltro till vaccinet och var osäkra på huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever på teoretiska program bättre kunskap och mer positiv inställning än elever påpraktiska program. Flickor hade bättre kunskap och om HPV och HPV-vaccin än pojkar.

I dagens samhälle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara på medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lärande och företagets utveckling. Knowledge management är ett verktyg som underlättar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper.Syfte: Syftet med den här studien är att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till kunskapsspridning och lärande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och på vilket sätt detta påverkar de anställdas kunskap kompetens och lärande. Vidare vill vi även se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag.Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla är involverade i arbetet med knowledge management på Företaget.

Den tysta kunskapen karaktäriseras ofta av att det är abstrakt och svårt att definiera vilket har gjort att detta benämns som ?tyst?. Denna studie har som syfte att undersöka medarbetares uppfattning om hur dem upplever att kunskapsöverföring sker och om medarbetarna reflekterar själva över tyst kunskap. Vidare är syftet att undersöka hur den tysta kunskapen kan synliggöras och tillvaratas inom deras arbetsplats. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter.

Malnutrition är ett välkänt problem inom akutsjukvården. Det finns flera orsaker till malnutrition, bland annat olika sjukdomstillstånd som ger nedsatt aptit. Syftet var att undersöka om sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om malnutrition och hur sjuksköterskan identifierar patienter med risk för malnutrition i akutsjukvården. Tio vetenskapliga artiklar användes som grund till studien. Resultatet presenteras i tre rubriker, malnutrition på sjukhus, nutritionsscreening samt brist på kunskap.

Parodontit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fäster på tändernas ytor, där de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jämföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-år efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist samt jämföra om det föreligger någon skillnad i kunskap efter behandling mellan två olika munhälsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger någon skillnad i kunskap om parodontit med avseende på ålder, kön och utbildningsnivå. Studien var en beskrivande, jämförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvågruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 män, i åldern 20-65 år som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi.

Vi har genomfört en kvalitativ studie i ämnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjälp av fem lärare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och där är det lärarens uppgift att hantera dem. Därför tycker vi att det är viktigt att belysa och förstå kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och bråk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillåtet att bestraffa elever med aga.

Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger på fyra managementkonsultföretag varav två tillämpar en codification strategi och de andra två tillämpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av båda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgår att kunskapssystem och strategier hänger tätt ihop, och är beroende av vilken vikt företaget lägger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillämpade ställdes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, användarvänlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. Tillämpade företagen en personalization strategi ställdes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammanträden, telefonsamtal och e-post..

För en god uppväxt är barnets hälsa av stor betydelse och den orala hälsan är en del av den allmänna hälsan. Syftet med studien var att undersöka gravida kvinnors kunskap om kostvanor, munvård och karies hos barn under tre år. Metoden var kvantitativ och har genomförts med en enkät. Undersökningsgruppen var gravida kvinnor och enkäten har distribuerats till dessa via barnmorskor. Resultatet har analyserats deskriptivt och baseras på 243 besvarade enkäter.

Syftet med undersökning har varit att ta reda på idrottslärarens kunskap om och förhållningssätt till ätstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslärare sig ha om ätstörningar?Har skolan någon handlingsplan för elever med ätstörningar?Hur agerar idrottslärare mot elever som visar tecken på ätstörningar?Finns det någon skillnad på hur lärarna uppfattar sin kunskap och med antalet år de har jobbat? MetodJag har använt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkäter med både öppna och slutna svarsalternativ. Enkäterna besvarades av 72 lärare från hela landet. Urvalet av lärarna skedde genom ett bekvämlighetsurval, där datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och Hälsokonventet på GIH i Stockholm och till idrottslärare som arbetade i Stockholmsområdet. Sammanställningen av enkäterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lärarna instämmer i de delvis har bra kunskaper kring ätstörningar.

Kunskap om psykologi är högst relevant i polisyrket då yrket till stordel består av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkäter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jämfört med män, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap om trycksår i omvårdnaden.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrån två kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl.Resultat: Sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdanden av trycksår, påverkades av attityder, kunskapsnivå samt den organisatoriska struktur som råder på arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbättringsarbete har uppvisat en förbättrad kunskapsnivå. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsättning till en förbättrad följsamhet, gällande tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden av trycksår. Dock förekommer bristfällig, inadekvat såväl som föråldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor.