Uppsatsen försöker beskriva skillnader och likheter i demokratiseringsprocessen i de nordiska lÀnderna Sverige och Finland. Studien Àr uppbyggd kring den teori som den modernare forskningen inom demokratiseringsprocessen framhÄller. Denna teori utgÄr ifrÄn att demokratiseringsprocessen bör ses som en tre delad process som innefattar tre Ätskilda men samtidigt överlappande skeenden. De olika faserna Àr liberalisering, transition och konsolidering. Under liberaliseringsfasen minskar det politiska förtrycket och individerna i samhÀllet fÄr mer frihet och ökade rÀttigheter.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning var att fÄ syn pÄ vad som utmÀrkte nyexaminerade lÀrares beskrivning av vad och hur de anvÀnder lÀrarutbildningen i sin profession, med fokus pÄ de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning Àr att nyblivna lÀrare upplever mÄnga svÄrigheter under den första tiden i yrket. I det nya LÀrarprogrammet frÄn 2001 fanns en strÀvan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lÀrare, examinerade frÄn den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa pÄ nÄgot sÀtt underlÀttade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frÄgor.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas pÄ ett kontrollkontinuum med hög grad av lÀrarkontroll i den ena Àndenoch hög grad av elevers sjÀlvkontroll i den andra Ànden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever pÄ ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkÀtundersökning har genomförts med 31 elever i Ärskurs 1 och 24 elever i Ärskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som prÀglas av lÀrarkontroll. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tÀnker kring sociala relationer och sjÀlvförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det hÀr har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebÀr.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om PiteÄ-Tidningen (PT) i sin rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i sÄ fall vilka dessa överenskommelser Àr. Vi har samlat allt material om ungdomar frÄn PT under en tremÄnadersperiod och utfört en kvantitativ analys pÄ dessa. PÄ 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta stÄr för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta fÄr skulden för samhÀllsproblem, exempelvis alkoholism.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Ljud Àr resultat av hÀndelser i den fysiska vÀrlden. DÀrför Àr det viktigt att en spelare fÄr rÀtt ljudinformation om omgivningen i ett datorspel vid tillfÀllen dÄ visuell hjÀlp inte finns att tillgÄ. Oktavillusionen Àr en ljudillusion som uppstÄr dÄ tvÄ toner med exempelvis en oktavs mellanrum skickas till vardera öra samtidigt och sedan skiftar position frÄn öra till öra, samtidigt i ett altererande mönster. En studie kring hur perceptionen av oktavillusionen pÄverkas i kombination med visuell stimuli visar vilket stimuli som Àr det dominerande och lÀmpar sig dÀrför vÀl att undersöka hur viktig ljudlÀggning Àr i spel. Undersökningen utfördes pÄ tio försökspersoner.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med Ă€ldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks ocksĂ„ kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstĂ„tt tydligast i om jag inte Ă€r moderskapet, ensamheten, döden och förhĂ„llandet mellan mĂ€n och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna frĂ„n Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgĂ„rd.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera pÄ vilket sÀtt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stÀrka sitt konsumentbaserade varumÀrkeskapital. Metod: Vi har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att ta reda pÄ konsumenternas Äsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har Àven genomfört semi-strukturerade intervjuer för att fÄ förstÄelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumÀrkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen Àr riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skapas och upprÀtthÄlls hos barn i ung Älder som gÄr i förskolan. Vi har valt att fokusera pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar för att analysera hur personalen talar med barnen, men Àven hur barnen kommunicerar i leken. TvÄ avdelningar pÄ samma förskola, som arbetar med barn i Äldrarna tre till fem Är, observerades och intervjuer utfördes med fyra förskolepersonaler. De centrala delarna i undersökningen Àr hur det biologiska könet upprÀtthÄller könsrollerna, och den konflikt som dÄ uppstÄr mellan de olikheter som det biologiska könet bÀr med sig och arbetet kring könsneutraliseringen. Undersökningen syftar Àven pÄ hur pojkar och flickor kategoriseras in i olika roller och hur dessa isÀrhÄlls och hur ojÀmlikheten upprÀtthÄlls, men ocksÄ hur den hierarkiska ordningen ser ut samt om dessa stereotypa könsroller gÄr att motverka.

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn debattsartiklar i Dagens Nyheter under januari ? juli 2009, undersöka vilken social position personer som, av tidningens ledarredaktion, benÀmns ?flyktingar?, ?invandrare? eller ?asylsökande? tilldelas av redaktionen i ett av samma redaktion beskrivet socialt rum. Undersökningen görs utifrÄn redaktionellt producerade debattartiklar innehÄllande orden integration, invandringspolitik, flyktingpolitik, integrationspolitik, invandrare, asyl, invandring, flykting, asylpolitik och med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om positioner och symboliska krig i det sociala rummet. Resultatet belyser att skribenterna ger flyktingar, invandrare och asylsökande en lÄg social position i det sociala rum som beskrivs i nutiden, men spridda sociala positioner i det sociala rum som beskrivs i framtiden; gruppen skall upplösas och positionerna spridas. Undantaget för denna framtidsvision Àr en grupp som av skribenterna beskrivs som ?terrorister?.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn pÄ förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro dÀr sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebÀr att individen utvecklas, formas och stöper sig sjÀlv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar dÀrigenom ett socialt nÀtverk av relationer.

Denna uppsats Àr en empirisk studie som syftar till att öka kunskapen kring möjligheterna att socialisera pojkar med DAMP/ADHD i skolan. I litteraturgenomgÄngen faststÀlls begreppen DAMP, ADHD och integrering. Dessutom implicerar uppsatsen en bearbetning av styrdokumenten för skola och sÀrskola. För att rikta blicken mot skolan som en kulturbÀrande institution, en arena dÀr vÀrden och normer kommuniceras, kommer jag att anvÀnda mig av den symboliska interaktionismen. Jag kommer att se pÄ skolan som en agent för bÄde kontinuitet och förÀndring i samhÀllet.

PÄsken Àr Greklands överlÀgset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. PÄsken firas sÄvÀl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder pÄsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppstÄndelse. Familjen samlas kring en stor pÄskmÄltid pÄ söndagen för att fira uppstÄndelsen.

ABSTRACT Borg, Martin (2008). Jag fattar inte! En fallstudie pÄ en skola om elever i matematiksvÄrigheter. (I don?t get it! A case study on a school about pupils in mathematical difficulties) Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur matematiklÀrare och specialpedagoger i en skola arbetar med kartlÀggning av de elever som inte lyckas i matematik samt hur de omvandlar sina kartlÀggningar till handling och hur ÄtgÀrdsprogrammen ser ut för de elever som inte nÄr mÄlen i matematik. Metod: Fallstudie med ostrukturerade intervjuer. Resultat: NÀr man lÀgger Nilholms tre perspektiv; dilemma, kompensatoriska och kritiska, att se pÄ den specialpedagogiska praktiken, över de uttalande som respondenterna gör Àr det tydligt att Àven om alla inte Àr odelat positiva till den nuvarande ordningen sÄ Àr den dagliga praktiken definitivt sprungen ur det kompensatoriska perspektivet.