SyfteStudiens syfte Àr att ur ett inifrÄnperspektiv undersöka om personer med diagnosen Aspergers syndrom upplever att omgivningens bemötande förÀndrats efter att de har fÄtt diagnosen. Med omgivningen menas familj, vÀnner och myndigheter. Intentionen Àr att belysa individernas egna erfarenheter av sÄvÀl positivt som negativt bemötande.FrÄgestÀllningar1. Hur upplever individer med Aspergers syndrom att de blir bemötta av familj, vÀnner och myndigheter? 2.

System Ă€r för att stödja samarbete, samordning av arbetsinsatser och medvetenhet ombland annat organisationens gemensamma mĂ„l.För att hantera komplexa verksamhetsprocesser har metoder och applikationer tagitsfram. MĂ„nga av dagens system har dock allvarliga problem, en hel del forskning harutförts kring design av system, men utvĂ€rdering av sĂ„dana system Ă€r betydligt mindreundersökta. Det beror pĂ„ till stor del att det inte finns mĂ„nga enkla och praktiskametoder som kan anvĂ€ndas av samtliga.Det finns företag som vĂ€ljer att investera i systemutvĂ€rdering för att effektivisera arbetetoch anpassa verksamheten till nya förutsĂ€ttningar.Huvud syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ hur systemutvĂ€rderingen utförs samtta fram riktlinjer för systemutvĂ€rdering. Även att ta fram vilka utvĂ€rderingsmetoder somanvĂ€nds för att utvĂ€rdera ett system inom olika verksamheter.För att Ă„stadkomma till resultat har vi anvĂ€nd oss av bland annat delfrĂ„gan ?hur bör ensystemutvĂ€rdering vara utformad?.Enligt vĂ„ra intervjupersoner Ă€r ordningen av systemutvĂ€rdering olika, att man fĂ„ranpassa sig till kunden.

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med mÀnniskor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet Àr att fÄ fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sÄdant som bostadsomrÄden och nya kommersiella centrum i relation till olika mÀnniskors livsvillkor och identitet. Freddie HÄkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: FÄr du plats i soffan? ? En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret KnÀppingsborg belÀget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som anvÀnder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och pÄ sÄ sÀtt avgör vilka kunder kvarteret söker.

VÀrdegrundsarbetet i förskolan dÀr genus och likabehandling stÄr i fokus Àr ett Àmne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrÄn tvÄ frÄgor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de anvÀnde i arbetet med barnen. För att undersöka detta sÄ valde jag att anvÀnda mig av en halvstrukturerad enkÀt dÀr de flesta frÄgorna var av öppen karaktÀr för att kunna fÄnga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frÄgorna fÄngade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna anvÀnde i sitt arbete med barnen. 40 enkÀter delades ut till pedagogerna i ett rektorsomrÄde.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vÄrden och hur mÀn klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av nÄgot vÀrde i dagens samhÀlle. Jag har tidigare arbetat med vÄrd i ca 2 Ärs tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika stÀder i södra Sverige under hösten 2006. Min frÄgestÀllning Àr i projektet: ?Hur hanterar mÀn konfliktsituationer inom vÄrden??.

Uppsatsen handlar om Uppsalas torg ur ett historiskt perspektiv. Torg Àr viktiga platser i staden och har Àven varit det historiskt sett. De har fungerat som mötesplatser, rÄdplatser, marknadsplatser med mera, Àven viktiga symboliska och monumentala platser. Uppsala Àr en gammal stad och har mÄnga olika torg som ser olika ut pÄ centrala platser och dessa torg ville jag titta nÀrmare pÄ. I dag har de flesta av dessa torg ett inslag av trafik och jag ville undersöka hur lÀnge det varit sÄ eftersom det Àr ett dominerande inslag pÄ mÄnga av dem. Torgen ses oftast som mellanrum i staden nÀr man ser pÄ kartor och Àven om det Àr viktiga platser för mÀnniskorna finns det oftast inte sÄ mycket nedskrivet om dem.

Sociala medier innebÀr bÄde stora hot och möjligheter. Möjligheterna Àr större Àn nÄgonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrÄn det bygga starka relationer. Samtidigt innebÀr den snabba spridning av information som sociala medier innebÀr ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstÄ vÀldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumÀrke. Syftet Àr att belysa och problematisera hur företag anvÀnder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frÄgestÀllningar:Hur anvÀnder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, ÄterhÀmtnings- och lÀrofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har anvÀnts i uppsatsen Àr krisens olika faser och relationsskapande.

