Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera hur nyanlÀnda ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lÀra sig ett nytt sprÄk och skaffa nya vÀnner och vad denna utmaning innebÀr. Med uppsatsen vill jag belysa sprÄket och skolans betydelse för nyanlÀnda elevers delaktighet. Min studie Àr baserad pÄ kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanlÀnd elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur designen kan pÄverka konsumenternas grad av engagemang. I uppsatsen har vi anvÀnt oss av en abduktiv forskningsmetod och genomfört en kvalitativ studie i form av ett antal djupintervjuer. Vi har Àven anvÀnt oss av sekundÀrdata, dÀr vetenskapliga artiklar stod i fokus. Vi har, med hjÀlp av vÄr undersökning, konstaterat att produktens design pÄverkar konsumentens grad av engagemang vid val av produkt. Vi har kommit fram till att produktens design höjer graden av engagemang genom konsumentens informationssökning angÄende produkten i frÄga.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett utbrett problem i samhÀllet, och det har visat sig att personer med psykisk ohÀlsa löper större risk att drabbas av somatisk ohÀlsa Àn övriga individer. Den ökade risken för samsjuklighet innebÀr att dessa personer med multipla behov kommer vÄrdas inom den somatiska vÄrden och sÄledes nÄgot som allmÀnsjuksköterskor möter i sitt arbete. Sjuksköterskor inom somatisk vÄrd behöver dÀrför vara förberedda att vÄrda patienter med samtidig somatisk och psykisk ohÀlsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohÀlsa som vÄrdas inom somatisk vÄrd. Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar, tre kvantitativa och sju kvalitativa.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och att det finns ett samband mellan mÀnniskors aktivitetsnivÄ, psykiska hÀlsa och tillgÄng till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter bÄde inom privat företagande och inom offentlig regi dÀr natur anvÀnds som en resurs för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet Àr ganska nytt saknas beskrivningar av omrÄdet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hÀlsofrÀmjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod.

Uppsatsens övergripande problematik handlar om normalitet och avvikelse och deras betydelse för vad som kommer att uppfattas som gott och dÄligt moderskap. Studiens specifika syfte Àr att undersöka hur nÄgra kvinnor, vars livsstil pÄ olika sÀtt avviker frÄn det "normala", förhÄller sig till och formulerar sig kring sitt moderskap och samhÀlleliga förvÀntningar pÄ detsamma.Mitt material bygger pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fem mödrar vars levnadsförhÄllanden och ideal i flera avseenden avviker frÄn generella normer kring t ex arbete, boende och drogbruk.Jag utgÄr frÄn den sociologiska synen pÄ avvikelse som ett resultat av samhÀllets behov av avvikare för att upprÀtthÄlla den etablerade ordningen. DÄ kvinnor som avviker frÄn olika normer vanligen anses vara olÀmpliga som mödrar utgÄr jag i min diskussion frÄn att kvinnorna jag studerat kan antas uppfatta sig misskrediterade som mödrar och dÀrmed sannolikt söker rÀttfÀrdiga sitt moderskap.I min analys av kvinnornas formuleringar kring moderskap illustrerar jag hur kvinnorna med hjÀlp av försvarsmetoder som "förklarande redovisningar" och "sociala jÀmförelser" kan vÀnda potentiella misskrediterande beteenden till positiva egenskaper och pÄ sÄ sÀtt framhÀva roller som goda mödrar. Jag belyser ocksÄ hur kvinnorna utnyttjar det moderna moderskapets komplexa balansgÄng mellan traditionella och moderna vÀrderingar genom att vÀlja att presentera den modersroll som passar bÀst för situationen och sammanhanget och hur detta resulterar i att kvinnorna upprÀtthÄller och reproducerar traditionella normer och roller samtidigt som de tar avstÄnd frÄn och motsÀtter sig desamma.Studien visar att de "avvikande kvinnorna" i stor utstrÀckning framstÀller sitt moderskap genom att ta fasta pÄ och framhÀva traditionella modersroller..

Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hÄrt av törskateangrepp och det Àr konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den vÀrdvÀxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter frÄn fjÀrilsslÀktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i norra Sverige Àr det fortsatt intressant att ta reda pÄ vilka arter som idag kan pÄtrÀffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fÀltstudie, bedöma förekomst och omfattning av angrepp frÄn barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval pÄ 18 bestÄnd. Syftet var ocksÄ att, med en kontrollgrupp genom en förkortad klÀckningsprocess, försöka artbestÀmma barrskogsmotten som angripit trÀden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsangrepp inte upptÀcks i fÀlt.

Kaniner tillhör ordningen lagomorfer. Alla tÀnder hos kaninen Àr aradikullÀrt/elodont hypsodonta vilket betyder att de har en lÄng krona och förhÄllandevis kort rot. Det formas aldrig nÄgon egentlig rot med apex och tÀnderna fortsÀtter att vÀxa under kaninens hela livstid. NÀr kaninen Àter plockar den föda med lÀpparna och klipper eller skÀr den i mindre bitar med incisiverna och mal sedan maten med kindtÀnderna. En kanin med normalt incisivbett som normalt Àter en för tÀnderna slipande diet sÄ som hö, grÀs och fÀrsk grönska, nöter ner tÀnderna i ungefÀr samma takt som de vÀxer till.

