Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för stÀder att genom upprustning ordning attrahera investerare, invÄnare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska stÀder ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvÀrde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas pÄ offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att mÀnniskor vistas för lÀnge pÄ platser tas bÀnkar bort eller utformas bÀnkar som det inte gÄr att ligga pÄ.

"I dag prÀglas samhÀllet av en mÄngfald uttryck inom bild- och formomrÄdet. I det fria konstnÀrliga utövandet pÄgÄr ett stÀndigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier pÄverkar oss genom anvÀndning av symboler för att föra fram sina budskap. DÀrför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formomrÄdets olika funktioner i dagens samhÀlle."I min undersökning har jag tagit reda pÄ hur man kan utveckla ett symboliskt mÄleri genom att lÄta sig inspireras av HollÀndska blomsterstilleben frÄn 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan.Jag har valt att utgÄ frÄn dessa 1600-talsmÄlningar dÄ det finns en mÀngd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrÄlning. PÄ ett lekfullt sÀtt har jag undersökt dessa mÄlningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder nÄgot för mig.DÄ jag frÀmst har fokuserat pÄ gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildsprÄk, min teknik, kompositions och associationsförmÄga har berikats betydligt genom att mÄleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder.

Studiens syfte har varit att fÄ insikt och kunskap om kvinnor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och vilka upplevelser och erfarenheter dessa kvinnor bÀr med sig av arbetslivet, samt deras olika strategier i arbetssituationer. För att fÄ ett ytterligare perspektiv pÄ de berörda kvinnornas situation pÄ arbetsmarknaden, har syftet med studien Àven varit att undersöka hur en rehabiliteringsaktör ser pÄ kvinnornas situation samt vilka stödinsatser som finns för den berörda gruppen. Som blivande Studie- och yrkesvÀgledare bedömer vi studiens Àmne som viktigt, dÄ vi anser att dessa kvinnor ska fÄ det stöd de kan tÀnkas behöva pÄ arbetsmarknaden. Vi menar ocksÄ att det Àr en viktig samhÀllsekonomisk frÄga. Eftersom kvinnor med ADHD Àr en grupp som hittills inte fÄtt samma utrymme i forskningen som mÀn med ADHD Àr detta Àmne i hög grad aktuellt och relevant.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhÄllande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal pÄverkas av deras egna erfarenheter frÄn privat- och arbetslivet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om mÀnniskans bemötande skiftar utifrÄn olika situationer och om detta sker beroende pÄ vilka som ingÄr i bemötandesituationen samt om för mÄnga olika roller att handskas med leder till ett tillstÄnd av kaos i bemötandet av andra. VÄr förhoppning med denna studie Àr att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och pÄ sÄ sÀtt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod dÀribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrÄn Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.I vÄr huvudfrÄga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhÄllande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage.

Olsson, Per-Henning: Petterssons sjunde symfoni. En jÀmförelse mellan formen i Allan Petterssons Symfoni nr 7 och Gustav Mahlers Symfoni nr 9, sats I. D-uppsats i musikvetenskap, ht 2001. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet.Uppsatsen syftar till att belysa Allan Petterssons symfonikomponerande, med avseende pÄ form. Detta görs genom en jÀmförelse mellan Pettersson och Gustav Mahler.

Jag vill i den hÀr uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befÀsts och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgÄr frÄn Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism pÄverkar och pÄtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger pÄ en normerande och normaliserad heterosexualitet som stÀndigt för tillbaka avvikelserna frÄn denna norm, hos sÄvÀl devisanterna som i de tvÄ noveller jag studerat, till en binÀr könskategorisering. Huvudfokus ligger pÄ tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kÀrlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sÄdana begrepp i verket visar pÄ att det inte gÄr att finna nÄgot essentiellt ursprung eller nÄgon slutgiltig definition av dem. Det Àr just dÀrför den heterosexuella normen mÄste iscensÀttas gÄng pÄ gÄng.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i frÄga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberÀttelse dÀr de slÄs fast och i novellerna dÀr de problematiseras, vilket ocksÄ pÄpekats av Bernard.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att utifrĂ„n utvalda (socialkonstruktionistiska) teorier och begrepp hĂ€mtade huvudsakligen frĂ„n Butler och Foucault, med den heterosexuella matrisen i fokus, granska och analysera mitt huvudsakliga material som utgörs av en statlig utredning frĂ„n 2007 ?Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag?. Jag har framförallt varit intresserad av att kritiskt granska och analysera diskurser som rör kön och sexualitet. Teorierna stĂ„r i uppsatsens centrum medan jag exemplifierar med empirin. Teorierna tjĂ€nar alltsĂ„ bĂ„de som teoretisk grund och metod.

Den svenska vildsvinsstammen har under de senaste 20 Ären vÀxt pÄ ett explosionsartat vis, vilket inneburit stora utmaningar för mÄnga aktörer pÄ landsbygden. Brist pÄ kunskap inom vildsvinsförvaltningen har medfört att vildsvinsskador i vissa regioner av landet varit stora, vilket lett till konflikter mellan berörda aktörer. Idag finns dock stora kunskaper efter att mÀnniskor pÄ mÄnga platser levt med vildsvin under lÄng tid. Den hÀr studien utgÄr frÄn intervjuer med aktörer pÄ lokal nivÄ i omrÄdet runt JÀrna, SödertÀlje kommun, som Àr ett av kÀrnomrÄdena för den svenska vildsvinsstammen. Materialet i studien utgÄr sÄledes frÄn erfarenheter och kunskaper om vildsvin sedan mer Àn 30 Är tillbaka. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn dessa kunskaper och erfarenheter ta fram ett underlag för vidare kompetensutveckling inom vildsvinsfrÄgan.

