I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i Är 4: a med fokus pÄ sprÄkundervisning (svenska och engelska) med hjÀlp av ett etnografiskt inspirerat arbetssÀtt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte Àr att studera innebörden i lÀrarnas stÀllda frÄgor under ett mindre antal tillfÀllen i sprÄkundervisningen. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilka avsikter gÄr att utlÀsa ur lÀrarnas frÄgor? Visar dessa avsikter nÄgra likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel pÄ avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frÄgor som lÀrarna stÀllde som följer: - FrÄgor i avsikt att kontrollera (elevernas Àmneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmÀrksammar, att ordningen i klassrummet upprÀtthÄlls) - FrÄgor i orienteringssyfte - FrÄgor i avsikt att handleda - FrÄgor i avsikt att lotsa - FrÄgor med avsikt att skapa kontakt - FrÄgor med avsikt att fÄ hjÀlp De frÄgor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frÄgor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lÀrarna i studien.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades pĂ„ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsĂ€ttning, sjĂ€lvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kĂ€nslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istĂ€llet för mĂ€nniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersĂ€tta den sociala, mĂ€nskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjĂ€lpte dem i deras behandling.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rÄdande diskurser, ta reda pÄ vilka eventuella regler som kunde tÀnkas styra personalens bemötande av placerade unga pÄ ett svenskt hem för vÄrd och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi dÀrför hur det sociala arbetet med barn och unga omnÀmns i statliga direktiv för socialvÄrd, tillika i personalens utsagor vid sÄ kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog Àven del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försÄg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk vÀlfÀrdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmÀnhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthÄlla, reproducera och i vissa fall förÀndra den svenska barnavÄrdsdiskursen.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som prÀglar processen mot en jÀmnare köns-fördelning pÄ samhÀllets högre chefspositioner. Den inleds med en kartlÀggning av aktuell forskning, som omfattar omrÄdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. UtifrÄn analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer pÄ chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsÀttningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundÀra syftet Àr att motivera upplÀgget pÄ en ledarskaps-utbildning, som bÄde möjliggör en könsutjÀmning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Polisens stÀlls dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande pÄ nÄgot sÀtt mÄste ha en inverkan pÄ polisen. Men pÄ vilka sÀtt pÄverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats Àmnar skapa en djupare förstÄelse av hur mötet med kriminella pÄverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn pÄ sin yrkesidentitet. Vi efterstrÀvar Àven att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn pÄ yrkesidentiteten.

Inför detta arbete sattes ett primÀrt och ett eventuellt sekundÀrt mÄl upp. Det primÀra var att genom undersöka hur ungdomar pÄ gymnasiet vÀljer att reflektera kring naturvetenskapliga fenomen i Àmneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundÀra mÄlet var att utifall ett sÄdant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring nÄgra valda fenomen som Àr samt inte Àr kontextberoende. Vidare förs Àven en diskussion om hur de olika Àmneskontextema korrelerar med hur eleverna vÀljer att reflektera kring fenomenen.För att nÄ syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga fenomen under en fysik respektive en kemilektion.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som prÀglar processen mot en jÀmnare köns-fördelning pÄ samhÀllets högre chefspositioner. Den inleds med en kartlÀggning av aktuell forskning, som omfattar omrÄdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. UtifrÄn analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer pÄ chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsÀttningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundÀra syftet Àr att motivera upplÀgget pÄ en ledarskaps-utbildning, som bÄde möjliggör en könsutjÀmning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Denna uppsats Àr en studie av Eyvind Johnsons anvÀndande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. UtgÄngspunkten Àr Johnsons eget pÄstÄende att sagorna Àr "pÄ sitt sÀtt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och pÄ vilket sÀtt de Àr realistiska. Sagorna sÀtts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof Àr den biografiska kontexten av stor vikt dÄ man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras Àven.Att Johnsons sagor Àr realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels Àr de realistiska pÄ sÄ vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, nÄgot som för Johnson Àr omöjligt att göra i nÄgon annan form.

Drömmen om att resa utanför det egna landets grÀnser och upptÀcka andra lÀnder och kulturer blir allt vanligare och möjliggörs i och med allt billigare flygbiljetter. I och med detta har Àven backpackingresor tenderat att öka de senaste decennierna och har Àven kommit att bli nÄgot av ett socialt fenomen i Sverige. Uppsatsen berör fenomenet backpacking och vad en backpackingresa har för betydelse för identitetsskapandet hos den enskilde individen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Backpacking Àr sedan tidigare utforskat inom andra discipliner och uppsatsen önskar bidra till forskningsomrÄdet med ett socialpsykologiskt perspektiv.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Idag Àr skolan ofta föremÄl för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande Àmne Àr den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försÀmrade resultat. Den allmÀnna uppfattningen Àr att hÄrdare disciplin Àr lösningen.          Studiens syfte Àr dÀrför att skildra hur fem förstelÀrare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnÄ syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en vinjett, vilken vÄra informanter fick ta del av. I analysen anvÀndes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.          Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder sÄ som skrÀmsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur man som Àldre invandrare ser pÄ sin tillvaro och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till Àldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. UtifrÄn deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet och vilken betydelse sprÄket har i delaktighetsprocessen. Vidare Àr uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet pÄverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.Den teoretiska ramen i undersökningen Àr den symboliska interaktionismen och utifrÄn denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ?Àldre invandrare? och genus i uppsatsen.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades pĂ„ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsĂ€ttning, sjĂ€lvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kĂ€nslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istĂ€llet för mĂ€nniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersĂ€tta den sociala, mĂ€nskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjĂ€lpte dem i deras behandling.