Det finns mÄnga anledningar till varför bolag avyttras, oavsett anledningen stÀlls man inför frÄgan: pÄ vilket sÀtt skall bolaget avyttras för att fÄ sÄ bra betalt som möjligt? I praktiken finns det förenklat tvÄ olika huvudalternativalternativ, antingen sÀljer man till en privat aktör eller till allmÀnheten via en börsintroduktion. Varje Är sker det i genomsnitt ett tiotal nyintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen och utöver dessa noteras kontinuerligt mindre bolag vid andra börser som exempelvis aktietorget. NÀr det gÀller privata bolagsförsÀljningar sÄ rör det sig om hundratals uppköp varje Är. Genom en studie av, huvudsakligen, historiska P/E-tal söker vi svar pÄ problemformuleringen: Finns det nÄgot sÀtt för sÀljaren att se om han fÄr högst köpeskilling vid en börsintroduktion kontra en privat bolagsförsÀljning? Syftet Àr att resultaten av vÄr undersökning skall kunna anvÀndas vid beslutsfattande inför avyttring av ett bolag.

VarifrÄn kommer förestÀllningar om vad som Àr rÀtt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstÄtt och hur upprÀtthÄlls de? Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur sÄdana förestÀllningar kan uppstÄ och upprÀtthÄllas och att undersöka vilka sorts aktörer som Àr med i den processen samt hur de agerar och vad det bÀr med sig? VarifrÄn kommer till exempel förestÀllningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad hÀnder nÀr nÄgon avviker frÄn dessa normer och förestÀllningar?Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som Àr knutna till det vida begreppet kultur. Jag har nÀrlÀst undersökningar dÀr man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, bÄde i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter.De resultat jag har sett Àr att det görs skillnad pÄ pojkar och flickor redan nÀr barnen gÄr pÄ dagis. Denna Ätskillnad att tjejer bland annat inte fÄr ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte fÄr bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta stÀllning till begreppen man eller kvinna. BÄde uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar pÄ strukturer som skapar och upprÀtthÄller normativa eller "normala" identiteter.Mitt gestaltningsarbete bestÄr av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis filmThe Matrix frÄn 1999.

Studiens utgÄngspunkt var den makt som medier besitter i framstÀllningen av nyheter, det vill sÀga den symboliska makt som förmedlas genom sprÄket, bildar opinion, samt pÄverkar hur dess lÀsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara pÄ följande frÄgor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framstÀlldes?, vilka diskurser som dominerade framstÀllningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna fÄr för mÀnniskors attityder, förhÄllningssÀtt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjÀlpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framtrÀdde i analysen var; militÀr/sÀkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lÀrare uppfattar sin lÀrarroll och hur de pÄverkas av olika faktorer i omvÀrlden. För att undersöka detta har vi stÀllt följande frÄgor; Hur uppfattar lÀrarna sin egen roll? Vad tror lÀrarna pÄverkar deras roll? Hur förhÄller sig lÀrarna till omvÀrldsfaktorer som kan tÀnkas pÄverka lÀrarrollen? Hur förÀndras lÀrarrollen om den pÄverkas av omvÀrldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper sÄsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar Àven tidigare svensk forskning kring lÀrarrollen och relaterar vÄra resultat till den.Det mest vÀsentliga i uppsatsen Àr de intervjuade lÀrarnas egen uppfattning och upplevelse av lÀrarrollen. För att undersöka lÀrarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Examensarbetet handlar om barnböcker och höglÀsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att fÄ en bild av pedagogens intention med höglÀsning. Syftet har Àven varit att belysa betydelsen av att arbeta med höglÀsning och dess betydelse för barns sprÄkutveckling.UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och kommunikation Àr viktiga bestÄndsdelar för att lÀrande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang nÀr det gÀller att lÀsa sagor och böcker för barn.

Introduktion: VÄld i nÀra relationer Àr ett folkhÀlsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nÀra relation riktat mot kvinnor över 18 Är anmÀldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor Ärligen i Sverige pÄ grund av fysiskt vÄld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt vÄld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svÄrt att identifiera.

Syftet med denna undersökning var att erhÄlla ökad förstÄelse för ett antal gymnasieungdomars upplevelser av sociala nÀtverk och hur dessa vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva pÄ nÀtverken. Vi Àmnade Àven undersöka konsekvenserna av den sjÀlvframstÀllan som sker, med fokus pÄ hur ungdomarna sjÀlva pÄverkas.FrÄgestÀllningarna vi utgick ifrÄn var: vilka normer finns för hur man bör framstÄ pÄ de sociala nÀtverken? Hur beskriver ungdomarna att de framstÀller sig sjÀlva pÄ de sociala nÀtverken och hur anpassas sjÀlvframstÀllan utefter de normer som finns och den respons som de fÄr? Hur underlÀttar och försvÄrar nÀtverksarenan, i jÀmförelse med den fysiska verkligheten, ungdomarnas möjligheter att framstÀlla sig sjÀlva pÄ önskvÀrt sÀtt? Samt hur pÄverkas ungdomars syn pÄ sig sjÀlva av de framstÀllningar som görs och den respons som de fÄr? UtifrÄn vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att samla in vÄr empiri genom att utföra fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Vi har utgÄtt frÄn de symboliska interaktionisterna Charles Cooleys, George Herbert Meads samt Erving Goffmans tankar och begrepp för att analysera vÄrt resultat. Resultat av vÄr studie pÄvisar att det Àr relativt lÀtt ?att skrÀddarsy sig sjÀlv?, att framstÄ som den man vill framstÄ som, pÄ de sociala nÀtverken i jÀmförelse med vad detta Àr i den fysiska verkligheten.