Bakgrund:Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget.Metod:Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur Parken Zoo använde sig av Facebook för att kommunicera med sina intressenter under en kris som drabbade organisationen hösten 2012. Med hjälp av en kvalitativ textanalys studerade vi de Facebookinlägg som Parken Zoo hade publicerat under krisen. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju med marknadschefen på Parken Zoo, som var ansvarig för kommunikationen på Facebook under krisen.Med hjälp av ett analysverktyg baserat på situational crisis communication theory och image restoration theory kunde vi avgöra vilka försvarsstrategier Parken Zoo hade använt i Facebookinläggen.Resultatet visade att Parken Zoo omedvetet hade använt många olika försvarsstrategier, men att tre tydliga budskap förmedlades i Facebookinläggen. Resultatet visade också att Parken Zoos syfte var att använda Facebook som ett dialogverktyg, men att de i själva verket använde Facebook för att sprida enkelriktad kommunikation.En slutsats vi kunde dra från studen var att det är viktigt för organisationer att vårda sina kundrelationer genom att bemöta intressenternas frågor och kommentarer på sin Facebooksida under en kris. En annan slutsats var att det är viktigt för organisationer att ha en god krisberedskap och att inkludera Facebook i den..

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och jämföra vad svenska banker med olika storlek väljer för strategier för att möta framtidens kundbehov med utgångspunkt från dess historia, konkurrenssituation och teknologiska utveckling. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppssätt. Vår empiri har samlats in genom litteratur och genom intervjuer med de olika bankerna. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier som visar på vilka faktorer som har gjort att bankmarknaden har utvecklats som den har gjort. Därefter har vi gått djupare in på hur de olika bankernas strategier har uppkommit och slutligen bygger vår teoridel på hur de olika bankerna kan möta sina kunder på marknaden.

Vi har studerat praktiskt värdegrundsarbete och för att understryka vardagsnivån har vi använt ordet ?snällhet?. Vi har gett ordet en innebörd som hjälpte oss i våra undersökningar. Vårt syfte är att undersöka hur personalen på fritidshem hanterar situationer som involverar ?snällhet? och dess relation till värdegrunden.

Den här studien undersöker en språkbytesprocess hos en 4-årig adopterad flicka några månader efter flytten till Sverige. Studien fokuserar på vilka strategier barnet använder för att kommunicera. De undersökta strategierna utgår från de Geers forskning (1992), där kommunikationsstrategier och inlärningsstrategier samt sociala strategier behandlas. Med utgångspunkt i resultatet diskuteras hur barnets språk kan relateras till modersmål eller förstaspråk respektive andraspråk.Vid sex tillfällen har barnets spontana kommunikation observerats och spelats in med hjälp av videokamera. Därefter har detta material transkriberats och analyserats.

A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups.The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform.In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform.Umeå is displayed as an expanding city.

This essay concerns PR-consultants and their view on their work. The purpose was to find out which type of communication they use in contact with the target. By target, we mean the group of people the employer wants to reach with help of the PR-consultant. For example: Jägarförbundet wants to get help from a PR-consultant to influence someone in the government so that Swedish hunters can shoot more wolves, than the target group is the one in the government. We also wanted to find out if the PR-consultants are aware of the image the public have of them and if they are trying to change it into a more positive one, by using more ethics, openness and to have more focus on the relations aspect.  PR in the future with new social media (like Internet) was also a subject, where we wanted to know how much they involve social media in their work.  Our main questions were:How do PR-consultants relate to openness in communication, ethics and social media?Which one of Grunig?s PR-models is most occuring in the PR-consultants work? We made a qualitative study where we carried out interviews with six PR-consultants.

Uppsatsens syfte är att undersöka en svensk investerares möjligheter till internationell diversifiering. I vår undersökning vill vi undersöka om möjligheten förändrats de senaste decennierna och om det med effektiva investeringsstrategier går att lyckas bättre än med en inhemsk placeringsstrategi. Metoden vi använt för att utreda om möjligheterna till diversifiering har förändrats är genom att undersöka om korrelationen mellan våra 20 utvalda I-länder förändrats mellan perioden 1993-1998 och 1999-2006. För att undersöka magnituden av nyttan med internationell diversifiering har vi valt att på ex ante basis skapa ett flertal effektiva portföljer bestående av tillgångar från våra länder och sedan investerat efter dessa vikter på ex post basis. De strategier vi valt är minsta variansportföljer och tangentportföljer.

The purpose of this study has been to examine how the image of the gambler is described by studying a report published by Folkhälsoinstituet [FHI] and a number of chosen articles from the Swedish Evening Press. Discourse theory has been used both as theory, together with social constructionism, and as a research method. The main conclusions of the study are that three different discourses can be identified: the normal gambler, the professional gambler and the problem gambler. The image of the problem gambler is described as a deviant and problematic minority characterized by loss of control, irrational thoughts and dissociative behaviour. The construction of the problem gambler fills three possible purposes for the state: As a solvable problem to handle criticism against negative consequences of gambling, as an argument to avoid competition on the market and as an individual characterized by loss of control in order to legitimize and make the construction of the normal gambler possible..

A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups.The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform.In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform.Umeå is displayed as an expanding city.

Studien undersöker reklamfilmer som använder sig av andra varumärken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som används i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tänkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar användningen av de olika strategierna som används i reklamfilmerna, samt på vilket sätt reklamfilmerna är utformade. Studien visar på att företag gynnas av de jämförande marknadsföringsstrategier de använder sig av. Det framkommer också i studien att när jämförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmärksamhet riktad till just den och de företag som är inkluderade i den.

Men commit more suicide than women all over the world. They commit more violent crimes and are more inclined to alcohol abuse. There are studies that relate this behaviour to the hegemonic image of masculinity.My work focuses on Switzerland. The suicide rate in Switzerland is worrying, for men between 15 and 44 years suicide is the most common cause of death. There is no national suicide prevention and no information or prevention that highlights the connection bet- ween the hegemonic image of masculinity and the suicide rates.

Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

AbstractTitle: Brand identity vs. Brand image ? a study of Löfbergs Lila, ZOÉGAS and Classic.Number of pages: 38Author: Jessika Löwling HelmerskogTutor: Peder Hård af SegerstadCourse: Media and communication sciencePeriod: Spring semester 2010University: Informatics and media, media and communication science, Uppsala University.Aim: The aim is to study the brand identity as well as the brand image for each of the brands:Löfbergs Lila, ZOÉGAS and Classic. Furthermore the aim is to determine whether the brandsidentity comport with the brands image. Ultimately the study will establish whether or not thebrands can be considered as strong brands.Method/Material: This thesis will first and foremost explain a number of theories related tothe subject which will give a deeper understanding in the subject as well as providing thereader with necessary knowledge to fully understand the study.To create a broad and correct picture of each brand interviews have been made with both thepeople behind the brand as well as with the consumers.The interviews with the brand makers have been made by a questionnaire with questionsabout the brand and its identity.The interviews with the consumers have been made through focus group interviews; twogroups with four people in each group.