Uppsatsen fokuserar pÄ Livrustkammarens utstÀllning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populÀrkulturen. Med utgÄngspunkt i den svenska renÀssansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen frÄn museet Àr att besökaren ska ifrÄgasÀtta historiebrukets olika anvÀndningsomrÄden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utstÀllningsrummet utöver de berÀttelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utstÀllningars iscensÀttningskaraktÀr och min ambition Àr studera den interna ordningen i iscensÀttningen. Uppsatsen Àr uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Problem: Konsumtionsforskningen har gÄtt ifrÄn fokusering pÄ mÀnniskans fysiologiska behov och synen pÄ mÀnniskan som en enskild individ till fokus pÄ de psykologiska och sociala behoven dÀr mÀnniskan sÀtts in i ett socialt sammanhang. Vilka förestÀllningar har studenter vid Service Management programmet, Campus Helsingborg, Lunds Universitet, om konsumtion? Hur kan dessa förestÀllningar relateras till befintliga forskningsperspektiv?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka de förestÀllningar som Service Management studenter har om konsumtion.Metod: För att undersöka de förestÀllningar som studenter har kring konsumtion genomfördes gruppdiskussioner. Materialet som samlades in analyserades med utgÄngspunkt i en modell av Per Østergaard och Christian Jantzen. Modellen utgörs av fyra olika perspektiv inom konsumtionsforskning; köpbeteende, konsumentbeteende, konsumentforskning och konsumtionsstudier.Slutsatser: I beskrivningen av studenternas förestÀllningar om konsumtion gÄr det inte att utesluta nÄgot av modellens olika perspektiv.

VÀrlden Àr förÀnderlig, de ringdansande kannibalerna har flytt frÄn sin öde ö i indiska oceanen till godishyllan i din lokala affÀr. Författarna till denna studie har analyserat linjeutvidgning inom snabbrörliga konsumentvaror med fokus pÄ den svenska chokladkonfektyrbranschen, dÀr ?kannibalisering? Àr ett vanligt förekommande fenomen. I butiken Àr det en stÀndig kamp för att vi konsumenter ska vÀlja varumÀrket med stort ?V?.

Studiens problemomrÄde handlar om konflikthantering och Àr en undersökning som behandlar hur sju lÀrare förhÄller sig till fenomenet ute pÄ fÀltet. Urval av Àmnet konflikthantering valdes eftersom det ses en relevant för lÀraryrket, med anknytning till tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen och tomrummet i teoretiska kunskaper i hur lÀrare skall hantera konflikter i utbildningen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om det anvÀnds nÄgra eventuella konfliktmodeller i skolan utifrÄn lÀrares uppfattningar och beskrivningar om hur de hanterar konflikter. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt att samla material pÄ Àr den kvalitativa ansatsen enkÀtundersökning. Fem grundskolor i VÀstra Götaland kontaktades genom email, lÀrarnas skriftliga svar kommer att diskuteras utifrÄn tidigare forskning.

The purpose of this study is to examine how school meals are organized in a selection of Stockholm's secondary schools and to examine the relationship between school meals and the different parameters that indicate each school's symbolic capital and educational capital. By looking at the statistics from each school on the basis of the final grade average, percentage of pupils with foreign background and gender, I examine whether it is possible to see a relationship between how schools organize meals and which pupils attend the school.  In my study, I systematically went through each school's website and tried to identify how school meals at each school are organized. To increase the validity of the study, I have also conducted a questionnaire survey by mail addressed to school principals.   In order to analyse and understand my results and put them in relation to my current knowledge about the schools in my sample, I am using Bourdieu's theoretical tools that a given aid, both in methodological and analytical purpose. Based on Bourdieu's theories of symbolic capital, cultural capital and educational capital, I can understand and analyse school meals are organized and focused as part of schools' symbolic assets in competition with other schools.   The first part of the study shows that there are four different organizational models for school meals, fully equipped kitchen and canteen, heating kitchen and canteen, school meals in restaurants and school meal card.    In the second part, I have examined the relationship between the type of organization for school meals used and the symbolic resources available at the school. I can conclude from the results that it is difficult to find a correlation between the symbolic resources and the different categories. But even though it is not possible to see all the schools' symbolic assets equally clear, there are still some very telling examples. In many ways, these examples can be seen as polar opposites to each other based on Mikael Palme?s concepts ?goal rational? and ?education oriented? schools..

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.