SyfteStudiens syfte Ă€r att beskriva erfarenheten av studieteknik hos elever pĂ„ högskoleförberedande gymnasieprogram. UtifrĂ„n styrdokument diskuteras Ă€ven om gymnasieskolan ges förutsĂ€ttningar för att kunna ge alla elever en bra studieteknik, samt konsekvenser av detta.TeoriForskningsansatsen Ă€r inspirerad av fenomenografi eftersom syftet med arbetet Ă€r att upptĂ€cka variationer i elevers uppfattningar kring studieteknik. Inom fenomenografin utgĂ„r man ifrĂ„n olika sĂ€tt att förstĂ„ samt erfara olika fenomen och perspektivet Ă€r av andra ordningen. Även specialpedagogiska perspektiv har inspirerat arbetet sĂ„ som dilemma- samt det kritiska perspektivet.MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde via halvstrukturerade intervjuer med elever pĂ„ gymnasieskolans högskoleförberedande program. Nio elever intervjuades och efter det analyserades svaren i syfte att hitta olika uppfattningar samt eventuella gemensamma nĂ€mnare.ResultatResultatet visar pĂ„ stora skillnader i respondenternas erfarenhet av studieteknik.

I dagens moderna samhÀlle möts en mÀnniska av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, pÄ gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, pÄ kaffekoppar, galgar, hus och klÀder och de Àr idag en sÄdan sjÀlvklarhet i vÄra liv att de flesta av oss knappt reagerar lÀngre pÄ alla de reklambudskap som angriper oss. KlÀder Àr en produktkategori dÀr varumÀrket ofta spelar stor roll och det som gör varumÀrken pÄ klÀder speciella Àr att de ofta har synliga logotyper som man bÀr med sig genom vardagen. DÀrigenom kan man sÀga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Managementfördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VÀxjö, 2FE01E, VT2011Författare: Tobias Andersson, Victor Larsson & David HÀggbergHandledare: Viktorija KalonaityteTitel: Den MÀnskliga Sidan av Kvalitet ? Kommunikation, Deltagande & InnovationUndertitel: En TQM -inriktad fallstudie om Volvo LastvagnarBakgrund: Totalt Quality Management (TQM) Àr ett program som syftar till att förbÀttra företagets konkurrenskraftighet med hjÀlp av ett fokus pÄ kvalitet och en stÀndig förbÀttring av processer och arbetssÀtt. TQM bestÄr av en uppsamling vÀrderingar som bl.a. betonar kundfokus, total involvering och stÀndig förbÀttring. TQM har dock stora likheter med en filosofi och kan snarare betraktas som ett synsÀtt vilket skapar svÄrigheter att skapa en gemensam förstÄelse och kommunicera den hÀr förstÄelsen vidare genom företagets hierarkiska nivÄer.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur kommunikationen inom produktionens hierarkiska nivÄer hanteras för att förmedla vÀrderingar, antaganden och tillvÀgagÄngssÀtt samt pÄ sÄ sÀtt skapa en förstÄelse för hur ett kontinuerligt arbete med kvalitetsförbÀttring fungerar.

Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstÄnd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte Àr att utreda den pedagogiska planeringen med avseende pÄ samspelet mellan eleverna. Detta Àr intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 dÄ elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgÄng i grundskolan. Tidigare rÀckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsÀrskolan.Teori: Studien grundar sig pÄ symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig pÄ att det Àr gruppen som utgör grunden för mÀnniskors handlande.

Syftet med denna studie Àr Ä ena sidan att öka förstÄelsen för medarbetarnas upplevelser av att bÀra arbetsklÀder i publika organisationer, Ä andra sidan att öka förstÄelsen för arbetsklÀdernas betydelse ur ett organisatoriskt perspektiv. OmrÄdet verkar vara relativt outforskat men klÀder inom organisationer verkar kunna symbolisera yrkesrollen och socialisera in medarbetarna i den. Vidare verkar klÀderna kunna osynliggöra det normativa könet samt agera symbol bÄde internt, vid konflikter, samt som en urvalsstrategi vid rekrytering. Studiens teoretiska grund utgörs av sociologiska och socialpsykologiska teorier. HÀr Äterfinns bland annat Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, Bourdieus (1986; Miegel & Johansson, 2002) tankar om symboliska uttrycksmedel samt Hochschilds (2003) begrepp rörande kÀnsloarbete.

Analyser och prognoser av företag och deras aktier utgÄr ofta frÄn försÀljningen för att sÄ smÄningom nÄ fram till ett prognostiserat eller uppskattat vÀrde. För att kunna göra goda prognoser mÄste man veta vilka makroekonomiska faktorer som pÄverkar försÀljningen. Denna uppsats syftar till att med hjÀlp av en ekonometrisk modell undersöka vilka faktorer som pÄverkar försÀljningen av nya bilar i USA. De data som anvÀnds tÀcker perioden 1976-2004 och Àr pÄ mÄnadsbasis. Vidare görs en undersökning av huruvida sÀsongseffekter existerar i nybilsförsÀljningen eller inte.