Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera Ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos kan innebära en tvär förändring i livet. Tidigare forskning visar att patienter har behov av stöd och information kring sitt tillstånd. Känslor som sorg, rädsla, ovisshet, Ilska, hopp och förtvivlan kan uppstå. Att bemöta döende patienters känslor och tankar ställer krav på skicklighet och kunskap hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att belysa döende patienters känslor inför döden, samt hur de hanterar dessa känslor.Metod: En induktiv kvalitativ studie inspirerad av ett hermeneutiskt synsätt, där självbiografier har analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys.Resultat: Resultatet redovisades under två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin känslor inför döden med underkategorierna rädsla, sorg, tacksamhet, Ilska, utsatthet, skuld och skam, samt kategorin hantering av känslor med underkategorierna: acceptans, reflektion, tröst, stöd och hopp.Slutsatser: I studien framkom känslor och känslohantering som beskrevs av informanterna, dessa kunde dock skilja sig markant mellan individerna.

Bakgrund: Hot och va?ld riktat mot va?rdpersonal a?r idag ett va?xande problem o?ver hela va?rlden. Va?rdpersonal tillho?r en av de yrkeskategorier da?r det fo?religger en o?kad risk att bli utsatt fo?r hot och va?ld fra?n patienter. Va?rdpersonal a?r de som sta?r fo?r omva?rdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta fo?r hot och va?ld kan det uppsta? konsekvenser fo?r ba?de va?rdpersonal och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och va?ld hos va?rdpersonal inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammansta?llts och analyserats med kvalitativ inneha?llsanalys med induktiv ansats.

När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen och det är många i omgivningen som berörs. Syskon blir en grupp som lätt kan glömmas bort och bli åsidosatta då insatserna främst riktas mot det sjuka barnet och föräldrarna. Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 300 barn i åldrarna 0-18 år i någon onkologisk sjukdom i Sverige. När en familjemedlem drabbas av sjukdom utsätts övriga familjen för stor påfrestning där de upplever att deras egna behov får stå tillbaka. Syskonets vardag påverkas både känslomässigt och praktiskt när deras syskon insjuknar.

I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete.

Vårt syfte med arbetet var att ta reda på om barn känner sig stressade men även hur ofta och hur mycket stress de känner av. Vi valde att genom enkäter undersöka detta. Resultatet vi fick visar på att majoriteten av vår undersökningsgrupp känner stress regelbundet. Dock blir de inte speciellt stressade när de väl utsätts för stress. Deras reaktioner på stressen är i huvudsak Ilska eller illamående men även andra mindre konsekvenser.

Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvård. Självskada innebär att personer tillfogar yttre skador på sin egen kropp med olika föremål, och kommer därmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan även med den somatiska vården. Därför är det av vikt att även sjuksköterskor inom den somatiska vården kan ge dem en god vård. Människor som skadar sig själv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det kräver att sjuksköterskan både kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjälpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens känslor gentemot patienter som skadar sig själva.

Bakgrund: En vårdrelation tar sin utgångspunkt i patientens livsvärld, där individuella frågeställningar och behov kan identifieras med målet att frambringa upplevelsen av hälsa hos patienten. Våld och aggression riktat mot vårdpersonal är ett väl beskrivet fenomen i litteraturen och betraktas även som vanligt förekommande problem inom hälso- och sjukvården. Det våldsamma mötet genererar ofta hos vårdaren en känsla av att relationen har tagit skada, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för skapandet och upprätthållandet av en god vårdrelation.Syfte: Att studera de känslor som uppkommer hos vårdpersonalen i samband med aggression och deras eventuella inverkan på vårdrelationen.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultat presenteras vårdarens uppkomna känslor till följd av att ha utsatts för aggression. Vi identifierade fyra stycken kategorier: rädsla, Ilska, utsatthet samt bristande tillit. Konsekvenserna av rädsla verkar leda till att vårdaren distanserar sig fysiskt och mentalt, vilket i förlängningen kan innebära bristande tillit från patienten till vårdaren.

En viktig del i människors liv är att bli föräldrar. Infertilitet är dock ett relativt vanligt problem och drabbar både män och kvinnor lika ofta. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva upplevelser av infertilitet. Studien baseras på åtta vetenskapliga artilkar som analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsananlys. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna sorg och förlust av fertiliteten, att relationer blir påverkade och att känna påfrestningar, isolering och Ilska, att vara rädd, känna sig misslyckad och maktlös som människa, att söka mening i livet och att inte förstå och att känna styrka, hopp och vilja att lämna det bakom sig.

Arbetet som sjuksköterska innebär att komma i kontakt med döden vilket kan upplevas svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors känslor vid patienters dödsfall och olika copingstrategier som används för att hantera dessa. Metoden som använts i denna litteraturstudie var en övergripande modell i sju steg som främjar en systematisk arbetsprocess. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning av studier gjordes utifrån protokoll av Willman et al (2006) modifierat av författarna.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lärares upplevelser av att leda känsliga samtal med föräldrar och elever. Med känsliga samtal avses samtal som väcker starka känslor, t ex av oro eller Ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvårdande samtal. Jag har intervjuat fem lärare på grundskolans senare år och på gymnasiet och använt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tänkande.

Undersökningen behandlar individens upplevelser av återgången till arbete efter långtidssjukskrivning på grund av utmattningssyndrom. Ansatsen var fenomenografi och insamlandet av undersökningsmaterialet skedde genom intervjuer. Resultatet visar att respondenterna i de flesta fall har varit drivande i sin egen återgång och att motivation är ett centralt begrepp i detta sammanhang. I resultatet framkom också att stöd är viktigt för en lyckad återgång. Varifrån stödet kommer varierar, men det är framför allt det professionella stödet, i form av samtalsterapi, som har visat sig vara viktigt.

Så kallad organisatorisk rättvisa kan påverka anställdas arbetstillfredställelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att få en större förståelse för hur organisatorisk rättvisa upplevs av individer på arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, åtta kvinnor och sex män, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rättvisa kan upplevas som svårt att uppnå då det är kontext- och personberoende men att rättvisa bland annat kan skapas genom att alla anställda behandlas lika samt att alla får vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, Ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

Att drabbas av en ätstörningssjukdom får som konsekvens att personen förlorar sin sjukdomsinsikt, matsituationer, maten och vårdpersonalen blir till fiender. Kampen mot sjukdomen för att bli frisk är lång och mödisam. Vården för ätstörningspatienten varierar beroende på personens tillstånd och på vilken avdelning personen är inlagd. Syftet har varit att belysa kvinnor med ätstörningar och deras upplevelser av mötet med vårdpersonal. Studien har genomförts som litteraturstudie där resultatet bygger på skönlitterära självbiografier.